Tuna socken, Småland

Från Järnvägsdata
Version från den 27 maj 2020 kl. 13.00 av Jan Karlsson (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Socken |namn = Tuna socken |Bild 01 = 250px |Bildtext 01 = Tuna kyrka <!--Fakta om socken--> |land = ...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Tuna socken
Fil:Tuna Kyrka.jpg
Tuna kyrka
Fakta om socken
LandFlag of Sweden.svg Sverige
LandskapSmålands vapen.svg Småland
LänKalmars läns vapen.svg Kalmar län
KommunVimmerby vapen.svg Vimmerby kommun
HäradTunaläns härad
BildadMedeltiden
Upphov tillTuna landskommun
Tuna församling
TingslagVästerviks domsagas tingslag
(1969-01-01–)
Sevede och Tunaläns domsagas tingslag
(1936-01-01–1968-12-31)
Tunaläns tingslag
(–1935-12-31)
Areal249 km²
Sockenkarta
Tuna socken.JPG
Kod
Sockenkod0873
Länkar
KulturnavLänk
GeoNamesidLänk (tryck Map marker.svg för karta)

Tuna socken i Småland ingick i Tunaläns härad (före 1885 även med del i Sevede härad), ingår sedan 1971 i Vimmerby kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Tuna distrikt.

Socknens areal är 249,27 kvadratkilometer, varav land 231,09.[1] År 2000 fanns här 850 invånare[2]. Tätorten Tuna samt Tuna kyrkby med sockenkyrkan Tuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Tuna socken har medeltida ursprung.

En del av Tuna socken, den så kallade "Tuna skate" omfattande 7 mantal: byarna Bröttle, Fjälster, Hällerum, Källeberg, Malmgrava, Näs, Odensvalehult och Östrahult, tillhörde judiciellt och administrativt till Sevede härad. Den sammanslogs i alla avseenden med den övriga socknen 1884.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tuna församling och för de borgerliga frågorna till Tuna landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Vimmerby kommun.[2] 1972 överfördes från Tuna socken (församling) till Kristdala socken (församling): Grönlid, Hemsebo, Hökfors, Ishult, Juxtorp, Skålbonäs, Skälsebo, Slirshult, Syserum, Ytternäs. Området hade en areal på 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, och hade 236 invånare.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Tuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Tunaläns härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente Sevede kompani.[5]

Geografi

Tuna socken ligger norr om Oskarshamn och sydost om Vimmerby kring insjöarna Möckeln, Tunasjön och Gallsjön samt Tunaån. Socknen är kuperad skogsbygd med många småsjöar.[6][7][1]

Det har funnits hela sju sätesgårdar i socknen: Tuna gård (säteri),[8][9] Väderums säteri,[10][11] Grönlids herrgård,[12] Kulltorps säteri,[13][14] Syserums säteri,[15][16] Klemenstorps herrgård[17] och Hökfors herrgård (överförd till Kristdala socken 1972).[18]

I Fjälster fanns det förr ett gästgiveri.[19]

Fornlämningar

Kända från socknen är ett flertal gravrösen och domarringar från bronsåldern samt sex gravfält från järnåldern. Tre fornborgar finns här också.[6][7][20][21]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 968 1810 till 3 146 1880 varefter den med någon variation minskade stadigt till 796 1990.[22]

Namnet

Namnet (1322 Tuna) kommer från godset vid kyrkan. Namnet tuna menar 'inhägnad, gärdesgård'.[23]

Se även

Referenser

  1. 1,0 1,1 Svensk UppslagsbokTuna socken Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. 2,0 2,1 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm. Libris länk 
  3. Det medeltida Sverige 4:4 Aspeland Sevede Tuna län
  4. SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 138 08 Kalmar län
  5. Adm historik för Tuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. 6,0 6,1 Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm. Libris länk 
  7. 7,0 7,1 Nationalencyklopedin
  8. Tuna i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. Tuna i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. Väderum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. Wederum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. Grönlid i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. Kulltorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. Kulltorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. http://runeberg.org/rosenberg/2/0763.html Syserum] i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. Syserum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. Klemenstorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. Hökefors i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  19. Fjelster i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. Fornlämningar, Statens historiska museum: Tuna socken, Småland
  21. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tuna socken, Småland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  22. Folkmängd 1810-1890 Tuna i Kalmar län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6/8 2016)
  23. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala. Libris länk 

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, del 1 Hermes 1957 libris
  • Tuna : en Smålandssocken Utgiven av Tuna hembygdsförening 1999. ISBN 91-630-8809-6 libris

Externa länkar