Slite

Slite
Slite station
Stationsinformation
Ort	Slite
Kommun	Gotlands kommun
Socken	Othem socken
Län	Gotlands län
Landskap	Gotland
Öppnad	25 maj 1902
Nedlagd	10 juni 1953
Förstatligad	1 juli 1948
Trafikerats av	SlRJ, SJ
Ägare	Privat
Beställare	GJ
Trafiktyp	Nedlagd
Spårvidd	891 mm
Sveriges Kommunikationer	SlRJ,292 SJ,292
Om stationshuset
Arkitekt	Vet ej
Fastighetsbeteckning	Othem Slite 4:19
Ordning	Första
Byggt	1901
Byggstomme	Trä
Våningar	2
Antal rum	Vet ej
Elektrifierat	Ja
Placering	Vänster sida
Ritning	Nej
Renoverat	Ja
Original färg	Vet ej
Rivet	1964
Kapacitet
Antal spår	4
Stationens anslutningar
Anslutande linjer	Slite-Romakloster Järnväg
Bandel	661
Föregående anhalt	Bingevägen HP
Efterföljande anhalt	Havdhems tegelbruk HP
Läge
Avstånd	33 km
Avstånd från	Romakloster
Höjd	2 m ö.h.
Lantmäteriets historiska flygkartor	Hjälp om kartan
Koordinater	N57°42.251' E18°48.106'
Stationssignatur	SlRJ - Sl, SJ - Sl
Linjekarta Bandel 663 km      33,0 Slite 33,1 Sju strömmar BRO 30,7 Boge BV 29,4 Boge HLP 28,1 Slees HPR 22,9 Gane HLP 20,0 Bäl 1x,x Skällhorns grusgrop LP 17,6 Larsarve 15,6 Källunge 13,1 Simunde 11,6 Myrberga HPR x,x Linamyr LP 9,1 Dune 6,8 Gotlands Hässelby 4,1 Tule grusgrop LP 3,9 Tule Till Visby◄ Bandel 661 0,0 Romakloster Till Hablingbo◄ Bandel 664 Till Hemse▼ Bandel 661 Teckenförklaring Spårplan

<mapframe text="Slite" width="300" height="300" zoom="15" latitude="57.70419" longitude="18.80177"> {

 "type": "FeatureCollection", 
 "features": [ 
   { 
     "type": "Feature", 
     "properties": {  
       "title": "1.Slite",
       "marker-symbol": "-number",  
       "marker-color": "302060"  
     }, 
     "geometry": { 
       "type": "Point",
       "coordinates": [18.80177,57.70419]
     }
   }     
 ]

} </mapframe>

Tätorten Slites avgränsning 1990.

Slite var en järnvägsstation i Gotlands kommun. Trafikplatsen ingick i sträckningen Slite-Romakloster, Bandel 661.

Historik om orten

Slite är en tätort i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen på Gotlands östkust drygt tre mil öster om centralorten Visby. Det bor runt 1000 personer i tätorten Slite och drygt 500 personer i Slite norra, som utgörs av bebyggelsen norr om cementfabriken.

Historia

Fil:Gotland vertrag.jpg

Avtal mellan Tyska orden och Gotland 1399.

Tätorten Slites avgränsning 1990.

Första gången Slite omnämns var på 1300-talet. Vid platsen för nuvarande torget i Slite låg tidigare ett stort gravfält, ett 40-tal av gravarna där har undersökts och pekar på kontakter över Östersjön. Huvuddelen av fynden härrör från 1000-talet och pekar på att boplatsen här ersatt en äldre i Bogeviken. I slutet av Vikingatiden låg havsnivån 2 meter över nuvarande och dåvarande hamnbassängen bör ha legat i parken nedanför torget.

Orten var en bra hamn för vikingarna, eftersom öarna utanför gav skydd. I Slite har funnits två medeltida försvarsanläggningar. Den ena har legat på Slottsbacken strax norr om Sjuströmmar. Här finns rester av det så kallade "Slottet". Det andra försvarsverket låg på Slite backe eller Lotsbacken som höjden numera kallas.

Den avsatte svenske kungen Albrekt av Mecklenburgs anhängare – de så kallade Vitaliebröderna – hade 1397 lagt under sig hela Gotland och höll sig kvar där till 1398, då ön intogs av Tyska orden. 1404 fördes strider kring borgen i Slite. Mot penningersättning förmåddes Albrekt och Tyska orden att avstå ön, och ön överlämnades 1408 till nordiske unionskungen Erik av Pommern. Albrekt dog 1412 och begravdes i klostret Doberan i Mecklenburg.

Planer på stad

Under 1600- och 1700-talet fanns planer på att göra Slite till stad, något som dock aldrig fullföljdes. I motsats till det dåtida Visby hade Slite en lättförsvarad och skyddande hamn, tillsammans med den lilla skärgård som finns utanför Slite. Generalkvartermästaren Johan Wärnschiöldh – stormaktstidens främste fästningsbyggare – besökte Slite 1650 och han upprättade ett förslag till befästningsanläggning. Här skulle man bygga en femuddig skans med bastioner i spetsarna och mellanliggande murar och vallar. Denna fick namnet Karl Gustafs skans. Arbetena på Enholmen kom igång 1657. De upphörde dock av ekonomiska skäl redan efter några få år.

Under kung Karl XI:s tid på 1660-talet växte planerna och man planerade att bygga ut Slite till stad och förlägga öns förvaltning dit. Men av ekonomiska skäl blev det endast byggt en skans på Lotsbacken 1662–1664. Idén att göra Slite till stad aktualiserades av landshövding Sparrfeld och hans efterträdare Nils Posse. Karl XII, som just då satt instängd i Bender, var positiv till idén. I ett brev, daterat den 18 augusti 1712, skrev han till svar:

”

…att wid Slite äro alla lägenheter så wäl av landet som av Seglationen att anlägga en stad… Så och Wi i anseende till den nyttan som landet deraf lärer tillväxa i nåder hafwa beviljat, att en stad dersammastädes må blifva anlagd…

„

1723 upprättade fästningskonstruktören von Lindebladh ett förslag till stadsplan för Slite med Karlsvärds fästning som försvarsanläggning. Möjligen var planen att Slite som stad skulle erhålla namnet Karlsvärd i likhet med Karlskrona och Karlshamn.

Hela planen på en stad kom dock att stanna på papperet. Arbetena på Karlsvärds fästning forskreds sporadiskt och blev klara först 1750. Vissa förstärkningsarbeten utfördes därefter men på 1770-talet upphörde de och 1788 beslöt man att riva fästningen. Vid denna tid återupptogs planerna på en stad i Slite. Stadsplanen gjordes kvadratisk med ett regelbundet, rätvinklat gatunät och ett torg i mitten av sammanlagt 27 kvarter. Även denna gång stannade planerna på pappret.

I stället var det en mindre varvsverksamhet som fortsatte i mindre omfattning under 1700- och 1800-talet samt kalkbränning med Länna som bas. I början av 1900-talet innebar nedgången för kalktillverkningen en nedgångsperiod för Slite. Bybyggelsen var under denna tid främst koncentrerad till Lotsbacken. Först under slutet av 1800-talet började vad som ses som en tätort växa fram. Slite fick diligensstation, telegraf och telefon samt från 1902 även järnvägsstation. I början på 1900-talet uppfördes även ett kall- och varmbadhus i Slite vilket medförde att vissa sommargäster sökte sig hit. Vid sekelskiftet 1900 bodde omkring 700 personer i Slite. 1917–1919 uppfördes Slite cementfabrik vilken snabbt expanderade, redan 1920 hade cementfabriken omkring 240 anställda, vilket innebar en expansion för orten. Efter motgångar i slutet av 1920-talet och början av 1930-talet övertogs fabriken 1931 av Skånska cement, som genomförde kraftiga nedskärningar i personalstyrkan. I slutet av 1930-talet vände dock konjunkturen och arbetsstyrkan ökade åter. Samtidigt breddades näringslivet i Slite och fler industrier tillkom. Industrin fortsatte att växa fram till 1950-talet, då rationaliseringar gjorde att behovet av arbetskraft minskade.

På 1920-talet vände dock trenden genom den 1917–1919 uppförda cementfabriken och Slite blev en expanderande industriort.

Varvsverksamhet

Slites första ekonomiska blomstringstid efter det att ön åter blivit svensk provins 1645 inträdde på 1660-talet, då den inflyttade holländaren Jacob Momma, sedermera adlad Reenstierna, drev en omfattande handelsverksamhet med Slite som bas. Denne uppförde även ett varv vid Länna med inkallade holländska skeppsbyggmästare. Efter ett tiotal år tillstötte ekonomiska problem och den storstilade verksamheten upphörde. Varvsverksamheten pågick under 1700-talet och ännu på 1800-talet fanns ett stort marint varv vid hamnen.

Kustartilleritiden

Fil:Slite station 2.jpg

Slite station 1947

Kustartilleriet har varit närvarande kring Slite under ledning av Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) i Fårösund. Under kalla krigets dagar byggdes försvaret ut rejält med två kustartilleribatterier. Dels batteri SE2 som var ett batteri av typen 7,5 cm tornpjäs m/57 och låg vid S:t Olofsholm. Batteri M/57 var helt fortikatoriskt skyddat. Batteri SE2 lades ned 2000 då Kustartilleriet lades ned som försvarsgren och batteriet revs helt året efter. Men det tyngsta försvaret utgjordes av batteri SE1 som var ett batteri av typen 12 cm tornautomatpjäs m/70, den modernaste och sist tillverkade batteritypen. Batteriet låg i huvudsak på ön Asunden utanför Slites hamn. Batteriet var ett av sex i landet och blev färdigställt 1979. Liksom M/57 var 12/70 helt fortifikatoriskt skyddat i bergrum och helt självförsörjande för att få maximal uthållighet och skydd. Batteriet lades ned 2000 och revs 2005.

Modern tid

En Dornier Wal i Slites badvik sommaren 1925, på väg mellan Danzig och Lindarängens flyghamn i Stockholm. Pilot möjligen Hermann Göring.

1960 fick Slite sin egen kyrka, byggd av den danske arkitekten Holger Jensen. I slutet av 1960-talet och hela 1970-talet anlöpte Finnlines på somrarna Slite som mellanhamn på den så kallade Hansarutten från Helsingfors till Lübeck, och paketresenärer från Finland och Tyskland översvämmade Gotland den vägen.

Administrativa tillhörigheter

Slite var och är belägen i Othems socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Othems landskommun. Landskommunen ombildades 1936 till Slite köping som utökades 1952 och uppgick 1971 i Gotlands kommun.

I kyrkligt hänseende har Slite till 2006 hört till Othems församling, därefter till Othem-Boge församling.

Orten ingick till 1942 i Forsa ting därefter till 1948 i Gotlands norra tingslag och sedan till 1971 i Gotlands domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Slite i Gotlands domsaga.
I Sveriges Järnvägsstationer band 1 från 1948 står följande att läsa om Slite:
Från stationen utgår särklilda industri spår till Cementfabriken och hamnen.

Från Slite utgå busslinjer till Visby över Gothem, Bäl och Henum, till Lärbro, Rute och Anga. Till Visby finnes även särskild lastlinjetrafik. Slite köping har bilstation.

Historiska datum

Datum	Händelser
25 maj 1902	Stationen öppnades.
1 juli 1948	Förstatligas och blir en del av SJ.
10 juni 1953	Sträckan Slite-Romakloster läggs ner.

Personal

Här under finns en lista på personer som jobbat vid Slites järnvägsstation. Listan är inte komplett och har ni information om något hör gärna av er.

Årtal	Namn	Född	Födelseort	Titel	Hitkommen	Ort	Avflyttad	Ort	Övrigt
1902-19xx	Jakob Oskar Sigfrid Lundin	31 juli 1883 oktober 1905	Etelhem, Gotlands län, Gotland	Konduktör	-	-	-	-	Död 31 januari 1962, Othem, Gotlands län, Gotland
1947-19xx	Sven Erland Bergdal	22 september 1981	Lojsta, Gotlands län, Gotland	Stationskarl	-	-	-	-	Död 21 november 1981, Västerås, Västmanlands län, Västmanland
1938-19xx	Rickard Johan Olof Eriksson	17 april 1923	Hejnum, Gotlands län, Gotland	Stationskarl	-	-	-	-	Död 9 juni 1981, Boge, Slite, Gotlands län, Gotland
1947-19xx	Ingemar Gustav Gustafsson	18 november 1933	Othem, Gotlands län, Gotland	Stationskarl	-	-	-	-	Död 25 februari 2014, Tingstäde, Gotlands län, Gotland
1938-19xx	Gösta Oskar Bernhard Jakobsson	19 april 1894	Boge, Gotlands län, Gotland	Chaufför	-	-	-	-	Död 25 juli 1961, Boge, Slite, Gotlands län, Gotland
1945-19xx	Sten Åke Gustaf Karlsson	19 januari 1917	Martebo, Gotlands län, Gotland	Bussförare	-	-	-	-	Död 19 januari 1994, Huddinge, Stockholms län, Södermanland
1936-19xx	Folke Enar Konrad Norrby	12 november 1909	Vallstena, Gotlands län, Gotland	Bussförare	-	-	-	-	Död 22 mars 1993, Othem, Slite, Gotlands län, Gotland
1947-19xx	Karl Gustaf Henning Norrby	22 september 1906	Vallstena, Gotlands län, Gotland	Bussförare	-	-	-	-	Död 3 juni 1952, Othem, Slite, Gotlands län, Gotland
1942-19xx	Karl Erik Werner Nyström	16 augusti 1916	Väskinde, Gotlands län, Gotland	Bussförare	-	-	-	-	Död 12 augusti 2001, Visby, Gotlands län, Gotland
1947-19xx	Karl Erik Enar Olofsson	26 december 1914	Bäl, Gotlands län, Gotland	Bussförare	-	-	-	-	Död 31 december 1983, Lärbro, Gotlands län, Gotland
1920-19xx	Erik Oskar Olsson	21 maj 1896	Färgelanda, Älvsborgs län, Västra götalands län , Västergötland	Banvakt	1910	Anställd vid KlRJ 1946	-	-	Död 2 februari 1979, Boge, Slite, Gotlands län, Gotland
1946-19xx	Fredrik Passvik	27 februari 1921	Runö, Estland	Chaufför	-	-	-	-	Död 4 april 1975, Slite, Gotlands län, Gotland
1946-19xx	Karl Tore Pettersson	21 juni 1920	Alva, Gotlands län, Gotland	Chaufför	-	-	-	-	Död 3 juli 1980, Othem, Slite, Gotlands län, Gotland
1943-19xx	Ingvar Johan Bertil Sigrén	14 augusti 1918	Vänge, Gotlands län, Gotland	Chaufför	-	-	-	-	Död 8 juli 1998, Ljugarn, Gotlands län, Gotland
1917-19xx	Karl Gustaf Söderberg	8 april 1903	Othem, Gotlands län, Gotland	Stationskarl	-	-	-	-	Död 19 juni 1956, Visby, Gotlands län, Gotland
1944-19xx	Gustaf Östman	13 juli 1925	Halla, Gotlands län, Gotland	Stationskarl	-	-	-	-	-

Byggnader

Stationshus

• 

  Slite stationshus 1902
• 

  Slite station SJ Y01p 683, före detta Gotlands Järnvägs GJ 2. 1952. Foto: Stig Eldö
• 

  Slite station med SlRJ lok 3 "Dalhem" med tåg år 1920-1940
• 

  Slite stationshus rivs 1964
• 

  Slite stationshus rivs 1964

Bangård

• 

  Slite bangård Ritning 1901

Galleri

• 

  Slite stationshus 1902
• 

  Slite station SJ Y01p 683, före detta Gotlands Järnvägs GJ 2. 1952. Foto: Stig Eldö
• 

  Slite station med SlRJ lok 3 "Dalhem" med tåg år 1920-1940
• 

  Slite stationshus rivs 1964
• 

  Slite stationshus rivs 1964
• 

  Slite bangård Ritning 1901
• 

  Karl Gustaf Henning Norrby, Bussförare
• 

  Karl Erik Werner Nyström, Bussförare
• 

  Karl Erik Enar Olofsson, Chaufför
• 

  Erik Oskar Olsson, Chaufför
• 

  Gustaf Östman, Stationskarl