Soåsaspåret
Soåsaspåret var ett militärt stickspår i Eksjö, (Eksjö kommun), som anlades för att tjäna garnisonsstadens logistiska behov. Spåret fungerade som en länk mellan det allmänna järnvägsnätet och Försvarsmaktens förrådsställda resurser och övningsområden. Spåret var ca 1,2 km långt. Trafikplatsen ingick i sträckningen Nässjö-Ormaryd-Eksjö-Hultsfred, Bandel 480.
Historik
Under den tid då Eksjö var en av Sveriges mest betydande garnisonsstäder, med förband som Göta ingenjörregemente (Ing 2) och tidigare Norra Smålands regemente (I 12), fanns ett stort behov av effektiva transporter för tung materiel.
Soåsaspåret utgjorde en förgrening från järnvägslinjen mellan Nässjö och Oskarshamn. Namnet härrör från området Soåsa i de västra delarna av staden, där spåret drog fram genom terrängen.
Funktion
Spåret användes främst för:
- Mobilisering: Att snabbt kunna lasta fordon och materiel på tåg vid en eventuell höjd beredskap.
- Logistik: Transport av drivmedel, ammunition och tunga ingenjörsmaskiner till militära förråd (exempelvis vid Soåsa-förråden).
- Övningsverksamhet: Underlätta förflyttning av trupp och materiel till och från de vidsträckta övningsfälten.
Inom ramen för Eksjös militärhistoriska arv betraktas Soåsaspåret som en viktig fysisk påminnelse om kalla krigets infrastruktur.
Geografisk sträckning
Soåsaspåret utgick från huvudlinjen Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) vid en punkt strax öster om Breviks hållplats, i närheten av Fällbo.
Spåret löpte sedan i en nordostlig riktning genom terrängen:
- Anslutningspunkt: Växlen låg på linjen mellan Brevik HP och Lyckeberg LP.
- Passager: Banvallen korsade mindre lokala skogsvägar och löpte parallellt med delar av övningsfältet.
- Slutpunkt: Spåret terminerade i anslutning till de stora militära förrådsbyggnaderna i Soåsa, där det fanns lastkajer dimensionerade för tunga fordon (t.ex. Centurion-stridsvagnar och brobyggnadsmateriel).
Idag är spåret borttaget, men dess sträckning är fortfarande tydligt identifierbar på flygfoton och topografiska kartor som en rätlinjig korridor genom skogspartierna öster om staden.
Nuvarande status
I takt med att försvarsstrukturen ändrades och järnvägstransporterna inom Försvarsmakten minskade, togs spåret ur bruk. Idag är spåret borta, men delar av banvallen är fortfarande synlig i landskapet.
Tekniska data och koordinater
Spåret var en enkelspårig bibana. Nedan följer strategiska punkter längs sträckningen (koordinater i WGS84):
| Plats | Beskrivning | Koordinater |
|---|---|---|
| Anslutningsväxel | Där spåret vek av från huvudlinjen (NOJ) norrut. | 57.663281, 14.9910 |
| Soåsavägen | Här löper banvallen tydligt parallellt med skogsbilvägen. | 57.664452, 14.916934 |
| Lastplats | Ett av förråden där man lastade av materiel. | 57.666673, 14.918554 |
| Slutstation | Det norra förrådsområdet i Soåsa där rälsen slutade. | 57.672445, 14.918822 |
Spårets kurvatur
Spåret var byggt med relativt snäva radier för att följa terrängen mellan höjderna vid Soåsa, vilket begränsade hastigheten till ca 30 km/h för de tunga materieltransporterna.
Se även
| |||||||||||||||||||||||||||||||
