Region Stockholm är ett svenskt landsting som omfattar Stockholms län, med 26 primärkommuner och 2 371 774 invånare (2019). Region Stockholm ansvarar, liksom andra landsting, främst för samhällets offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Region Stockholm står också för kollektivtrafiken i länet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har region Stockholm även ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i länet och bedriver kulturell verksamhet. Region Stockholms budget är cirka 104 miljarder kronor (2019) och har drygt 40 000 anställda, främst inom sjukvården. Landstingsskatten är 12,08 kronor (2019).
Namnbyte och utökat ansvar
Den 1 januari 2019 bytte Stockholms läns landsting namn till Region Stockholm. Beslutet fattades i samband med att landstingsfullmäktige fastställde landstingets budget för 2019, och med stöd av en lagändring som beslutades i Sveriges riksdag i juni 2018.[1][2] Utöver landstingets tidigare verksamhet (som särskilt omfattar sjukvård i Stockholms län, Storstockholms lokaltrafik, Waxholmsbolaget och kultur) kommer regionen ha ansvar för fysisk planering och utveckling av infrastruktur i Stockholms län.[3][4]
Stockholms läns landsting är den juridiska benämningen även i fortsättningen och används vid till exempel allmänna val.[5]
Historik
När landstingen ursprungligen inrättades, 1863, ingick Stockholms stad varken i länet eller i landstinget, utan utgjorde en separat enhet under Överståthållarämbetet och skötte själv sina landstingsangelägenheter. Under 1900-talet växte Storstockholm fram med en gemensam arbets- och bostadsmarknad. En samordning blev alltmer nödvändig. Ett förslag om ett ”storlandsting” lades fram. 1966 inrättades Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor och 1971 kom Stockholms läns landsting att omfatta hela länet. Den statliga regionalförvaltningen hade samordnats redan 1968 genom att Stockholm införlivats i Stockholms län.
Organisation
Region Stockholm är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med landstingsfullmäktige som högsta beslutande organ. Landstingsstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i landstingsfullmäktige. Majoritetspartiernas landstingsråd har ansvar för att förbereda ärenden och bildar tillsammans landstingsrådsberedningen, som kan beskrivas som landstingets regering. Även oppositionspartierna har landstingsråd och arvoderade gruppledare, men dessa ingår inte i landstingsrådsberedningen och saknar formella uppgifter.
Den centrala förvaltningsorganisationen heter landstingsstyrelsens förvaltning. Den har ansvar för bland annat gemensamma IT-frågor, personalstrategiska frågor, gemensamma upphandlingar, frågor som hör samman med landstingets roll som ägare av sjukhus och primärvård, samt tillväxt-, miljö och regionplaneringsfrågor. Hälso- och sjukvårdsfrågorna sköts av hälso- och sjukvårdsnämnden och Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje. Här ligger bland annat ansvaret för avtalen med olika vårdproducenter, samt informations- och rådgivningstjänsten Vårdguiden. Från 2011 finns även en trafiknämnd, som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken till lands och sjöss.[6]
Landstingets politiska ledning och ledningen för landstingsstyrelsens förvaltning har sina kanslier i Landstingshuset (tidigare Garnisonssjukhuset) vid Hantverkargatan 45 på Kungsholmen i Stockholm. Där finns också sammanträdeslokaler för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Landstinget har även administrativa funktioner förlagda till flera andra adresser i Stockholm.
Politik
Landstingsfullmäktige sammanträder i
Landstingshuset i Stockholm, augusti 2009
Landstingsfullmäktige har 149 ledamöter som sammanträder åtta gånger per år. Moderata samlingspartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet bildar tillsammans en majoritet under mandatperioden 2018–2022.[7]
Lista över styrande landstingsråd:
Oppositionen har följande oppositionslandstingsråd:
Mandatfördelning i valen 1916–1966
| Valår | V | S | SP | ÖVR | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1916 | | 11 | | | | | 9 | 34 | | 54 | 48,9 | |
| 1918 | | 17 | | | 1 | | 7 | 30 | | 55 | 47,8 | |
| 1919 | | 24 | | 1 | 3 | | 9 | 15 | | 52 | 56,4 | |
| 1922 | | 25 | | | 3 | | 8 | 18 | | 54 | 34,3 | |
| 1926 | | 28 | | | 4 | 7 | | 17 | | 56 | 48,6 | |
| 1930 | | 31 | | | 5 | 1 | | 22 | | 59 | 54,7 | |
| 1934 | | 33 | 1 | | 6 | | 2 | 17 | | 59 | 60,8 | |
| 1938 | | 39 | | | 3 | | 6 | 13 | | 61 | 65,0 | |
| 1942 | 1 | 36 | | | 5 | | 7 | 13 | | 62 | 64,9 | |
| 1946 | 6 | 34 | | | 5 | | 12 | 10 | | 67 | 70,9 | |
| 1950 | 1 | 37 | | | 4 | | 23 | 8 | | 73 | 81,1 | |
| 1954 | 2 | 44 | | | 5 | | 25 | 15 | | 91 | 80,0 | |
| 1958 | 1 | 48 | | | 6 | | 17 | 26 | | 98 | 80,4 | |
| 1962 | 2 | 57 | | | 6 | | 26 | 24 | | 115 | 81,4 | |
| 1966 | 6 | 52 | | | 11 | | 33 | 31 | | 133 | 83,2 | |
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Mandatfördelning i valen 1970–2018
| Valår | V | S | MP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 5 | 68 | | | 18 | 33 | | 25 | | 149 | 89,9 | |
| 1973 | 10 | 61 | | | 29 | 16 | | 33 | | 149 | 89,9 | |
| 1976 | 11 | 61 | | | 22 | 20 | | 35 | | 149 | 89,1 | |
| 1979 | 14 | 59 | | | 16 | 18 | | 42 | | 149 | 87,3 | |
| 1982 | 13 | 64 | | | 14 | 9 | | 49 | | 149 | 87,8 | |
| 1985 | 12 | 60 | | | 7 | 24 | | 46 | | 149 | 86,1 | |
| 1988 | 11 | 60 | 8 | | 8 | 23 | | 39 | | 149 | 82,3 | |
| 1991 | 9 | 49 | 5 | | 6 | 21 | 7 | 52 | | 149 | 82,3 | |
| 1994 | 12 | 60 | 8 | | 8 | 15 | | 46 | | 149 | 82,3 | |
| 1998 | 17 | 46 | 7 | | | 13 | 14 | 52 | | 149 | 77,47 | |
| 2002 | 14 | 54 | 7 | | | 26 | 11 | 37 | | 149 | 77,58 | |
| 2006 | 10 | 43 | 10 | | 6 | 16 | 9 | 55 | | 149 | 79,11 | |
| 2010 | 10 | 39 | 15 | | 6 | 15 | 7 | 57 | | 149 | 81,15 | |
| 2014 | 12 | 41 | 15 | 9 | 7 | 13 | 9 | 43 | | 149 | 81,48 | |
| 2018 | 16 | 40 | 8 | 15 | 12 | 12 | 12 | 34 | | 149 | 82,41 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Framträdande politiker
Finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting:
Landstingsstyrelsens (fram till 1992 kallat Förvaltningsutskottet) ordförande:
Valkretsar
I landstingsvalet omfattar länet och landstinget tolv valkretsar, sex i Stockholms stad och sex i yttre länet.
Beställare–utförare
Region Stockholm landsting tillämpar en ansvarsfördelning som innebär att man skiljer på rollerna som beställare, utförare och ägare. Det gäller både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.
De folkvalda politikerna sätter, med stöd av de centrala förvaltningarna i Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) upp ramarna för hur landstingets olika åtaganden ska uppfyllas. Det gäller till exempel skatteuttag, taxor, dimensionering och uppdragsformuleringar. Delar av verksamheten utförs sedan av landstingsägda bolag eller förvaltningar, medan andra delar utförs av externa entreprenörer. Inom hälso- och sjukvården är fördelningen att cirka 70 procent av kostnaderna för den totala ”sjukvårdsproduktionen” gäller landstingsägda verksamheter, medan cirka 30 procent gäller privata aktörer.
Relationerna mellan beställaren och utföraren regleras i avtal mellan parterna. Vissa verksamheter upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med anbud och tilldelningsbeslut som går till den verksamhet som bäst lever upp till upphandlingskriterierna.
Andra verksamheter arbetar med stöd av att landstinget har auktoriserat dem som vårdgivare. Det gäller till exempel husläkarverksamhet, samt barnavårds- och mödravårdscentraler som ingår i Vårdval Stockholm. Här ställs samma krav på landstingsägda och externt ägda verksamheter, och de för samma ersättning.
Vården på akutsjukhusen regleras genom direktavtal mellan landstinget och de olika verksamheterna.
I Norrtälje ansvarar Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje för huvuddelen av hälso- och sjukvården. Förbundet ansvarar dessutom för omsorgsverksamhet till äldre och dem med funktionsnedsättning.
Landstingsägda bolag och förvaltningar
Allt fler av de landstingsägda verksamheterna är idag aktiebolag under ledning av en verkställande direktör. Styrelserna i dessa bolag består oftast inte av politiker, utan av personer som tillsatts på professionella meriter.
Följande verksamheter bedrivs som aktiebolag under det regelverk som stadgas i Aktiebolagslagen: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där landstinget är medlem), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), fastighetsförvaltaren Locum AB, MediCarrier, Stockholm Care, S:t Eriks ögonsjukhus AB samt Folktandvården i Stockholm AB.
AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholmsbolaget är också aktiebolag, men styrelserna är politiskt tillsatta.
Följande verksamheter bedrivs i förvaltningsform, under ledning av landstingskommunala nämnder: Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) samt Färdtjänsten. Sjukvårdsförvaltningarna drivs dock även de under bolagsliknande former, vilket bland annat betyder att det finns politiskt oberoende ledamöter även i deras styrelser.
Sjukvård
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
Södersjukhuset i Stockholm
Danderyds sjukhus, april 2009
Landstingets vårdcentral i
Gustavsberg drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).
Delar av sjukvården (bland annat drygt hälften primärvården, samt akutsjukhuset Sankt Göran) drivs av privata entreprenörer som arbetar på landstingets uppdrag.
Utbildning
Landstinget äger gymnasieskolan Berga naturbruksgymnasium. Landstinget ägde tidigare även Säbyholms naturbruksgymnasium. Det överläts 2009 till Säbyholm Utbildningar, som är ett bolag inom Arbetarnas bildningsförbund (ABF).
Kollektivtrafik
Enheten Trafikförvaltningen inom Region Stockholm är regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för kollektivtrafiken inom länet. Trafiken bedrivs under två varumärken, SL för kollektivtrafiken till lands och Waxholmsbolaget för person- och godssjötrafik i Stockholms skärgård.[8]
Trafikförvaltningen upphandlar trafiktjänster på entreprenad. Det innebär att olika privata aktörer har förvaltningens uppdrag att sköta trafiken i till exempel tunnelbanan, med pendeltåg och bussar, samt skärgårdsbåtar. Trafikförvaltningen har även ansvar för färdtjänsten i länet.
Kultur
Region Stockholm arbetar med kulturinsatser i vården och är dessutom huvudfinansiär av Kungliga Filharmoniska Orkestern och verksamheten vid Stockholms konserthus. Ett annat av landstingets kulturuppdrag gäller Stockholms läns museum.
Fastigheter
Landstingets stora fastighetsbestånd, som bland annat består av akutsjukhusen i länet, förvaltas av det landstingsägda bolaget Locum.
Referenser
Externa länkar
.JPG)
