Mörbylånga sockerbruk LP

Mörbylånga
Mörbylånga Sockerbruk - 1910-talet - JVM
Lastplatsinformation
Ort	Mörbylånga (tätort)
Kommun	Mörbylånga
Socken	Mörbylånga socken
Län	Kalmar län
Landskap	Öland
Öppnad	Bruket grundas 1907 Stickspåret: 1 februari 1910
Nedlagd	Bruket 1992 Järnvägen: 1 oktober 1961
Förstatligad	1 juli 1947
Trafikerats av	SÖJ / ÖJ / SJ
Ägare	Privat
Beställare	SÖJ / Svenska Sockerfabriks AB
Trafiktyp	Nedlagd
Spårvidd	891 mm / Spår mot hamn 1435 mm
Om Lastplatsbyggnad
Byggt	Bruket stor färdigt 1907.
Byggstomme	Tegel
Förbindelser
Bandel	669
Föregående anhalt	Mörbylånga
Efterföljande anhalt	Mörbylånga sockerbruk LP
Läge
Avstånd	16,x km
Avstånd från	Färjestaden
Höjdläge	3 m ö.h.
Lantmäteriets historiska flygkartor	Karta Hjälp om kartan
Koordinater	N 56°31.35.9' E 16°23.14.1'
Karta
GOOGLE MAPS / ENIRO.SE
Linjekarta Bandel 669 km    Borgholm-Färjestaden▲ Bandel 668 Kalmar Central/Kalmar-Berga Järnväg◄ Bandel 544 Färjestaden hamn 0,0 Färjestaden 1,5 Växel mot Färjestaden-Borgholm 1,6 Lundtorp BV 1,5 Växel mot Lundtorp RGB-Ottenby 1,6 Lundtorp RBG 4,3 Kråketorp HPR 5,5 Eriksöre HLP 7,0 Karlevi HP 9,0 Vickleby 12,9 Resmo GRP 13,1 Resmo HLP ◄Bergkvaraa Mörbylånga hamn 16,8 Mörbylånga Mörbylånga sockerbruk LPa 17,3 Mörbylånga BV 17,4 Mörbylånga industrispår LP 17,6 Mörbylånga centralskola HPR 18,5 Mörbylånga by HPR 20,0 Mörbylångadalen HP 20,0 Mörbylångadalen BV 22,3 Rösslösa HPR 23,7 Bring HLP 25,6 Lilla Dalby BV 26,2 Kastlösa 30,2 Penåsa BV 33,3 Skärlöv BV 35,1 Skärlöv 37,5 Ölands Melby HPR 39,7 Ölands Segerstad 43,9 Torngård 46,4 Ölands Gräsgård 49,6 Ölands Eketorp HLP 53,5 Ottenby aHade treskens spår 891 mm och 1435 mm mellan hamnen och sockerbruket Teckenförklaring BV=Banvakt LP=Lastplats HP=Hållplats HLP=Håll- & Lastplats HPR=Rälsbusshållplats Spårplan

Mörbylånga sockerbruk LP var en lastplats i Mörbylånga kommun. Trafikplatsen ingick i sträckningen Färjestaden-Mörbylånga-Ottenby, Bandel 669.

Mörbylånga sockerbruk var ett svenskt sockerbruk beläget i Mörbylånga på Öland. Bruket var en central del av den öländska sockerbetsodlingen under större delen av 1900-talet och spelade en betydande roll för det lokala näringslivet.

Historia

Mörbylånga sockerbruk grundades år 1907 av Svenska Sockerfabriks AB. Etableringen på Öland var strategisk, då ön hade goda förutsättningar för odling av sockerbetor tack vare sitt gynnsamma klimat och kalkrika jordar.

Bruket togs i drift samma år och blev snabbt en viktig arbetsplats i regionen. Under kampanjsäsongen – den period då sockerbetorna skördades och bearbetades – sysselsatte bruket ett stort antal arbetare, både fast anställda och säsongsarbetare.

Under 1900-talet moderniserades anläggningen i flera omgångar. Transporter av betor till bruket skedde via landsväg och i viss mån järnväg, och Mörbylånga utvecklades till ett viktigt centrum för den öländska sockerbetsnäringen.

Ägare och organisation

Från starten ägdes och drevs bruket av Svenska Sockerfabriks AB, som senare kom att ingå i Svenska Sockerbolaget (SSA). Företaget dominerade den svenska sockerindustrin under större delen av 1900-talet.

Under efterkrigstiden skedde en omfattande rationalisering inom sockerindustrin, där mindre bruk successivt lades ned till förmån för större och mer effektiva produktionsenheter.

Betydelse för samhället

Mörbylånga sockerbruk var under lång tid en av de största arbetsgivarna i området och hade stor betydelse för både industrin och jordbruket på Öland. Lokala lantbrukare levererade sockerbetor till anläggningen.

Under kampanjperioderna präglades hela samhället av den intensiva verksamheten, med dygnet-runt-produktion och ökad efterfrågan på arbetskraft.

Nedläggning

Under 1980- och början av 1990-talet genomfördes stora strukturförändringar inom den europeiska sockerindustrin. Mindre anläggningar ansågs inte längre ekonomiskt hållbara.

Mörbylånga sockerbruk lades ned 1992, vilket innebar slutet för sockerproduktionen på Öland och fick betydande konsekvenser för det lokala näringslivet.

Rivning

Efter nedläggningen revs anläggningen successivt under 1990-talet. De flesta byggnaderna var borta vid decenniets slut, och området har därefter delvis tagits i anspråk för annan verksamhet.