St Pancras
St Pancras International
St Pancras International (/ˈpæŋkrəs/) är en stor järnvägsterminal i centrala London, belägen vid Euston Road i stadsdelen Camden. Stationen är ändstation för Eurostar-tåg från Belgien, Frankrike och Nederländerna till Storbritannien. Den betjänar även East Midlands Railway till Leicester, Corby, Derby, Sheffield, Luton Airport Parkway och Nottingham via Midland Main Line (MML), Southeasterns höghastighetståg till Kent via Ebbsfleet International och Ashford International, samt Thameslink-trafik genom London till bland annat Bedford, Cambridge, Peterborough, Brighton, Horsham och Gatwick Airport.
Stationen ligger mellan British Library, Regent's Canal och King's Cross station. Under båda huvudstationerna finns tunnelbanestationen King's Cross St Pancras, och tillsammans utgör de ett av Storbritanniens största och mest trafikerade transportnav.[1]
Historia
Stationen byggdes av Midland Railway (MR) för att koppla samman dess omfattande järnvägsnät i Midlands och norra England med en egen linje till London. Efter trafikproblem i samband med världsutställningen 1862 beslutade MR att bygga en direktförbindelse från Bedford till London med egen terminal.
Stationen ritades av William Henry Barlow och kännetecknas av ett stort spanntak som bärs upp av smidesjärnspelare. Med sina mått på 210 meter i längd, 73 meter i bredd och 30 meter i höjd var den vid invigningen den största slutna byggnaden i världen. Stationen öppnades den 1 oktober 1868.
Samtidigt uppfördes Midland Grand Hotel vid stationsfasaden, ritat av George Gilbert Scott i en rikt utsmyckad nygotisk stil i rött tegel. St Pancras har fått stor uppskattning för sin arkitektur och är idag en byggnad med skyddsstatus Grade I.[2]
Bevarande
Under 1900-talet hotades stationen flera gånger av rivning. Den skadades under både första och andra världskriget, och på 1960-talet fanns planer på att helt riva den och flytta trafiken till King's Cross och Euston.
En stark bevarandekampanj, ledd av Victorian Society, Jane Hughes Fawcett och poeten John Betjeman, lyckades stoppa rivningen. Stationen fick Grade I-status endast tio dagar innan rivningen skulle ha påbörjats.[3]
Modern utveckling
I början av 2000-talet genomgick stationen en omfattande renovering på cirka 800 miljoner pund för att bli terminal för höghastighetslinjen High Speed 1 (Channel Tunnel Rail Link). Den återöppnades av drottning Elizabeth II i november 2007.
En säkerhetsavgränsad terminal byggdes för Eurostar-trafik via Kanaltunneln, och nya plattformar anlades för inrikestrafik. År 2016 började tåg använda de nya Canal Tunnels för att nå de underjordiska plattformarna A och B från East Coast Main Line.
Den restaurerade stationen har idag 13 numrerade plattformar, två bokstavsmarkerade plattformar, ett köpcentrum och bussterminal. Den ägs av HS1 Ltd och förvaltas av Network Rail (High Speed).[4]
Läge
St Pancras ligger i södra delen av Camden och är orienterad i nord–sydlig riktning. I söder gränsar den till Euston Road, i väster till Midland Road (som skiljer den från British Library och Francis Crick Institute), och i öster till Pancras Road (som skiljer den från King's Cross station).
Euston station ligger cirka tio minuters promenad bort längs Euston Road.
Bakom hotellet är stationshallen upphöjd cirka 5 meter över gatunivå. Utrymmet under används för butiker, restauranger och Eurostars avgångshall. I norr avgränsas området bland annat av Camley Street och Regent's Canal.[5]
Inrikesstation
Bakgrund
Namnet kommer från församlingen St Pancras, uppkallad efter den kristne martyren Pancras av Rom från 300-talet.
Midland Railway hade ett omfattande nät i Midlands och norra England men saknade länge en egen linje till London. Före 1857 använde bolaget London and North Western Railways spår, och senare även Great Northern Railway via Leicester och Hitchin.
Efter kapacitetsproblem under världsutställningen 1862 beslutade MR att bygga en egen linje från Bedford till London, knappt 80 km lång. Projektet godkändes av parlamentet 1863.
Den ekonomiska drivkraften var främst godstransporter, särskilt kol, som tidigare belastades med avgifter vid användning av andra bolags spår. En stor godsstation byggdes 1862–1865 väster om King's Cross.
Trots att godstrafiken var huvudsyftet insåg Midland Railway prestigen i en central passagerarterminal och köpte mark vid Euston Road för att uppföra stationens fasad.[6]
