Klintehamn (tätort)

Klintehamn
Tätort
Klintehamn - Park i centrum - 2021-06-28 - Foto: Jan Karlsson
Land	Sverige
Landskap	Gotland
Län	Gotlands län
Distrikt	Klinte distrikt Sanda distrikt
Kommun	Gotlands kommun
Församling	Klinte församling
Järnvägsstation	Klintehamn
Järnvägslinjer	Klintehamn-Romakloster Järnväg Bandel 664 Sydvästra Gotlands Järnväg Bandel 664
Koordinater	57°23′13.0″N 18°12′17.3″Ö
Area	308 hektar (2023)
Folkmängd	1 539 (2023)
Befolkningstäthet	5 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	623 XX
Riktnummer	0498
Tätortskod	0980TB107
Klintehamns läge i Gotlands län.

Klintehamn är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen på Gotlands västkust cirka 30 kilometer söder om Visby. Orten är en av öns viktigaste hamnorter och fungerar som centralort för västra delen av mellersta Gotland.

Historia

Förhistorisk tid och medeltid

Området kring Klintehamn har varit bebott sedan förhistorisk tid. Fynd av gravar och fornlämningar i Klinte socken visar att bygden haft kontinuerlig bosättning sedan järnåldern. Närheten till kusten gav goda möjligheter till fiske och handel.

Under medeltiden var den närliggande Klinte kyrka ett betydelsefullt religiöst centrum. Kyrkan uppfördes under 1200-talet och är en av Gotlands större landskyrkor, vilket vittnar om bygdens relativa välstånd. Sjöfarten längs västkusten hade stor betydelse, och utskeppning av kalksten och jordbruksprodukter förekom tidigt.

1800- och 1900-talens utveckling

Klintehamns utveckling som samhälle tog fart under 1800-talet, då hamnen byggdes ut och orten växte fram som utskeppningshamn för södra och mellersta Gotland. Särskilt kalkstensindustrin bidrog till tillväxten.

År 1898 invigdes järnvägen mellan Klintehamn och Roma, senare förlängd till Dalhem. Järnvägen knöt samman inlandets jordbruksbygder och industrier med hamnen i Klintehamn, vilket stärkte ortens roll som transport- och handelscentrum. Persontrafiken upphörde 1960, och järnvägen lades därefter ned.

Under 1900-talet fortsatte Klintehamn att utvecklas som hamnort. Hamnen kom att spela en viktig roll för Gotlands näringsliv och är än i dag en av öns större hamnar.

Namnets uppkomst

Namnet Klinte anses komma av det gotländska ordet klint, som syftar på brant kust eller klippkant, något som är typiskt för Gotlands västkust. Efterleden hamn tillkom när orten utvecklades som hamnplats under 1800-talet, för att skilja samhället från sockennamnet Klinte socken.

Industri och näringsliv

Kalk- och stenindustri

Kalkstenen har haft avgörande betydelse för Klintehamns utveckling. Brytning och förädling av kalk och cementprodukter etablerades under 1800-talet och expanderade under 1900-talet. I närheten av orten ligger Cementas anläggning i Slite (på norra Gotland), men även i Klinteområdet har stenindustrin varit betydelsefull.

Klintehamns hamn användes för export av kalksten och andra stenprodukter till fastlandet och internationella marknader.

Jordbruk och livsmedel

Det omgivande jordbrukslandskapet har länge varit en viktig näringskälla. Spannmål, sockerbetor och animalieproduktion har bidragit till hamnens exportvolymer. Närheten till Roma sockerbruk (verksamt 1894–1997) påverkade även trafiken via Klintehamn.

Sjöfart och modern hamnverksamhet

Klintehamn har gamla anor som handels- och sjöfartssamhälle vars utveckling släkten Donner haft betydelse för. I Klintehamn fanns på 1800-talet skeppsvarv, kalkugnar, brännvinsbränneri och potatismjölsfabrik. Det fanns också mejeri till mitten på 1980-talet, där man tillverkade den prisbelönta koggosten.

Periodvis har Klintehamn haft färjeförbindelse med Grankullavik och Byxelkrok på Öland samt Oskarshamn, Västervik och Oxelösund. För närvarande är det dock endast båten till Stora Karlsö och Lilla Karlsö som bedriver passagerartrafik på Klintehamn under sommaren.

Hamnen är idag en av Gotlands viktigaste frakthamnar och används för bulktransporter, stenprodukter och andra varor. Klintehamn är även utgångspunkt för färjetrafik till Stora Karlsö, en av Sveriges mest kända fågelöar och naturreservat. Turismen har därmed blivit ett växande inslag i näringslivet.

Småföretag inom bygg, handel och service kompletterar ortens näringsstruktur. Klintehamn fungerar som serviceort för västra Gotland med skola, vård och handel.

Evenemang

Gotlands största marknad hålls i Klintehamn sista lördagen i september varje år, med försäljare från hela landet. Besökarna räknas i tiotusental.

Idrott

IK Tjelvar har friidrott som största verksamhet. Klubben har fostrat landslagsmän som 10 000 m-löparen Torgny Björkqvist, trestegshopparen Tor Broström och hinderlöparen Örjan Samuelsson. I dag är IK Tjelvars verksamhet nästan obefintlig

Klintehamns IK finns också på orten, med fotboll som huvudsaklig verksamhet.

I Västergarn i Klintehamns närhet ligger Kronholmens golfbana, en seasidebana. Det finns även två tennisbanor med asfaltunderlag i Klintehamn samt Gotlands enda idrottshall med löparbana, stavhoppsgrop och längdhoppsgrop med sand. Såväl Götalandsmästerskap i friidrott som landskamp i volleyboll har hållits i Klintehallen.

I Klintehamns närhet ligger också Gotlands största ridhus vid Mulde. Hästintresset är stort i trakten och ridskola, vattenterapi för hästar samt flera uppfödare av både ponnyer, rid- och travhästar finns i trakten.

Sevärdheter

• Klinte kyrka – Medeltida kyrka från 1200-talet med rikt skulpterad portal och kalkmålningar.
• Stora Karlsö – Naturreservat och fågelberg nåbart med båt från Klintehamn.
• Hamnområdet – En central del av ortens identitet och verksamhet.
• Närliggande kustlandskap med klinter och strandängar.

I slutet på maj och en bit in i juni blommar på Klintebergets sluttning den sällsynta och fridlysta rödsysslan. I Sicklings myr växer den mycket sällsynta flugblomster.

Andra sevärdheter är Donnerska huset, där det kommunala biblioteket med sina unika väggmålningar finns, Klinte kyrka med sin unika dopfunt, Matshagar i maj månad med blommande vitsippor samt de stora myrarna Hoxelmyr och Stormyr med rikt fågelliv. Ett nyanlagt viltvatten vid Värsände har blivit ett populärt utflyktsmål.

Utanför Klintehamn ligger gravfältet Rannarveskeppen med bland annat sex skeppssättningar. Vid Sicklings finns också en ännu ej helt utgrävd skeppssättning som enligt forskare är mycket olik andra skeppssättningar i trakten.

Någon kilometer utanför hamnen ligger sedan 1983 vraket av M/S Benguela. Vraket har långsamt sjunkit ner i sanden och syns numera endast vid extremt lågvatten.

Det som gör Klintehamn speciellt

Klintehamn utmärker sig genom sin tydliga koppling mellan kust, industri och sjöfart. Till skillnad från många andra gotländska samhällen är det en uttalad hamn- och industrimiljö, där kalkstenshantering och sjötransporter format ortens karaktär.

Kombinationen av aktiv hamnverksamhet, närhet till Stora Karlsös unika natur och det öppna västgotländska kustlandskapet ger Klintehamn en särpräglad identitet på Gotland.

Källor

• Gotlands kommun
• Gotlands Museum
• Riksantikvarieämbetet
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• Litteratur om Gotlands järnvägar och kalkindustri