Romakloster (tätort)

Romakloster
Tätort
Romakloster järnvägsstationen - 2021-06-29 - Foto: Jan Karlsson
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Län	Gotlands län
Distrikt	Roma distrikt Björke distrikt
Kommun	Gotlands kommun
Församling	Roma församling Från 2006- Roma-Björke församling
Järnvägsstation	Romakloster
Järnvägslinjer	Visby-Romakloster-Hemse Bandel 661 Slite-Romakloster Järnväg Bandel 663 Klintehamn-Romakloster Järnväg Bandel 664
Koordinater	57°31′16.0″N 18°27′05.8″Ö
Area	307 hektar (2023)
Folkmängd	1 347 (2023)
Befolkningstäthet	4,39 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	622 XX
Riktnummer	0498
Tätortskod	0980TB111
Romaklosters läge i Gotlands län.

Romakloster är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen cirka 18 kilometer sydost om Visby på mellersta Gotland. Orten har vuxit fram kring det medeltida Roma kloster och har genom århundradena fungerat som en central mötesplats på ön.

Historia

Förhistorisk tid och medeltid

Området kring Romakloster har varit bebott sedan förhistorisk tid. Flera gravfält, stensträngar och andra fornlämningar i trakten visar att platsen haft betydelse redan under järnåldern. Läget mitt på Gotland har gjort området strategiskt viktigt som samlings- och tingsplats. Enligt äldre traditioner hölls gotländska ting i Romaområdet innan Visby blev den dominerande handelsstaden.

Klostret uppfördes av munkar tillhörande cisterciensorden 1164. Namnet Roma har dock ingen koppling till Rom i Italien utan härleds ur ordet rum som i samlingsplats. Detta anses i sin tur vara kopplat till platsens centrala betydelse som samlingsplats för Gotlands högsta politiska och juridiska instans, Gutnaltinget. Klostret blev efter reformationen kronomark, en kungsgård.

Klostret spelade en avgörande roll för införandet av nya jordbruksmetoder, byggnadsteknik och administrativ organisation på ön. Munkarna bedrev omfattande jordbruk och ägde stora markområden. De införde sannolikt effektivare odlingsmetoder och bidrog till Gotlands ekonomiska utveckling under högmedeltiden.

Efter reformationen på 1500-talet drogs klostret in till kronan. Byggnaderna förlorade sin ursprungliga funktion och delar av anläggningen förföll. Sten från klostret användes under senare sekler som byggnadsmaterial i andra projekt. Ruinerna finns dock kvar och är idag ett av Gotlands mest betydelsefulla medeltida byggnadsminnen.

1800- och 1900-talens utveckling

Under 1800-talet förändrades Romaklosters roll i takt med jordbrukets modernisering och industrialiseringen. En avgörande händelse var öppnandet av Gotlands järnväg 1878, då sträckan mellan Visby och Hemse invigdes. Roma fick en station, vilket stärkte ortens ställning som handels- och transportcentrum för mellersta Gotland.

Järnvägen underlättade export av jordbruksprodukter och senare även industriprodukter. Trafiken lades ned 1960, men järnvägens betydelse för ortens tillväxt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var stor.

Namnets uppkomst

Namnet Roma anses ha förkristet ursprung. Forskare har tolkat det som kopplat till en äldre samlingsplats eller kultplats. Vissa menar att ordet kan hänga samman med en betydelse som ”öppen plats” eller ”mötesplats”. Tillägget kloster infördes för att särskilja orten och anknyta till det medeltida Roma kloster.

Industri och näringsliv

Jordbrukets betydelse

Jordbruket har historiskt varit basen för Romaklosters ekonomi. De bördiga markerna på mellersta Gotland har gjort området väl lämpat för spannmålsodling och djurhållning. Klostrets jordbrukstradition levde vidare efter reformationen och kom att prägla bygden under sekler.

Sockerbrukets gamla lokaler - 2021-06-29 - Foto: Jan Karlsson

Sockerbruket i Roma

En av de mest betydelsefulla industrierna i Romaklosters historia var sockerbruket. Roma sockerbruk anlades år 1894 som en del av den växande svenska betsockerindustrin. Gotlands klimat och jordar visade sig lämpliga för sockerbetsodling, och bruket kom att bli en central arbetsplats i bygden.

Sockerbruket innebar en genomgripande förändring för samhället. Det skapade arbetstillfällen, ökade befolkningen och stärkte behovet av transporter, vilket ytterligare ökade järnvägens betydelse. Under kampanjerna – den period då sockerbetorna togs emot och bearbetades – var verksamheten intensiv och lockade säsongsarbetare från olika delar av ön.

Bruket kom senare att ingå i större bolagsbildningar inom svensk sockerindustri, bland annat inom Svenska Sockerfabriks AB. Under 1900-talet moderniserades anläggningen vid flera tillfällen.

I slutet av 1900-talet förändrades dock förutsättningarna för den svenska sockerproduktionen, bland annat genom internationell konkurrens och förändrade EU-regler. Sockerbruket i Roma lades ned 1997, vilket innebar en betydande omställning för orten. Anläggningen har därefter delvis fått annan användning, bland annat för lager och småföretagsverksamhet.

Övrig industri

Utöver sockerbruket har livsmedelsförädling haft stor betydelse. Gotlands Slagteri är en viktig arbetsgivare och spelar en central roll i Gotlands köttproduktion. Därutöver finns mindre företag inom byggsektorn, handel och service.

Romakloster fungerar idag som serviceort för det omgivande landsbygdsområdet, med skola, vårdcentral och dagligvaruhandel.

Roma station (gamla Boge HLP stationshus) - 2021-06-29 - Foto: Jan Karlsson

Sevärdheter

Den mest framträdande sevärdheten är ruinerna av Roma kloster. Under sommartid används klosterområdet som spelplats för teaterföreställningar genom Romateatern, vilket ger platsen en stark kulturell profil.

I anslutning till klostret ligger Kungsladugården, Roma, en historisk gård med rötter i klostrets ekonomibyggnader. Området kring Roma präglas av öppna jordbruksmarker och alléer som speglar dess långa agrara historia.

Men det kanske mer självklara för oss järnvägs älskare är Föreningen Gotlandståget har sin slutstation på orten. Där kan man ta tåget under säsong till Gotlands Hässelby. Detta rekommenderas verkligen!

Det som gör Romakloster speciellt

Romakloster är särskilt genom sin kontinuitet som centralplats på Gotland. Från forntida ting och medeltida kloster till industrialiseringens sockerbruk och dagens kulturliv har platsen varit en mötespunkt mitt på ön.

Kombinationen av klosterruiner, industrihistoria och levande teaterverksamhet gör att Romakloster förenar Gotlands medeltida arv med 1800- och 1900-talens industriella utveckling på ett tydligt sätt.

Källor

• Gotlands Museum
• Gotlands kommun
• Riksantikvarieämbetet
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• Litteratur om svensk betsockerindustri