Västkustbanan: Skillnad mellan sidversioner

	Västkustbanan
	Ett Öresundståg gör uppehåll vid Halmstads centralstation 2018.
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Lund - Göteborg
Anslutande järnvägslinjer	Södra stambanan; Godsstråket genom Skåne; Rååbanan; Skånebanan; Markarydsbanan; Halmstadsbanan; Viskadalsbanan; Kust till kust-banan; Västra stambanan
Organisation
Ägare	Svenska staten
Banoperatör	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ AB; Arriva; Transdev; Green Cargo; m.fl.
Biljettoperatör	SJ AB; Öresundståg; Skånetrafiken; Västtrafik
Tekniska fakta
Längd	283 kilometer
Antal spår	Dubbelspår, förutom enkelspår Helsingborg C-Ängelholm; och Hamra-Varberg
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	25 ton
Största tillåtna vikt per meter	8.0 ton/m
Största lutning	25 ‰
ATC	ATC-2
Hastighet	200 km/h
Elektrifierad	1935-1937, 2001
Matning	15 kV 16 ⅔ Hz; (kontaktledning)
	Källor
Linjekarta

Nuvarande version från 16 januari 2022 kl. 10.11

<mapframe align="right" height="450" latitude="56.7" longitude="12.7" text="Västkustbanans sträckning." width="250" zoom="7">{"type":"Feature","geometry":{"coordinates":[[13.18634,55.70777],[13.18548,55.71261],[13.16814,55.72576],[13.16299,55.73243],[13.11922,55.77223],[13.11064,55.78381],[13.11012,55.78738],[13.11167,55.7924],[13.11047,55.8061],[13.10326,55.81305],[13.09364,55.81556],[13.00884,55.82597],[12.99374,55.82983],[12.98515,55.83388],[12.96112,55.84988],[12.94842,55.8545],[12.87769,55.86626],[12.86568,55.8705],[12.85915,55.87627],[12.85606,55.88224],[12.85572,55.89149],[12.85332,55.89707],[12.82585,55.92689],[12.81693,55.94055],[12.81263,55.94545],[12.80388,55.95179],[12.78997,55.95843],[12.78568,55.96198],[12.78345,55.96554],[12.78259,55.9689],[12.78276,55.97726],[12.78139,55.98225],[12.77864,55.98705],[12.77212,55.99272],[12.76423,55.99723],[12.75341,56.00232],[12.74569,56.00731],[12.74105,56.01134],[12.73487,56.01834],[12.72543,56.02544],[12.71891,56.02851],[12.7129,56.03033],[12.70346,56.03523],[12.69479,56.04357],[12.69228,56.04613],[12.6899,56.04745],[12.68728,56.05077],[12.68627,56.05149],[12.68511,56.05226],[12.68472,56.0527],[12.68342,56.05559],[12.68251,56.05734],[12.68241,56.05796],[12.68271,56.0593],[12.68273,56.06012],[12.68245,56.06094],[12.68168,56.06208],[12.68146,56.06274],[12.68161,56.06352],[12.68196,56.06403],[12.68292,56.06478],[12.6838,56.06517],[12.685,56.06544],[12.68625,56.06556],[12.6867,56.06552],[12.68968,56.06518],[12.69032,56.06518],[12.69344,56.0655],[12.69479,56.06576],[12.6956,56.06605],[12.69657,56.06661],[12.69942,56.06968],[12.70037,56.07049],[12.70133,56.07107],[12.71082,56.07572],[12.71337,56.07692],[12.71492,56.07771],[12.71622,56.0785],[12.71715,56.07927],[12.7211,56.08288],[12.74032,56.10043],[12.7426,56.10254],[12.74577,56.10536],[12.7477,56.1073],[12.75603,56.11616],[12.76598,56.1268],[12.7747,56.13599],[12.77753,56.13909],[12.77834,56.14062],[12.77852,56.14242],[12.77826,56.14457],[12.77633,56.17633],[12.77564,56.18651],[12.77577,56.18834],[12.77633,56.19052],[12.77749,56.19293],[12.7795,56.19551],[12.78195,56.1978],[12.78757,56.20303],[12.79731,56.21193],[12.7995,56.21396],[12.80319,56.21637],[12.83289,56.23095],[12.84885,56.23858],[12.85315,56.24049],[12.85469,56.2424],[12.854,56.24516],[12.84748,56.26032],[12.84594,56.26576],[12.84182,56.26995],[12.83581,56.27367],[12.83186,56.27815],[12.8286,56.28482],[12.81452,56.31663],[12.80542,56.33738],[12.8001,56.34594],[12.8001,56.35279],[12.80233,56.35793],[12.808,56.3643],[12.84233,56.39101],[12.86533,56.40849],[12.88216,56.4214],[12.89228,56.42586],[12.92507,56.43877],[12.93468,56.4457],[12.94945,56.46467],[12.95889,56.47264],[12.97794,56.48221],[12.98618,56.48724],[12.9915,56.49188],[13.00541,56.5114],[13.01451,56.52456],[13.01725,56.53157],[13.0176,56.53819],[13.01828,56.55844],[13.01691,56.56459],[13.01331,56.57282],[13.00919,56.58057],[13.00335,56.58672],[12.98292,56.60137],[12.93983,56.6246],[12.90327,56.64443],[12.86482,56.66519],[12.86379,56.66736],[12.86636,56.67387],[12.8698,56.67698],[12.87443,56.67953],[12.89108,56.68575],[12.89503,56.68905],[12.89623,56.69272],[12.89469,56.69621],[12.89297,56.70121],[12.89297,56.70893],[12.89143,56.71308],[12.88731,56.71836],[12.87907,56.73088],[12.86842,56.74199],[12.85658,56.75141],[12.8504,56.75536],[12.84388,56.76006],[12.8377,56.76307],[12.82877,56.76514],[12.82053,56.76533],[12.80611,56.76364],[12.74466,56.76938],[12.73504,56.77229],[12.72938,56.77671],[12.72732,56.78095],[12.72886,56.80135],[12.72663,56.80567],[12.71564,56.81883],[12.71496,56.8223],[12.7165,56.8285],[12.71496,56.83329],[12.71084,56.83695],[12.69556,56.84559],[12.68183,56.85019],[12.67771,56.85273],[12.67204,56.8592],[12.65985,56.86727],[12.64612,56.87271],[12.62587,56.87984],[12.61642,56.88181],[12.60338,56.88378],[12.59617,56.88556],[12.58432,56.891],[12.57866,56.89607],[12.57368,56.903],[12.56853,56.90769],[12.56132,56.91163],[12.55085,56.91528],[12.53883,56.91734],[12.50364,56.92006],[12.48871,56.92212],[12.47721,56.92549],[12.46794,56.93074],[12.46124,56.93608],[12.45781,56.94207],[12.45455,56.95284],[12.45163,56.95836],[12.44596,56.96416],[12.42554,56.97876],[12.4058,57.00027],[12.39309,57.01766],[12.3852,57.02747],[12.37095,57.04157],[12.36374,57.04848],[12.35704,57.0594],[12.35104,57.06687],[12.34451,57.07126],[12.33799,57.07434],[12.32752,57.07695],[12.31911,57.07807],[12.28134,57.08152],[12.25971,57.08329],[12.25559,57.08469],[12.24632,57.08898],[12.24375,57.09206],[12.2434,57.09392],[12.24546,57.09849],[12.24529,57.10194],[12.24787,57.10838],[12.25027,57.11583],[12.25937,57.1258],[12.26074,57.13251],[12.25868,57.13997],[12.25422,57.14611],[12.24564,57.15635],[12.22881,57.17125],[12.22298,57.19376],[12.22126,57.2131],[12.2168,57.22221],[12.20718,57.23132],[12.19448,57.23968],[12.1804,57.24822],[12.1756,57.25825],[12.16633,57.29147],[12.16702,57.30019],[12.17045,57.30965],[12.1677,57.33153],[12.16393,57.33968],[12.15878,57.34412],[12.13852,57.35839],[12.13028,57.37412],[12.13131,57.38264],[12.13646,57.39004],[12.16152,57.41427],[12.16599,57.4224],[12.16427,57.43017],[12.15843,57.437],[12.14642,57.44513],[12.12994,57.454],[12.11208,57.45917],[12.09457,57.46268],[12.08324,57.46767],[12.07878,57.47505],[12.08015,57.50015],[12.08359,57.51324],[12.09972,57.53334],[12.1011,57.53794],[12.09835,57.54458],[12.09183,57.55379],[12.08462,57.5595],[12.08359,57.56631],[12.07878,57.5757],[12.06711,57.59153],[12.05372,57.60367],[12.0496,57.60864],[12.04136,57.6239],[12.0369,57.6307],[12.0211,57.65054],[12.01818,57.65707],[12.01647,57.66404],[12.01509,57.66613],[12.01325,57.66903],[12.01183,57.67245],[12.0084,57.67768],[12.0051,57.68238],[12.00102,57.68752],[11.99879,57.69011],[11.99844,57.69093],[11.99535,57.69919],[11.99595,57.70135],[11.99784,57.70662],[11.99827,57.7091],[11.99767,57.71084],[11.99604,57.71277],[11.99295,57.71387],[11.98995,57.71396],[11.98711,57.71332],[11.98574,57.71194],[11.98351,57.71084],[11.97347,57.70919]],"type":"LineString"},"properties":{"stroke":"#0000ff","stroke-width":3}}</mapframe> Västkustbanan är en elektrifierad järnväg mellan Göteborg och Lund, längs Sveriges västkust. Den byggdes på 1880-talet av flera olika privata järnvägsbolag. Eftersom sträckan hade karaktär av stambana mellan Malmö och Göteborg köpte staten banan 1896 från de olika järnvägsbolagen. Undantaget var Kävlinge–Lund C som förstatligades först 1940. Västkustbanan var den första stambanan i Sverige som inte följde antikustprincipen.

Sedan 1980-talet har banan stegvis byggts ut till dubbelspår och Sveriges riksdag beslöt 1992 att hela Västkustbanan skulle byggas ut.^[3] Vägtrafikens motsvarighet till Västkustbanan, motorvägen E6/E20 mellan Malmö och Göteborg, blev färdig redan 1996 medan järnvägen mellan städerna fortfarande (2021) har några sträckor med enkelspår kvar. Sträckningen i Skåne har successivt ändrats och persontågen går genom Helsingborg sedan Knutpunkten blev klar 1991 och via Landskrona efter öppnandet av ny järnväg mellan Landskrona och Helsingborg 2001. Tidigare gick tågen längre in i Skåne via Åstorp–Teckomatorp. Genom Halland har dubbelspåret ofta byggts i ny sträckning. Samma städer passeras även om några nya stationer byggts. Hallandsåstunneln, som invigdes den 8 december 2015, innebar en väsentlig kapacitetshöjning på sträckan Båstad-Förslöv från 4 tåg i timmen till 24 tåg i timmen.

Trafik

Sedan januari 2009 trafikeras Västkustbanan med länstrafikens (Skånetrafiken, Hallandstrafiken & Västtrafik) X31 under varumärket Öresundståg samt med SJ AB:s tåg. Dessa två system har olika biljetter och inget gemensamt månadskort. SJ AB körde tidigare X2000 (söder om Halmstad på Markarydsbanan via Hässleholm mot Malmö) och IC-tåg via Helsingborg med tågtypen X31. April 2011 – april 2012 körde SJ AB loktåg och X40 omväxlande på dessa båda sträckor. I april 2012 upphörde SJ med sin trafik, men återkom i december 2013 med SJ 3000 samt ett fåtal X 2000 mellan Göteborg och Malmö. Under högsommaren fortsätter några av X 2000-tågen till Köpenhamn.

Utöver persontågen trafikeras Västkustbanan med godståg. Innan Hallandsåstunneln färdigställdes gick de flesta av dessa via Halmstad–Markaryd–Hässleholm, eftersom Hallandsåsen innebar en för kraftig stigning för många tåg. Sedan december 2015 går många av dessa tåg genom tunneln och söder om Ängelholm över Åstorp och Söderåsbanan till Malmö eller Trelleborg.

Historia

Staten beslutade 1853 om byggandet av järnvägar genom Sverige. Under ledning av överste Nils Ericson, som 1855 utsågs för att leda byggandet, fick statens stambanor en sträckning som starkt präglades av näringspolitiska hänsynstaganden. Järnvägen skulle bryta mark och ge tidigare missgynnade områden nya möjligheter. Samtidigt togs försvarspolitiska hänsyn som innebar att statens banor skulle gå centralt i landet, utom räckhåll för fientliga landstigningsförsök, och där det inte redan fanns ångbåtstrafik (den så kallade antikustprincipen). I övrigt fick kommunala och privata intressenter bygga järnvägar för att komplettera nätet på andra sträckningar.^[4]

Västkusten blev således utan statlig järnväg, men längs pärlbandet av städer vid kusten fanns starka intressen av järnväg varför kapital upplånades av kommunala och privata intressenter för att bygga järnväg mellan dem. Den första delsträckan byggdes på 1870-talet och hela sträckan var klar 1888.

En kedja av enskilda järnvägar

Västkustbanan vid Varberg strax efter år 1900.

Förbindelsen längs västkusten var en kedja av enskilda järnvägsbolag. Intressenterna bakom bolagen var framförallt städerna längs de olika sträckorna, men även landstingen och en del privata intressen köpte aktier eller bidrog med lån. Järnvägarna mellan Helsingborg och Göteborg fick statliga lån på 5,9 miljoner kronor.^[5]

Landskrona hade under senare delen 1800-talet tappat i konkurrensen mot hamnarna i Helsingborg och Malmö. För att försöka återställa balansen började man på 1860-talet bygga järnvägar för knyta transporter till sin hamn. En av dessa var Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) som öppnades 1876. Motiveringen från Landskronas sida var att nå de skånska stenkolsfälten. I Ängelholm var man vid samma tid intresserad av förbindelse söderöver, varför städernas intressen förenades i Åstorp.^[6]

När Landskrona kastade handsken ville Helsingborg inte vara sämre. Från början tänkte man sig en bana upp till Ängelholm, men på inrådan av konsuln Petter Olsson vidgades perspektiven och man satsade på Halmstad som nordlig ändpunkt. Skåne-Hallands Järnväg (SHJ) blev färdig 1885 efter att man övervunnit de tekniska utmaningarna som kom av passagerna över Landborgen och Hallandsåsen. För passagen uppför Landborgen anlades en stor viadukt, medan man för passagen av Hallandsåsen var tvungen att låta järnvägen slingra sig genom Sinarpsdalen.^[7]

Bergslagernas station i Göteborg var slutstation i norr fram till 1930.

När så beslutet att bygga Skåne–Hallands Järnväg upp till Halmstad var fattat, aktualiserades frågan om en fortsättning norrut. Framförallt var det Falkenberg, som saknade järnvägsförbindelse, som var drivande i skapandet av Mellersta Hallands Järnväg (MHJ). I Varberg, som slutligen blev huvudlinjens norra ändpunkt, var invånarna dock inte lika entusiastiska då de redan hade järnvägsförbindelse (Warberg-Borås Järnväg). Landstinget i Halland gick dock in med kapital och banan blev färdig 1886.^[8]

I Malmö vaknade man också, för det verkade nu som att en framtida sammanhängande bana från Göteborg söderöver skulle sluta i Helsingborg. Man rafsade i hast ihop kapital för att bygga Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) för att få kontakt med Ängelholm och banan vidare norrut. Samtidigt ville Lund få kontakt norrut, via Teckomatorp, varför Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beslöt att jämka samman projekten. Malmö–Billesholms Järnväg kunde därför inte byggas rakast möjliga väg, utan i en båge mot öster för att underlätta anslutande av Lund - Kävlinge Järnväg (LKJ). Båda banorna blev klara 1886.^[9]^[10]

I Göteborg fanns slutligen det väldiga Bergslagernas Järnvägar (BJ) som såg möjligheter att öka transittrafiken från den befintliga banan till Norge, Dalslands Järnväg (DJ), om man bara fick till en obruten järnvägslinje ner mot Helsingborg och färjor till Danmark. Det separata bolaget Göteborg-Hallands Järnväg (GHB) bildades för att anlägga en bana från Bergslagernas station i Göteborg till Varberg, vilken blev färdig 1888.^[11] Göteborg-Hallands Järnväg förvaltades av Bergslagernas Järnvägar^[12].

Till Statens Järnvägar

Redan när det stod klart att det skulle bildats en sammanhållen järnvägsförbindelse började man tala om en Västkustbana. Det man avsåg var dock bara Göteborg-Hallands Järnväg, Mellersta Hallands Järnväg och Skåne-Hallands Järnväg. Från 1892 fanns det genomgående trafik från Göteborg till Helsingborg eller Malmö. Det stod då klart att banan hade enorm kommersiell potential. När de tre nordligaste bolagen började planera sammangående i samband med att det inleddes reguljär färjetrafik Helsingborg–Helsingör riskerade en stor del av trafiken till kontinenten att styras av enskilda intressen. För att värna det allmänna beslutade riksdagen att lösa in Göteborg–Hallands Järnväg, Mellersta Hallands Järnväg, Skåne–Hallands Järnväg, Landskrona–Ängelholms Järnväg och Malmö–Billesholms Järnväg. Detta skedde 1 januari 1896.^[11]^[13]

Efter förstatligandet så kom det som nu formellt hette Västkustbanan att få två sträckningar genom Skåne. Den ena utgick från Malmö och bestod av Malmö-Billesholms Järnväg och dess huvudlinje upp till Billesholm, via Arlöv, Kävlinge och Teckomatorp. Från Billesholm utnyttjade man Landskrona-Ängelholms Järnvägs sträckning upp till Ängelholm, via Åstorp. Den andra gick från Ångfärjestationen i Helsingborg via Skåne–Hallands Järnväg norrut.^[13] Att tågen inte gick genom Helsingborg berodde på att trafiken genom staden gick på ett gatuspår som man inte ville belasta ytterligare. Det gick således separata tåg varannan timme Göteborg–Helsingborg, och varannan timme Göteborg–Malmö. Söder om Ängelholm gick persontågstrafiken skilda vägar beroende på om slutstationen var Malmö eller Helsingborg.

Statens Järnvägar inledde snart omfattande spårbyten och broförstärkningar för att ge banan en bättre och något mer enhetlig standard, men det faktum att banan är ett lappverk har alltid legat banan i fatet. Statens Järnvägar gjorde även en hel del för att förnya den rullande materielen.^[13] Elektrifieringen inleddes 1933 i Arlöv och hela linjen Malmö-Ängelholm-Göteborg var färdig i slutet av 1936. Tidigt på året 1937 spänningssattes den sista sträckan Helsingborg–Ängelholm.^[13] 1935 invigdes Godstågsviadukten i Göteborg.

Nya sträckningar och dubbelspår

Se även: Godsstråket genom Skåne

Att banan var byggd av så många enskilda bolag gjorde att den fick en långt ifrån optimal sträckning när det gällde att binda ihop befolkningscentra i den skånska delen, utan persontågstrafiken var beroende av vilken av städerna Helsingborg och Malmö som var slutstation. Landskrona som var den mest betydande staden mellan städerna berördes inte alls av trafiken på Västkustbanan utan resenärerna fick byta tåg i Billesholm, senare Kävlinge, för att kunna ansluta med tåg. Lund var i början inte en del av Västkustbanan utan resenärer fick byta i Kävlinge (emellanåt även i Hässleholm eller Alvesta via helt andra järnvägar för att komma till Göteborg), men staten inköpte Lund-Trelleborgs Järnväg 1940, till vilken sträckan Kävlinge–Lund då hörde. Sedan 1948, då Lund–Kävlinge elektrifierades, har persontågen mot Malmö gått den vägen och inte över Lomma–Arlöv.^[13] Orter som växte fram från och med 1960-talet såsom Rydebäck och Glumslöv hade aldrig haft någon järnvägstrafik överhuvudtaget förrän den nya Västkustbanan mellan Helsingborg och Landskrona invigdes 2001.

Ett Pågatåg rullar ner till Knutpunkten.

Västkustbanans gamla bro över Nissan i centrala Halmstad.

Vid de nysatsningar på järnvägen som inleddes på 1980-talet kom man därför att försöka åtgärda detta. Bortsett från sträckorna närmast Göteborg och Malmö, som var gemensamma med Kust till kust-banan respektive Södra stambanan, skedde invigningen av den första dubbelspårsetappen 1985 norr om Halmstad.^[13] Denna innebar att den gamla linjen som gick över floden Nissan inne i staden försvann samt att några samhällen där banan tidigare passerat blev av med spåren. För denna och senare utbyggnader är dessutom kurvorna anpassade för en framtida högsta fart av 250 km/h, när så signalsystem och fordon tillåter.

Som ytterligare tecken på det nya som skulle komma, öppnades 1991 Knutpunkten i en tunnel under Helsingborg. Till skillnad från tidigare kunde man då ha genomgående persontrafik mellan Göteborg och Malmö genom Helsingborg. Tågen behövde inte längre gå skilda vägar söder om Ängelholm beroende på slutstationen. Man ledde således om persontrafiken genom Skåne så att persontrafiken till Malmö fick gå över Helsingborg. Godstrafiken från Malmö och norrut går dock på den gamla banan som fått det nya namnet Godsstråket genom Skåne och inte på den nya banan mellan Landskrona och Helsingborg.

På norra delen Göteborg–Kungsbacka blev dubbelspår färdigställda 1992, varefter man inledde pendeltågstrafik på sträckan.^[13]

Stora delar av banan har byggts ut till dubbelspår och man dessutom gjort flera linjerätningar. En av de större är det nya dubbelspåret förbi Laholm som färdigställdes 1996 och som befriade staden från sin barriär sedan över hundra år och samtidigt kortade linjen med 5 kilometer (medan stationen i Laholm hamnade i stadens utkant). En annan var nybygget som gav Falkenberg en ny station 2008, då man kortade banan ytterligare 4 kilometer.^[13]

Båstads gamla station vid Hallandsåsen i juli 2010. Spåret numera upprivet.

Det har dessutom kommit en helt ny bana söder om Helsingborg som förbinder Landskrona med Västkustbanan för första gången. Det är en utpräglad bana för persontrafik med mjuka kurvor för hög fart, men branta lutningar. Mellan Landskrona och Kävlinge har man dessutom gjort så stora linjerätningar vid den fortsatta utbyggnaden av dubbelspår att man knappast kan tala om uppgraderingar av gamla Landskrona-Kävlinge Järnväg utan snarare nybyggnad även där. Banan blev färdigbyggd 2001 och utgör nuvarande sträckning genom Skåne.^[13] Mellan Kävlinge och Lund byggdes banan ut till dubbelspår i två etapper, Kävlinge–Norra Nöbbelöv i Lunds utkant 1995–1997 och Norra Nöbbelöv–Lund C 2003–2005. Att sträckan delades upp i två etapper berodde på att det förelåg stora protester från grannar till järnvägsbygget i Lund.

I december 2004 blev hela sträckan Varberg–Göteborg dubbelspårig vilket möjliggjorde för öppnande av fler stationer med resandeutbyte. Bygget av dubbelspår på den cirka en mil långa sträckan mellan Ängelholm och Förslöv färdigställdes i maj 2012.^[14] Den 14 december 2013 invigdes Åsa station mellan Kungsbacka och Varberg.^[15] Hallandsåsen hade länge varit ett problem för tunga godståg genom sina branta lutningar och skarpa kurvor. Den nya sträckningen av banan genom Hallandsåstunneln med två spår som invigdes för trafik i december 2015 innebar en förkortning av sträckan med cirka sex kilometer jämfört med det tidigare enkelspåret över Hallandsåsen.

Sträckning

Sträckningen finns i linjekartan under faktarutan ovan.
Dubbelspåriga respektive enkelspåriga sträckor på Västkustbanan december 2015:

Delsträcka	Längd	Dubbelspår	Enkelspår	Info
Lund C - Helsingborg C	52,9 km	X		Kraftiga lutningar Kävlinge-Ramlösa, 25 ‰, endast persontåg på sträckorna Lund-Kävlinge och Landskrona-Helsingborg. Godstrafik går istället på godsstråket genom Skåne.
Helsingborg C - Helsingborg, Romares väg	3,2 km		X	Projektet ingår i nationell plan för transportsystemet 2018–2029, med möjlig byggstart inom perioden 2024-2029.^[16] Genomförandet förutsätter omfattande medfinansiering.^[17] Innebär möjligtvis att en dubbelspårig tunnel norr om Helsingborg C ersätter den nuvarande sträckan.
Helsingborg, Romares väg - Ängelholm	23,7 km		X	Byggstart för dubbelspår hösten 2020.^[18] Bygget kommer även att innebära en ombyggnad av Ängelholms station där en planskildhet kommer ersätta nuvarande plattformsövergången i plan.^[19]
Ängelholm - Hamra	121,9 km	X		Hallandsåstunneln, invigdes i december 2015. Den nya sträckan inklusive tunneln innebar en förkortning av sträckan om cirka sex kilometer jämfört med det tidigare enkelspåret över Hallandsåsen.
Hamra - Varberg	5,9 km		X	Järnvägen ska ersättas av en dubbelspårig tunnel under Varberg. Bygget inleddes 2019 och planeras bli färdigt 2024.^[20]
Varberg - Göteborg C	76,7 km	X

Hela Västkustbanan	284,3 km (100 %)	251,5 km (88,5 %)	32,8 km (11,5 %)

Det finns 17 vägkorsningar, alla på äldre bansträckor, varav 7 mellan Helsingborg-Kattarp, 3 i Halmstad och 7 i Varberg.^[21]

Framtid

Det finns utredningar för utbyggnad till dubbelspår på de kvarvarande enkelspårssträckorna i Skåne och Halland. När hela banan är dubbelspårig beräknas sträckan Malmö–Göteborg ta runt 2 timmar. De snabbaste förbindelserna tar för närvarande (december 2015) 2 timmar 13 minuter med X 2000 och 2 timmar 57 minuter med Öresundståg.

Pågående dubbelspårsutbyggnad

I Varberg skedde byggstart i december 2019. Där ska det nuvarande enkelspåret ersättas av en dubbelspårig tunnel från Varbergs station och ansluta till dubbelspåret söder om staden. Trafikstart kan tidigast vara omkring 2024.^[20]^[22]

För sträckan Ängelholm–Helsingborg, Romares väg är järnvägsutredningen färdig sedan Trafikverket 2011 kompletterat Ängelholm–Maria station med Maria station – Helsingborg, Romares väg^[23] vilket innebär att projektet utökades med ytterligare två kilometer dubbelspår i riktning mot Helsingborg C. Förlängningen innebär dock inte att man låser upp fortsättningen av dubbelspåret mot Helsingborg C till något fördefinierat alternativ. I juni 2008 fattade dåvarande Banverket ett preliminärt beslut att utbyggnaden till dubbelspår ska ske i nuvarande sträckning, vilket sedermera utsträcktes till att även gälla sträckan inom Helsingborgs tätort. Regeringen gav byggstartsbeslut i mars 2020 och bygget inleddes i augusti 2020.^[18]^[24]

Planerad dubbelspårsutbyggnad och åtgärder

För sträckan Helsingborg, Romares väg–Helsingborg C presenterades förstudieutredningen 2010, då med indelningen Maria station–Helsingborg C. Sträckan går idag genom flera kurvor vid Pålsjö skog och Gröningen och därför är en möjligt lösning att dubbelspåret läggs under jord i Tågaborgstunneln även om det ännu inte är uteslutet att bygga ut med ett extra spår längs nuvarande sträckning. Projektet är inte färdigplanerat men ingår i nationell plan för transportsystemet 2018–2029, dock förutsätts omfattande medfinansiering för projektets förverkligande.^[17]

För närvarande (2021) korsar spåren vid mittplattformarna på Halmstad C järnvägen i plan och leder endast i riktning mot Göteborg. Halmstads kommun planerar för en ombyggnad av stationsområdet till ett resecentrum, inklusive en ny planskild korsning och anslutning till mittplattformarna.^[25]

Referenser

Noter

↑ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
↑ Trafikverket
↑ ”35 km enkelspår hindrar näringsliv och arbetsmarknad i flera regioner”. regionhalland.se. Region Halland. http://www.mynewsdesk.com/se/region_skane/pressreleases/35-km-enkelspaar-hindrar-naeringsliv-och-arbetsmarknad-i-flera-regioner-1736796. Läst 9 april 2019.
↑ Schön, Lennart (2007). En modern svensk ekonomisk historia. SNS Förlag. sid. 161-162. ISBN 9789185355877
↑ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1895” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201895.pdf. Läst 8 maj 2013.
↑ Järnvägsdata (2009), s. 144-145
↑ Järnvägsdata (2009), s. 234-235
↑ Järnvägsdata (2009), s. 171
↑ Järnvägsdata (2009), s. 160-161
↑ Järnvägsdata (2009), s. 151
↑ ^11,0 ^11,1 Järnvägsdata (2009), s. 77-78
↑ ”Bergslagernas järnvägar (1872 – )”. National Archives of Sweden. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FDalarnas+l%C3%A4n%3A&page=12&postid=Arkis+52300e99-9bca-11d5-bbd1-00d0b73e7a8b&s=TARKIS08_Balder. Läst 8 maj 2013.
↑ ^13,0 ^13,1 ^13,2 ^13,3 ^13,4 ^13,5 ^13,6 ^13,7 ^13,8 Järnvägsdata (2009), s. 314
↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
↑ Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).
↑ ”Bilaga 1, Nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur 2018-2029” (PDF). trafikverket.se. https://www.trafikverket.se/contentassets/91cfa595c72c4cdaa0d9f5dd83853bdd/bilaga_1_nationell_transportplan_2018-2029_2018-05-31_detaljer.pdf. Läst 8 april 2019.
↑ ^17,0 ^17,1 ”Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 – Sammanställning och läshänvisning” (PDF). trafikverket.se. 16 oktober 2018. https://www.trafikverket.se/contentassets/91cfa595c72c4cdaa0d9f5dd83853bdd/nationell_plan_for_transportsystemet2018-2029_sammanstallning.pdf. Läst 8 april 2019.
↑ ^18,0 ^18,1 ”Regeringen ger klartecken för byggstart av dubbelspår”. trafikverket.se. 26 mars 2020. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/vastkustbanan-angelholm-maria-dubbelsparsutbyggnad/Nyheter-for-Dubbelspar-AngelholmHelsingborg-Romares-vag/2020/regeringen-ger-klartecken-for-byggstart-av-dubbelspar/. Läst 16 juli 2020.
↑ ”Dubbelspår Ängelholm - Helsingborg, Romares väg”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 5 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150105034531/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/. Läst 05 januari 2015.
↑ ^20,0 ^20,1 ”Varbergstunneln - nytt dubbelspår genom Varberg”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Halland/Varberg-dubbelspar-i-tunnel-och-resecentrum/. Läst 31 december 2013.
↑ Malmös linjebok och Göteborgs linjebok. Vägkorsning med signal betecknas Vsi.
↑ Vad är det för likhet mellan Varbergstunneln och alkoholfri glögg?
↑ Trafikverkets projektsida för Ängelholm-Helsingborg, Romares väg Arkiverad 5 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
↑ ”Nu är vi igång med att bygga framtidens järnväg”. Trafikverket. 3 september 2020. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/vastkustbanan-angelholm-maria-dubbelsparsutbyggnad/Nyheter-for-Dubbelspar-AngelholmHelsingborg-Romares-vag/2020/nu-ar-vi-igang-med-att-bygga-framtidens-jarnvag/. Läst 28 januari 2021.
↑ Leverin, Sara. ”Halmstad C har växtvärk – nytt recesentrum planeras”. svt.se. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/halmstad-c-har-vaxtvark-nytt-recesentrum-planeras. Läst 9 april 2019.

Tryckta källor

Järnvägsdatagruppen (2009). Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. ISBN 9185195057

Vidare läsning

Banverket bygger Västkustbanan : information om utbyggnaden av järnvägen Göteborg-Malmö. Göteborg: Banverket Västra regionen. 1993-1998. Libris länk
Fröidh, Oskar; Byström, Camilla (2012). Interregional tågtrafik i konkurrens på Västkustbanan. TRITA-TSC-RR ; 12 :004. Stockholm: Avdelningen för trafik och logistik, Kungliga Tekniska högskolan. Libris länk. ISBN 978-91-8553-988-8. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:527084/FULLTEXT01
Järnväg genom centrum eller perifert : exemplet Landskrona. [Malmöhus län i utveckling], 1104-5183 ; [1995:5]. Malmö: Länsstyrelsen i Malmöhus län. 1994. Libris länk
Statens förvärfvande af västkustbanan. Stockholm. 1895. Libris länk
”Västkustbanan”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 70-74. Libris länk. http://runeberg.org/sj50/2/0098.html
Werner, N (1924). Mina första upplevelser som järnvägsman : Några minnen från Västkustbanans första begynnelse. Klippan: Klippans nya accidenstr. Libris länk

Externa länkar

[1] Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift

[2] Trafikverket

[3] ”35 km enkelspår hindrar näringsliv och arbetsmarknad i flera regioner”. regionhalland.se. Region Halland. http://www.mynewsdesk.com/se/region_skane/pressreleases/35-km-enkelspaar-hindrar-naeringsliv-och-arbetsmarknad-i-flera-regioner-1736796. Läst 9 april 2019.

[4] Schön, Lennart (2007). En modern svensk ekonomisk historia. SNS Förlag. sid. 161-162. ISBN 9789185355877

[5] ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1895” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201895.pdf. Läst 8 maj 2013.

[lej-6] Järnvägsdata (2009), s. 144-145

[7] Järnvägsdata (2009), s. 234-235

[8] Järnvägsdata (2009), s. 171

[9] Järnvägsdata (2009), s. 160-161

[10] Järnvägsdata (2009), s. 151

[ghj-11] 11,0 ^11,1 Järnvägsdata (2009), s. 77-78

[12] ”Bergslagernas järnvägar (1872 – )”. National Archives of Sweden. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FDalarnas+l%C3%A4n%3A&page=12&postid=Arkis+52300e99-9bca-11d5-bbd1-00d0b73e7a8b&s=TARKIS08_Balder. Läst 8 maj 2013.

[vkb-13] 13,0 ^13,1 ^13,2 ^13,3 ^13,4 ^13,5 ^13,6 ^13,7 ^13,8 Järnvägsdata (2009), s. 314

[14] Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).

[15] Luafel i Modul:Citation/CS1/Date_validation på rad 552: attempt to call upvalue 'is_set' (a nil value).

[16] ”Bilaga 1, Nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur 2018-2029” (PDF). trafikverket.se. https://www.trafikverket.se/contentassets/91cfa595c72c4cdaa0d9f5dd83853bdd/bilaga_1_nationell_transportplan_2018-2029_2018-05-31_detaljer.pdf. Läst 8 april 2019.

[medfinansiering-17] 17,0 ^17,1 ”Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 – Sammanställning och läshänvisning” (PDF). trafikverket.se. 16 oktober 2018. https://www.trafikverket.se/contentassets/91cfa595c72c4cdaa0d9f5dd83853bdd/nationell_plan_for_transportsystemet2018-2029_sammanstallning.pdf. Läst 8 april 2019.

[byggstart2020-18] 18,0 ^18,1 ”Regeringen ger klartecken för byggstart av dubbelspår”. trafikverket.se. 26 mars 2020. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/vastkustbanan-angelholm-maria-dubbelsparsutbyggnad/Nyheter-for-Dubbelspar-AngelholmHelsingborg-Romares-vag/2020/regeringen-ger-klartecken-for-byggstart-av-dubbelspar/. Läst 16 juli 2020.

[trafikverket-engelholm_hbg_dubbelspaar-19] ”Dubbelspår Ängelholm - Helsingborg, Romares väg”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 5 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150105034531/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/. Läst 05 januari 2015.

[trafikverket-varbergstunneln-20] 20,0 ^20,1 ”Varbergstunneln - nytt dubbelspår genom Varberg”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Halland/Varberg-dubbelspar-i-tunnel-och-resecentrum/. Läst 31 december 2013.

[21] Malmös linjebok och Göteborgs linjebok. Vägkorsning med signal betecknas Vsi.

[22] Vad är det för likhet mellan Varbergstunneln och alkoholfri glögg?

[projektsidan_Ängelholm-Helsingborg,_Romares_väg-23] Trafikverkets projektsida för Ängelholm-Helsingborg, Romares väg Arkiverad 5 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[24] ”Nu är vi igång med att bygga framtidens järnväg”. Trafikverket. 3 september 2020. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/vastkustbanan-angelholm-maria-dubbelsparsutbyggnad/Nyheter-for-Dubbelspar-AngelholmHelsingborg-Romares-vag/2020/nu-ar-vi-igang-med-att-bygga-framtidens-jarnvag/. Läst 28 januari 2021.

[25] Leverin, Sara. ”Halmstad C har växtvärk – nytt recesentrum planeras”. svt.se. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/halmstad-c-har-vaxtvark-nytt-recesentrum-planeras. Läst 9 april 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-<noinclude>
-{|{{Railway line header}}
-{{BS-table1}}
-</noinclude>
 {{Infobox järnväg
-| bild= [[Fil:Båstad station juli 2010.JPG|320px]]
+| bild= X31K vid Halmstad C.jpg
-| bildtext= [[Båstad]]s gamla station vid [[Hallandsåsen]] i juli 2010. <br> Spåret numera upprivet
+| bildtext= Ett [[Öresundståg]] gör uppehåll vid [[Halmstads centralstation]] 2018.
 | plats= [[Sverige]]
 | sträcka= [[Lund]] - [[Göteborg]]
-| anslutande= [[Södra stambanan]]<br>[[Godsstråket genom Skåne]]<br>[[Rååbanan]]<br>[[Skånebanan]]<br>[[Markarydsbanan]]<br>[[Halmstadsbanan]]<br>[[Viskadalsbanan]]<br>[[Kust till kust-banan]]<br>[[Västra Stambanan]]
+| anslutande= [[Södra stambanan]]<br>[[Godsstråket genom Skåne]]<br>[[Rååbanan]]<br>[[Skånebanan]]<br>[[Markarydsbanan]]<br>[[Halmstadsbanan]]<br>[[Viskadalsbanan]]<br>[[Kust till kust-banan]]<br>[[Västra stambanan]]
 | invigd=
 | avstängd=
 | ägare= [[Svenska staten]]
 | banoperatör= Trafikverket
-| trafikoperatör= [[SJ AB]]<br>[[Arriva]]<br>[[Veolia Transport]]<br>[[Green Cargo]]<br>[[TGOJ]]<br>m.fl.
+| trafikoperatör= [[SJ AB]]<br>[[Arriva]]<br>[[Transdev]]<br>[[Green Cargo]]<br>m.fl.
 | biljettoperatör= [[SJ AB]]<br>[[Öresundståg]]<br>[[Skånetrafiken]]<br>[[Västtrafik]]
 | längd= 283
-| spårantal= Dubbelspår, förutom enkelspår Helsingborg-Ängelholm C <br> och Hamra-Varberg
+| spårantal= Dubbelspår, förutom enkelspår Helsingborg C-Ängelholm<br> och Hamra-Varberg
 | spårvidd= 1435
 | spårtyp= normalspår
@@ Rad 26: / Rad 21: @@
 | hastighet= 200
 | ATC=[[Automatic Train Control#ATC i Sverige|ATC-2]]
-| Fjärrblockering=Ja, [[System H]]
+| fjärrblockering=Ja, [[System H]]
 | elektrifierad= 1935-1937<ref>[http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift]</ref>, 2001
 | matning= 15 [[kilovolt|kV]] 16 ⅔ [[Hz]]<br>([[kontaktledning]])
@@ Rad 33: / Rad 28: @@
 | karta={{Linjekarta Västkustbanan}}
 }}
-|}<noinclude>
+{{mapframe|width=250|height=450|zoom=7|lat=56.7|long=12.7|geotype=LineString|data=55.70777,13.18634;55.71261,13.18548;55.72576,13.16814;55.73243,13.16299;55.77223,13.11922;55.78381,13.11064;55.78738,13.11012;55.7924,13.11167;55.8061,13.11047;55.81305,13.10326;55.81556,13.09364;55.82597,13.00884;55.82983,12.99374;55.83388,12.98515;55.84988,12.96112;55.8545,12.94842;55.86626,12.87769;55.8705,12.86568;55.87627,12.85915;55.88224,12.85606;55.89149,12.85572;55.89707,12.85332;55.92689,12.82585;55.94055,12.81693;55.94545,12.81263;55.95179,12.80388;55.95843,12.78997;55.96198,12.78568;55.96554,12.78345;55.9689,12.78259;55.97726,12.78276;55.98225,12.78139;55.98705,12.77864;55.99272,12.77212;55.99723,12.76423;56.00232,12.75341;56.00731,12.74569;56.01134,12.74105;56.01834,12.73487;56.02544,12.72543;56.02851,12.71891;56.03033,12.7129;56.03523,12.70346;56.04357,12.69479;56.04613,12.69228;56.04745,12.6899;56.05077,12.68728;56.05149,12.68627;56.05226,12.68511;56.0527,12.68472;56.05559,12.68342;56.05734,12.68251;56.05796,12.68241;56.0593,12.68271;56.06012,12.68273;56.06094,12.68245;56.06208,12.68168;56.06274,12.68146;56.06352,12.68161;56.06403,12.68196;56.06478,12.68292;56.06517,12.6838;56.06544,12.685;56.06556,12.68625;56.06552,12.6867;56.06518,12.68968;56.06518,12.69032;56.0655,12.69344;56.06576,12.69479;56.06605,12.6956;56.06661,12.69657;56.06968,12.69942;56.07049,12.70037;56.07107,12.70133;56.07572,12.71082;56.07692,12.71337;56.07771,12.71492;56.0785,12.71622;56.07927,12.71715;56.08288,12.7211;56.10043,12.74032;56.10254,12.7426;56.10536,12.74577;56.1073,12.7477;56.11616,12.75603;56.1268,12.76598;56.13599,12.7747;56.13909,12.77753;56.14062,12.77834;56.14242,12.77852;56.14457,12.77826;56.17633,12.77633;56.18651,12.77564;56.18834,12.77577;56.19052,12.77633;56.19293,12.77749;56.19551,12.7795;56.1978,12.78195;56.20303,12.78757;56.21193,12.79731;56.21396,12.7995;56.21637,12.80319;56.23095,12.83289;56.23858,12.84885;56.24049,12.85315;56.2424,12.85469;56.24516,12.854;56.26032,12.84748;56.26576,12.84594;56.26995,12.84182;56.27367,12.83581;56.27815,12.83186;56.28482,12.8286;56.31663,12.81452;56.33738,12.80542;56.34594,12.8001;56.35279,12.8001;56.35793,12.80233;56.3643,12.808;56.39101,12.84233;56.40849,12.86533;56.4214,12.88216;56.42586,12.89228;56.43877,12.92507;56.4457,12.93468;56.46467,12.94945;56.47264,12.95889;56.48221,12.97794;56.48724,12.98618;56.49188,12.9915;56.5114,13.00541;56.52456,13.01451;56.53157,13.01725;56.53819,13.0176;56.55844,13.01828;56.56459,13.01691;56.57282,13.01331;56.58057,13.00919;56.58672,13.00335;56.60137,12.98292;56.6246,12.93983;56.64443,12.90327;56.66519,12.86482;56.66736,12.86379;56.67387,12.86636;56.67698,12.8698;56.67953,12.87443;56.68575,12.89108;56.68905,12.89503;56.69272,12.89623;56.69621,12.89469;56.70121,12.89297;56.70893,12.89297;56.71308,12.89143;56.71836,12.88731;56.73088,12.87907;56.74199,12.86842;56.75141,12.85658;56.75536,12.8504;56.76006,12.84388;56.76307,12.8377;56.76514,12.82877;56.76533,12.82053;56.76364,12.80611;56.76938,12.74466;56.77229,12.73504;56.77671,12.72938;56.78095,12.72732;56.80135,12.72886;56.80567,12.72663;56.81883,12.71564;56.8223,12.71496;56.8285,12.7165;56.83329,12.71496;56.83695,12.71084;56.84559,12.69556;56.85019,12.68183;56.85273,12.67771;56.8592,12.67204;56.86727,12.65985;56.87271,12.64612;56.87984,12.62587;56.88181,12.61642;56.88378,12.60338;56.88556,12.59617;56.891,12.58432;56.89607,12.57866;56.903,12.57368;56.90769,12.56853;56.91163,12.56132;56.91528,12.55085;56.91734,12.53883;56.92006,12.50364;56.92212,12.48871;56.92549,12.47721;56.93074,12.46794;56.93608,12.46124;56.94207,12.45781;56.95284,12.45455;56.95836,12.45163;56.96416,12.44596;56.97876,12.42554;57.00027,12.4058;57.01766,12.39309;57.02747,12.3852;57.04157,12.37095;57.04848,12.36374;57.0594,12.35704;57.06687,12.35104;57.07126,12.34451;57.07434,12.33799;57.07695,12.32752;57.07807,12.31911;57.08152,12.28134;57.08329,12.25971;57.08469,12.25559;57.08898,12.24632;57.09206,12.24375;57.09392,12.2434;57.09849,12.24546;57.10194,12.24529;57.10838,12.24787;57.11583,12.25027;57.1258,12.25937;57.13251,12.26074;57.13997,12.25868;57.14611,12.25422;57.15635,12.24564;57.17125,12.22881;57.19376,12.22298;57.2131,12.22126;57.22221,12.2168;57.23132,12.20718;57.23968,12.19448;57.24822,12.1804;57.25825,12.1756;57.29147,12.16633;57.30019,12.16702;57.30965,12.17045;57.33153,12.1677;57.33968,12.16393;57.34412,12.15878;57.35839,12.13852;57.37412,12.13028;57.38264,12.13131;57.39004,12.13646;57.41427,12.16152;57.4224,12.16599;57.43017,12.16427;57.437,12.15843;57.44513,12.14642;57.454,12.12994;57.45917,12.11208;57.46268,12.09457;57.46767,12.08324;57.47505,12.07878;57.50015,12.08015;57.51324,12.08359;57.53334,12.09972;57.53794,12.1011;57.54458,12.09835;57.55379,12.09183;57.5595,12.08462;57.56631,12.08359;57.5757,12.07878;57.59153,12.06711;57.60367,12.05372;57.60864,12.0496;57.6239,12.04136;57.6307,12.0369;57.65054,12.0211;57.65707,12.01818;57.66404,12.01647;57.66613,12.01509;57.66903,12.01325;57.67245,12.01183;57.67768,12.0084;57.68238,12.0051;57.68752,12.00102;57.69011,11.99879;57.69093,11.99844;57.69919,11.99535;57.70135,11.99595;57.70662,11.99784;57.7091,11.99827;57.71084,11.99767;57.71277,11.99604;57.71387,11.99295;57.71396,11.98995;57.71332,11.98711;57.71194,11.98574;57.71084,11.98351;57.70919,11.97347|stroke=#0000ff|stroke-width=3|text=Västkustbanans sträckning.}}
-|}
+'''Västkustbanan''' är en elektrifierad [[järnväg]] mellan [[Göteborg]] och [[Lund]], längs [[Sveriges västkust]]. Den byggdes på 1880-talet av flera olika privata järnvägsbolag. Eftersom sträckan hade karaktär av [[stambana]] mellan Malmö och Göteborg köpte staten banan 1896 från de olika järnvägsbolagen. Undantaget var Kävlinge–Lund C som förstatligades först 1940. Västkustbanan var den första stambanan i Sverige som inte följde [[antikustprincipen]].
-'''Västkustbanan''' är en elektrifierad [[järnväg]] mellan [[Göteborg]] och [[Lund]], längs [[Sveriges västkust]]. Den byggdes på 1880-talet av flera olika privata järnvägsbolag.  Eftersom sträckan hade karaktär av [[stambana]] mellan Malmö och Göteborg köpte staten banan 1896 från de olika järnvägsbolagen. Undantaget var Kävlinge–Lund C som förstatligades först 1940. Västkustbanan var den första stambana som inte följde [[antikustprincipen]].
+Sedan 1980-talet har banan stegvis byggts ut till [[dubbelspår]] och [[Sveriges riksdag]] beslöt 1992 att hela Västkustbanan skulle byggas ut.<ref>{{webbref | url = http://www.mynewsdesk.com/se/region_skane/pressreleases/35-km-enkelspaar-hindrar-naeringsliv-och-arbetsmarknad-i-flera-regioner-1736796 | titel = 35 km enkelspår hindrar näringsliv och arbetsmarknad i flera regioner | hämtdatum = 9 april 2019 | verk = regionhalland.se | utgivare = [[Region Halland]] }}</ref> Vägtrafikens motsvarighet till Västkustbanan, motorvägen [[E6 (Sverige)|E6]]/[[E20 (Sverige)|E20]] mellan Malmö och Göteborg, blev färdig redan 1996 medan järnvägen mellan städerna fortfarande (2021) har några sträckor med [[enkelspår]] kvar. Sträckningen i [[Skåne]] har successivt ändrats och persontågen går genom Helsingborg sedan [[Knutpunkten]] blev klar 1991 och via Landskrona efter öppnandet av ny järnväg mellan Landskrona och Helsingborg 2001. Tidigare gick tågen längre in i Skåne via Åstorp–Teckomatorp. Genom Halland har dubbelspåret ofta byggts i ny sträckning. Samma städer passeras även om några nya stationer byggts. [[Hallandsåstunneln]], som invigdes den 8 december 2015, innebar en väsentlig kapacitetshöjning på sträckan Båstad-Förslöv från 4 tåg i timmen till 24 tåg i timmen.
-Sedan 1980-talet har banan stegvis byggts ut till [[dubbelspår]] för att minska restiden med [[snabbtåg]] till omkring 2 timmar och 15 minuter när allting är klart. Sträckningen i [[Skåne]] har successivt ändrats och persontågen går genom  Helsingborg sedan [[Knutpunkten]] blev klar 1991 och via Landskrona efter öppnandet av ny järnväg mellan Landskrona och Helsingborg 2001. Tidigare gick tågen längre in i Skåne via Åstorp-Teckomatorp. Genom Halland har dubbelspåret ofta byggts i ny sträckning. Samma städer passeras även om några nya stationer byggts. [[Hallandsåstunneln]], som invigdes den 8 december 2015, är en del av utbyggnaden av Västkustbanan för att öka tågtrafikkapaciteten.
+==Trafik==
+Sedan januari 2009 trafikeras Västkustbanan med länstrafikens (Skånetrafiken, Hallandstrafiken & Västtrafik) [[X31]] under varumärket [[Öresundståg]] samt med [[SJ AB]]:s tåg. Dessa två system har olika biljetter och inget gemensamt månadskort. SJ AB körde tidigare [[X2000]] (söder om Halmstad på Markarydsbanan via Hässleholm mot Malmö) och IC-tåg via Helsingborg med tågtypen [[X31]]. April 2011 – april 2012 körde SJ AB loktåg och [[X40]] omväxlande på dessa båda sträckor. I april 2012 upphörde SJ med sin trafik, men återkom i december 2013 med [[SJ 3000]] samt ett fåtal X 2000 mellan Göteborg och Malmö. Under högsommaren fortsätter några av X 2000-tågen till Köpenhamn.
-Den saktfärdiga utbyggnaden av järnvägen har fått skarp kritik från många miljöorganisationer, eftersom [[E6 (Sverige)|E6]]/[[E20 (Sverige)|E20]] som motorväg mellan Malmö och Göteborg stod färdig redan 1996, medan den dubbelspåriga järnvägen mellan städerna var långt ifrån färdig tjugo år senare.
+Utöver persontågen trafikeras Västkustbanan med godståg. Innan Hallandsåstunneln färdigställdes gick de flesta av dessa via Halmstad–Markaryd–Hässleholm, eftersom Hallandsåsen innebar en för kraftig stigning för många tåg. Sedan december 2015 går många av dessa tåg genom tunneln och söder om Ängelholm över Åstorp och [[Söderåsbanan]] till Malmö eller [[Trelleborg]].
 ==Historia==
-Staten beslutade 1853 om byggandet av järnvägar genom Sverige. Under ledning av överste [[Nils Ericson (ingenjör)|Nils Ericson]], som 1855 utsågs för att leda byggandet, fick statens [[stambanor]] en sträckning som starkt präglades av näringspolitiska hänsynstaganden. Järnvägen skulle bryta mark och ge tidigare missgynnade områden nya möjligheter. Samtidigt togs försvarspolitisk hänsyn som innebar att statens banor skulle gå centralt i landet, utom räckhåll för fientliga landstigningsförsök, och där det inte redan fanns ångbåtar (den så kallade [[antikustprincipen]]). I övrigt fick kommunala och privata intressenter bygga järnvägar för att komplettera nätet på andra sträckningar.<ref>{{bokref |författare=Schön, Lennart |år=2007 |titel=En modern svensk ekonomisk historia |utgivare=SNS Förlag |sid=161-162 |isbn=9789185355877}}</ref>
+Staten beslutade 1853 om byggandet av järnvägar genom Sverige. Under ledning av överste [[Nils Ericson (ingenjör)|Nils Ericson]], som 1855 utsågs för att leda byggandet, fick statens [[stambanor]] en sträckning som starkt präglades av näringspolitiska hänsynstaganden. Järnvägen skulle bryta mark och ge tidigare missgynnade områden nya möjligheter. Samtidigt togs försvarspolitiska hänsyn som innebar att statens banor skulle gå centralt i landet, utom räckhåll för fientliga landstigningsförsök, och där det inte redan fanns ångbåtstrafik (den så kallade [[antikustprincipen]]). I övrigt fick kommunala och privata intressenter bygga järnvägar för att komplettera nätet på andra sträckningar.<ref>{{bokref |författare=Schön, Lennart |år=2007 |titel=En modern svensk ekonomisk historia |utgivare=SNS Förlag |sid=161-162 |isbn=9789185355877}}</ref>
-Västkusten blev således utan statlig järnväg, men längs pärlbandet av städer vid kusten fanns starka intressen av järnväg varför kapital upplånades av kommunala och privata intressenter för att bygga järnväg mellan dem. Den första delsträckan byggdes på 1870-talet och hela sträckan stod klar 1888.
+Västkusten blev således utan statlig järnväg, men längs pärlbandet av städer vid kusten fanns starka intressen av järnväg varför kapital upplånades av kommunala och privata intressenter för att bygga järnväg mellan dem. Den första delsträckan byggdes på 1870-talet och hela sträckan var klar 1888.
 ===En kedja av enskilda järnvägar===
 [[Fil:Västkustbanan vid Varberg.jpg|miniatyr|vänster|Västkustbanan vid Varberg strax efter år 1900.]]
-Förbindelsen längs västkusten var en kedja av [[enskild järnväg|enskilda järnvägsbolag]]. Intressenterna bakom bolagen var framförallt städerna längs de olika sträckorna, men även landstingen och en del privata intressen som såg sig kunna gynnas, köpte aktier eller bidrog med lån. Järnvägarna mellan Helsingborg och Göteborg fick statliga lån på 5,9 miljoner kronor<ref>{{webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201895.pdf | titel = Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1895 | hämtdatum = 2013-05-08 | format = PDF  | verk = BiSOS  | utgivare = Statistiska centralbyrån  | sid = 53 }}</ref>.
+Förbindelsen längs västkusten var en kedja av [[enskild järnväg|enskilda järnvägsbolag]]. Intressenterna bakom bolagen var framförallt städerna längs de olika sträckorna, men även landstingen och en del privata intressen köpte aktier eller bidrog med lån. Järnvägarna mellan Helsingborg och Göteborg fick statliga lån på 5,9 miljoner kronor.<ref>{{webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201895.pdf | titel = Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1895 | hämtdatum = 8 maj 2013 | format = PDF | verk = BiSOS | utgivare = Statistiska centralbyrån | sid = 53 }}</ref>
-[[Landskrona]] hade under senare delen 1800-talet tappat i konkurrensen mot hamnarna i [[Helsingborg]] och [[Malmö]]. För att försöka återställa balansen började man på 1870-talet bygga järnvägar för knyta transporter till sin hamn. En av dessa var [[Landskrona-Ängelholms Järnväg]] (LEJ) som öppnades 1876. Motiveringen från Landskronas sida var att nå de [[Skånes stenkolsförande formation|skånska stenkolsfälten]]. I Ängelholm var man vid samma tid intresserade av förbindelse söderöver varför städernas intressen förenades i Åstorp.<ref name=lej>Järnvägsdata (2009), s. 144-145</ref>
+[[Landskrona]] hade under senare delen 1800-talet tappat i konkurrensen mot hamnarna i [[Helsingborg]] och [[Malmö]]. För att försöka återställa balansen började man på 1860-talet bygga järnvägar för knyta transporter till sin hamn. En av dessa var [[Landskrona-Ängelholms Järnväg]] (LEJ) som öppnades 1876. Motiveringen från Landskronas sida var att nå de [[Skånes stenkolsförande formation|skånska stenkolsfälten]]. I Ängelholm var man vid samma tid intresserad av förbindelse söderöver, varför städernas intressen förenades i Åstorp.<ref name=lej>Järnvägsdata (2009), s. 144-145</ref>
-När Landskrona kastade handsken ville [[Helsingborg]] inte vara sämre. Från början tänkte man sig en bana upp till Ängelholm, men på inrådan av konsuln [[Petter Olsson]] vidgades perspektiven och man satsade på [[Halmstad]] som nordlig ändpunkt. [[Skåne-Hallands Järnväg]] (SHJ) stod färdig 1885 efter att man övervunnit de tekniska utmaningarna som kom av passagerna över [[Landborgen, Helsingborg|Landborgen]] och [[Hallandsåsen]]. För passagen uppför Landborgen anlades en stor [[viadukt]], medan man för passagen av Hallandsåsen var tvungen att låta järnvägen slingra sig genom [[Sinarpsdalen]].<ref>Järnvägsdata (2009), s. 234-235</ref>
+När Landskrona kastade handsken ville Helsingborg inte vara sämre. Från början tänkte man sig en bana upp till Ängelholm, men på inrådan av konsuln [[Petter Olsson]] vidgades perspektiven och man satsade på [[Halmstad]] som nordlig ändpunkt. [[Skåne-Hallands Järnväg]] (SHJ) blev färdig 1885 efter att man övervunnit de tekniska utmaningarna som kom av passagerna över [[Landborgen, Helsingborg|Landborgen]] och [[Hallandsåsen]]. För passagen uppför Landborgen anlades en stor [[viadukt]], medan man för passagen av Hallandsåsen var tvungen att låta järnvägen slingra sig genom [[Sinarpsdalen]].<ref>Järnvägsdata (2009), s. 234-235</ref>
-[[Fil:Bergslagsbanas stationshus.jpg|miniatyr|höger|Bergslagernas station var slutstation i norr fram till 1930.]]
+[[Fil:Bergslagsbanas stationshus.jpg|miniatyr|höger|Bergslagernas station i Göteborg var slutstation i norr fram till 1930.]]
-När så beslutet att bygga Skåne-Hallands Järnväg upp till Halmstad var fattat, aktualiserades frågan om en fortsättning mot norr. Framförallt var det [[Falkenberg]], som saknade järnvägsförbindelse, som var drivande i skapandet av [[Mellersta Hallands Järnväg]] (MHJ). I [[Varberg]], som slutligen blev huvudlinjens norra ändpunkt, var invånarna dock inte lika entusiastiska då de redan hade järnvägsförbindelse ([[Viskadalsbanan|Warberg-Borås Järnväg]]). Landstinget i [[Halland]] gick dock in med kapital och banan stod färdig 1886.<ref>Järnvägsdata (2009), s. 171</ref>
+När så beslutet att bygga Skåne–Hallands Järnväg upp till Halmstad var fattat, aktualiserades frågan om en fortsättning norrut. Framförallt var det [[Falkenberg]], som saknade järnvägsförbindelse, som var drivande i skapandet av [[Mellersta Hallands Järnväg]] (MHJ). I [[Varberg]], som slutligen blev huvudlinjens norra ändpunkt, var invånarna dock inte lika entusiastiska då de redan hade järnvägsförbindelse ([[Viskadalsbanan|Warberg-Borås Järnväg]]). Landstinget i [[Halland]] gick dock in med kapital och banan blev färdig 1886.<ref>Järnvägsdata (2009), s. 171</ref>
-I [[Malmö]] vaknade man också, för det verkade nu som att en framtida sammanhängande bana från [[Göteborg]] söderöver skulle sluta i Helsingborg. Man rafsade i en hast ihop kapital för att bygga [[Malmö-Billesholms Järnväg]] (MBJ) för att få kontakt med Ängelholm och banan vidare norrut. Samtidigt ville [[Lund]] få kontakt norrut, via [[Teckomatorp]], varför [[Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen]] beslöt att jämka samman projekten. Malmö-Billesholms Järnväg kunde därför inte byggas rakast möjliga väg, utan i en båge mot öster för att underlätta anslutande av [[Lund - Kävlinge Järnväg]] (LKJ). Båda banor stod färdiga 1886.<ref>Järnvägsdata (2009), s. 160-161</ref><ref>Järnvägsdata (2009), s. 151</ref>
+I [[Malmö]] vaknade man också, för det verkade nu som att en framtida sammanhängande bana från [[Göteborg]] söderöver skulle sluta i Helsingborg. Man rafsade i hast ihop kapital för att bygga [[Malmö-Billesholms Järnväg]] (MBJ) för att få kontakt med Ängelholm och banan vidare norrut. Samtidigt ville [[Lund]] få kontakt norrut, via [[Teckomatorp]], varför [[Vägverket|Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen]] beslöt att jämka samman projekten. Malmö–Billesholms Järnväg kunde därför inte byggas rakast möjliga väg, utan i en båge mot öster för att underlätta anslutande av [[Lund - Kävlinge Järnväg]] (LKJ). Båda banorna blev klara 1886.<ref>Järnvägsdata (2009), s. 160-161</ref><ref>Järnvägsdata (2009), s. 151</ref>
-I Göteborg fanns slutligen det väldiga [[Bergslagernas Järnvägar]] (BJ) som såg möjligheter att öka transittrafiken från den befintliga banan till [[Norge]], [[Dalslands Järnväg]] (DJ), om man bara fick till en obruten järnvägslinje ned mot [[Helsingborg]] och färjor till [[Danmark]]. Det separata bolaget [[Göteborg-Hallands Järnväg]] (GHB) bildades för att anlägga bana från [[Bergslagernas station i Göteborg]] till Varberg, vilken stod färdig 1888.<ref name=ghj>Järnvägsdata (2009), s. 77-78</ref> Göteborg-Hallands Järnväg förvaltades av Bergslagernas Järnvägar<ref>{{webbref|titel=Bergslagernas järnvägar  (1872 – )|url=http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FDalarnas+l%C3%A4n%3A&page=12&postid=Arkis+52300e99-9bca-11d5-bbd1-00d0b73e7a8b&s=TARKIS08_Balder|verk=National Archives of Sweden|utgivare=Riksarkivet|hämtdatum=2013-05-08}}</ref>.
+I Göteborg fanns slutligen det väldiga [[Bergslagernas Järnvägar]] (BJ) som såg möjligheter att öka transittrafiken från den befintliga banan till [[Norge]], [[Dalslands Järnväg]] (DJ), om man bara fick till en obruten järnvägslinje ner mot [[Helsingborg]] och färjor till [[Danmark]]. Det separata bolaget [[Göteborg-Hallands Järnväg]] (GHB) bildades för att anlägga en bana från [[Bergslagernas station i Göteborg]] till Varberg, vilken blev färdig 1888.<ref name=ghj>Järnvägsdata (2009), s. 77-78</ref> Göteborg-Hallands Järnväg förvaltades av Bergslagernas Järnvägar<ref>{{webbref|titel=Bergslagernas järnvägar  (1872 – )|url=https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=1920+1930&FacettFilter=ort_facet%24Sverige%2FDalarnas+l%C3%A4n%3A&page=12&postid=Arkis+52300e99-9bca-11d5-bbd1-00d0b73e7a8b&s=TARKIS08_Balder|verk=National Archives of Sweden|utgivare=Riksarkivet|hämtdatum=2013-05-08}}</ref>.
 ===Till Statens Järnvägar===
-Redan när det stod klart att det skulle bildats en sammanhållen järnvägsförbindelse började man tala om en Västkustbana. Det man avsåg var dock bara [[Göteborg-Hallands Järnväg]], [[Mellersta Hallands Järnväg]] och [[Skåne-Hallands Järnväg]]. Från 1892 fanns det genomgående trafik från [[Göteborg]] till [[Helsingborg]] eller [[Malmö]]. Det stod då klart att banan hade enorm kommersiell potential och när de tre nordligaste bolagen började planera sammangående i samband med att det inleddes reguljär färjetrafik [[Helsingborg]]-[[Helsingör]] riskerade en stor del av trafiken till kontinenten att styras av [[särintresse|enskilda intressen]]. För att värna det [[Allmänintresse|allmänna]] beslutade riksdagen att lösa in Göteborg-Hallands Järnväg, Mellersta Hallands Järnväg, Skåne-Hallands Järnväg, Landskrona-Ängelholms Järnväg och Malmö-Billesholms Järnväg. Detta skedde 1 januari 1896.<ref name=ghj /><ref name=vkb>Järnvägsdata (2009), s. 314</ref>
+Redan när det stod klart att det skulle bildats en sammanhållen järnvägsförbindelse började man tala om en Västkustbana. Det man avsåg var dock bara [[Göteborg-Hallands Järnväg]], [[Mellersta Hallands Järnväg]] och [[Skåne-Hallands Järnväg]]. Från 1892 fanns det genomgående trafik från [[Göteborg]] till [[Helsingborg]] eller [[Malmö]]. Det stod då klart att banan hade enorm kommersiell potential. När de tre nordligaste bolagen började planera sammangående i samband med att det inleddes reguljär färjetrafik [[Helsingborg]]–[[Helsingör]] riskerade en stor del av trafiken till kontinenten att styras av [[särintresse|enskilda intressen]]. För att värna det [[Allmänintresse|allmänna]] beslutade riksdagen att lösa in Göteborg–Hallands Järnväg, Mellersta Hallands Järnväg, Skåne–Hallands Järnväg, Landskrona–Ängelholms Järnväg och Malmö–Billesholms Järnväg. Detta skedde 1 januari 1896.<ref name=ghj /><ref name=vkb>Järnvägsdata (2009), s. 314</ref>
-Efter förstatligandet så kom det som nu formellt hette Västkustbanan att få två sträckningar genom Skåne. Den ena utgick från Malmö och bestod av [[Malmö-Billesholms Järnväg]] och dess huvudlinje upp till Billesholm, via Arlöv, Kävlinge och Teckomatorp. Från Billesholm utnyttjade man [[Landskrona-Ängelholms Järnväg]]s sträckning upp till Ängelholm, via Åstorp. Den andra gick från [[Ångfärjestationen]] i Helsingborg via Skåne-Hallands Järnväg norrut.<ref name=vkb /> Att tågen inte gick genom Helsingborg berodde på att trafiken genom staden gick på ett gatuspår som man inte ville belasta ytterligare. Det gick således separata tåg varannan timme Göteborg-Helsingborg, och varannan timme Göteborg-Malmö. Söder om Ängelholm gick persontågstrafiken skilda vägar beroende på om slutstationen var Malmö eller Helsingborg.
+Efter förstatligandet så kom det som nu formellt hette Västkustbanan att få två sträckningar genom Skåne. Den ena utgick från Malmö och bestod av [[Malmö-Billesholms Järnväg]] och dess huvudlinje upp till Billesholm, via Arlöv, Kävlinge och Teckomatorp. Från Billesholm utnyttjade man [[Landskrona-Ängelholms Järnväg]]s sträckning upp till Ängelholm, via Åstorp. Den andra gick från [[Ångfärjestationen]] i Helsingborg via Skåne–Hallands Järnväg norrut.<ref name=vkb /> Att tågen inte gick genom Helsingborg berodde på att trafiken genom staden gick på ett gatuspår som man inte ville belasta ytterligare. Det gick således separata tåg varannan timme Göteborg–Helsingborg, och varannan timme Göteborg–Malmö. Söder om Ängelholm gick persontågstrafiken skilda vägar beroende på om slutstationen var Malmö eller Helsingborg.
-[[Statens Järnvägar]] inledde snart omfattande spårbyten och broförstärkningar för att ge banan en bättre och något mer enhetlig standard, men det faktum att banan är ett lappverk har alltid legat banan i fatet. Statens Järnvägar gjorde även en hel del för att förnya den [[rullande materiel]]en.<ref name=vkb /> [[Elektrisk järnväg|Elektrifieringen]] inleddes 1933 i [[Arlöv]] och hela linjen Malmö-Ängelholm-Göteborg var färdig i slutet av 1936. Tidigt på året 1937 spänningssattes den sista sträckan Helsingborg-Ängelholm.<ref name=vkb /> 1935 invigdes [[Godstågsviadukten]] i Göteborg.
+[[Statens Järnvägar]] inledde snart omfattande spårbyten och broförstärkningar för att ge banan en bättre och något mer enhetlig standard, men det faktum att banan är ett lappverk har alltid legat banan i fatet. Statens Järnvägar gjorde även en hel del för att förnya den [[rullande materiel]]en.<ref name=vkb /> [[Elektrisk järnväg|Elektrifieringen]] inleddes 1933 i [[Arlöv]] och hela linjen Malmö-Ängelholm-Göteborg var färdig i slutet av 1936. Tidigt på året 1937 spänningssattes den sista sträckan Helsingborg–Ängelholm.<ref name=vkb /> 1935 invigdes [[Godstågsviadukten]] i Göteborg.
 ===Nya sträckningar och dubbelspår===
 {{Se även|Godsstråket genom Skåne}}
-Att banan var byggd av så många enskilda bolag gjorde att den fick en långt från optimal sträckning när det gällde att binda ihop befolkningscentra i sin skånska del utan persontågstrafiken var beroende av vilken av städerna Helsingborg och Malmö som var slutstation. Landskrona som var den mest betydande staden mellan städerna berördes inte alls av trafiken på Västkustbanan utan resenärerna fick byta tåg i Billesholm, senare Kävlinge, för att kunna ansluta med tåg. Lund var i början inte en del av Västkustbanan utan fick byta i Kävlinge (emellanåt även i Hässleholm eller Alvesta via helt andra järnvägar för att komma till Göteborg), men staten inköpte [[Lund-Trelleborgs Järnväg]] 1940, till vilken sträckan [[Lund-Kävlinge Järnväg|Kävlinge-Lund]] då hörde. Sedan 1948 då Lund-Kävlinge elektrifierades har persontågen mot Malmö gått den vägen och inte över Lomma-Arlöv.<ref name=vkb /> Orter som växte fram från och med 1960-talet såsom [[Rydebäck]] och [[Glumslöv]] hade aldrig haft någon järnvägstrafik överhuvudtaget förrän den nya Västkustbanan mellan Helsingborg och Landskrona invigdes 2001.
+Att banan var byggd av så många enskilda bolag gjorde att den fick en långt ifrån optimal sträckning när det gällde att binda ihop befolkningscentra i den skånska delen, utan persontågstrafiken var beroende av vilken av städerna Helsingborg och Malmö som var slutstation. Landskrona som var den mest betydande staden mellan städerna berördes inte alls av trafiken på Västkustbanan utan resenärerna fick byta tåg i Billesholm, senare Kävlinge, för att kunna ansluta med tåg. Lund var i början inte en del av Västkustbanan utan resenärer fick byta i Kävlinge (emellanåt även i Hässleholm eller Alvesta via helt andra järnvägar för att komma till Göteborg), men staten inköpte [[Lund-Trelleborgs Järnväg]] 1940, till vilken sträckan [[Lund-Kävlinge Järnväg|Kävlinge–Lund]] då hörde. Sedan 1948, då Lund–Kävlinge elektrifierades, har persontågen mot Malmö gått den vägen och inte över Lomma–Arlöv.<ref name=vkb /> Orter som växte fram från och med 1960-talet såsom [[Rydebäck]] och [[Glumslöv]] hade aldrig haft någon järnvägstrafik överhuvudtaget förrän den nya Västkustbanan mellan Helsingborg och Landskrona invigdes 2001.
-I de stora järnvägssatsningarnas renässans som inleddes på 1980-talet kom man därför att försöka åtgärda detta. Bortsett från sträckorna närmast Göteborg och Malmö som var gemensamma med [[Kust till kust-banan]] respektive [[Södra Stambanan]], skedde invigningen av den första dubbelspårsetappen 1985 norr om Halmstad.<ref name=vkb /> Denna innebar att den gamla linjen som gick över floden [[Nissan]] inne i staden försvann samt att samhällen där banan tidigare passerat igenom blev av med spåren. För denna och senare utbyggnader är dessutom kurvorna är anpassade för en framtida högsta fart av 250&nbsp;km/h, när så signalsystem och fordon tillåter.
 [[Fil:Helsingborg city.jpg|miniatyr|vänster|Ett Pågatåg rullar ner till [[Knutpunkten]].]]
-[[Fil:Västkustbanans gamla bro över Nissan.JPG|miniatyr|Västkustbanans gamla bro över [[Nissan]] i centrala Halmstad.]]
+[[Fil:Västkustbanans gamla bro över Nissan.JPG|miniatyr|vänster|Västkustbanans gamla bro över [[Nissan]] i centrala Halmstad.]]
-Som ytterligare tecken på det nya som skulle komma, öppnades 1991 [[Knutpunkten]] i en tunnel under [[Helsingborg]]. Till skillnad från tidigare, kunde man då ha genomgående persontrafik till Malmö genom Helsingborg. Tågen behövde inte längre gå skilda vägar söder om Ängelholm beroende på slutstationen. Man ledde således om persontrafiken genom Skåne så att persontrafiken till Malmö fick gå över Helsingborg. I fram till 2001 provisoriskt via [[Rååbanan]] till [[Eslöv]] vid Södra Stambanan.<ref name=vkb /> Godstrafiken från Malmö och norrut går dock på den gamla banan som fått det nya namnet [[Godsstråket genom Skåne]] och inte på den nya banan mellan Landskrona-Helsingborg.
+Vid de nysatsningar på järnvägen som inleddes på 1980-talet kom man därför att försöka åtgärda detta. Bortsett från sträckorna närmast Göteborg och Malmö, som var gemensamma med [[Kust till kust-banan]] respektive [[Södra stambanan]], skedde invigningen av den första dubbelspårsetappen 1985 norr om Halmstad.<ref name=vkb /> Denna innebar att den gamla linjen som gick över floden [[Nissan]] inne i staden försvann samt att några samhällen där banan tidigare passerat blev av med spåren. För denna och senare utbyggnader är dessutom kurvorna anpassade för en framtida högsta fart av 250&nbsp;km/h, när så signalsystem och fordon tillåter.
-På norra delen Göteborg-Kungsbacka stod dubbelspår färdigt 1992 varefter man inledde [[Göteborgs pendeltåg|pendeltågstrafik]] på sträckan.<ref name=vkb />
+Som ytterligare tecken på det nya som skulle komma, öppnades 1991 [[Knutpunkten]] i en tunnel under [[Helsingborg]]. Till skillnad från tidigare kunde man då ha genomgående persontrafik mellan Göteborg och Malmö genom Helsingborg. Tågen behövde inte längre gå skilda vägar söder om Ängelholm beroende på slutstationen. Man ledde således om persontrafiken genom Skåne så att persontrafiken till Malmö fick gå över Helsingborg. Godstrafiken från Malmö och norrut går dock på den gamla banan som fått det nya namnet [[Godsstråket genom Skåne]] och inte på den nya banan mellan Landskrona och Helsingborg.
-Stora delar av banan har byggts ut till dubbelspår och man dessutom gjort flera linjerätningar. En av de större är det nya dubbelspåret förbi Laholm som färdigställdes 1996 och som befriade staden från sin barriär sedan över hundra år och samtidigt kortade linjen med 5&nbsp;kilometer. En annan var nybygget som gav [[Falkenbergs station|Falkenberg en ny station]] 2008, då man kortade banan ytterligare 4&nbsp;kilometer.<ref name=vkb />
+På norra delen Göteborg–Kungsbacka blev dubbelspår färdigställda 1992, varefter man inledde [[Göteborgs pendeltåg|pendeltågstrafik]] på sträckan.<ref name=vkb />
-Det har dessutom kommit en helt ny bana söder om Helsingborg som förbinder Landskrona med Västkustbanan för första gången. Det är en utpräglad bana för persontrafik med mjuka kurvor för hög fart, men branta lutningar. Mellan Landskrona och Kävlinge har man dessutom gjort så stora linjerätningar vid den fortsatta utbyggnaden av dubbelspår att man knappast kan tala om uppgraderingar av gamla [[Landskrona-Kävlinge Järnväg]] utan snarare nybyggnad även där. Banan stod färdig 2001 och utgör nuvarande sträckning genom Skåne.<ref name=vkb /> Mellan Kävlinge och Lund byggdes banan ut till dubbelspår i två etapper, Kävlinge - Norra Nöbbelöv i Lunds utkant 1995-1997 och Norra Nöbbelöv - Lund C 2003-2005. Att sträckan delades upp i två etapper berodde på att det förelåg stora protester från grannar till järnvägsbygget i Lund.
+Stora delar av banan har byggts ut till dubbelspår och man dessutom gjort flera linjerätningar. En av de större är det nya dubbelspåret förbi Laholm som färdigställdes 1996 och som befriade staden från sin barriär sedan över hundra år och samtidigt kortade linjen med 5&nbsp;kilometer (medan stationen i Laholm hamnade i stadens utkant). En annan var nybygget som gav [[Falkenbergs station|Falkenberg en ny station]] 2008, då man kortade banan ytterligare 4&nbsp;kilometer.<ref name=vkb />
+[[Fil:Båstad station juli 2010.JPG|miniatyr|[[Båstad]]s gamla station vid [[Hallandsåsen]] i juli 2010. Spåret numera upprivet.]]
+Det har dessutom kommit en helt ny bana söder om Helsingborg som förbinder Landskrona med Västkustbanan för första gången. Det är en utpräglad bana för persontrafik med mjuka kurvor för hög fart, men branta lutningar. Mellan Landskrona och Kävlinge har man dessutom gjort så stora linjerätningar vid den fortsatta utbyggnaden av dubbelspår att man knappast kan tala om uppgraderingar av gamla [[Landskrona-Kävlinge Järnväg]] utan snarare nybyggnad även där. Banan blev färdigbyggd 2001 och utgör nuvarande sträckning genom Skåne.<ref name=vkb /> Mellan Kävlinge och Lund byggdes banan ut till dubbelspår i två etapper, Kävlinge–Norra Nöbbelöv i Lunds utkant 1995–1997 och Norra Nöbbelöv–Lund C 2003–2005. Att sträckan delades upp i två etapper berodde på att det förelåg stora protester från grannar till järnvägsbygget i Lund.
-I december 2004 blev hela sträckan Varberg-Göteborg dubbelspårig vilket har möjliggjort öppnande av fler stationer för resandeutbyte. Den 14 december 2013 invigdes [[Åsa, Kungsbacka kommun|Åsa]] station mellan Kungsbacka och Varberg.
+I december 2004 blev hela sträckan Varberg–Göteborg dubbelspårig vilket möjliggjorde för öppnande av fler stationer med resandeutbyte. Bygget av dubbelspår på den cirka en mil långa sträckan mellan Ängelholm och Förslöv färdigställdes i maj 2012.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Mer dubbelspår på Västkustbanan|datum=2012-05-18|url=https://www.expressen.se/kvallsposten/mer-dubbelspar-pa-vastkustbanan/|tidning=[[Kvällsposten]]|hämtdatum=2021-01-28}}</ref> Den 14 december 2013 invigdes [[Åsa, Kungsbacka kommun|Åsa]] station mellan Kungsbacka och Varberg.<ref>{{Tidningsref|rubrik=I dag invigs nya Åsa station|författare=Lisa Henricson|datum=2013-12-14|url=https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/i-dag-invigs-nya-%C3%A5sa-station-1.618238|tidning=[[Göteborgs-Posten]]|hämtdatum=2021-01-28}}</ref> Hallandsåsen hade länge varit ett problem för tunga godståg genom sina branta lutningar och skarpa kurvor. Den nya sträckningen av banan genom Hallandsåstunneln med två spår som invigdes för trafik i december 2015 innebar en förkortning av sträckan med cirka sex kilometer jämfört med det tidigare enkelspåret över Hallandsåsen.
-Hallandsåsen hade länge varit ett problem för tunga godståg genom sina branta lutningar och skarpa kurvor. Den nya sträckningen av banan genom Hallandsåstunneln med två spår som invigdes för trafik i december 2015 innebar en förkortning av sträckan med cirka sex kilometer jämfört med det tidigare enkelspåret över Hallandsåsen.
-===Trafik===
-Sedan januari 2009 trafikeras Västkustbanan med länstrafikens (Skånetrafiken, Hallandstrafiken & Västtrafik) [[X31]] under varumärket [[Öresundstågen]] samt med [[SJ AB]]:s egna tåg. Dessa två system har olika biljetter och inget gemensamt månadskort. SJ AB körde tidigare [[X2000]] (söder om Halmstad på Markarydsbanan via Hässleholm mot Malmö) och IC-tåg via Helsingborg med tågtypen [[X31]]. April 2011 - april 2012 körde SJ AB loktåg och [[X40]] omväxlande på dessa båda sträckor.
-I april 2012 upphörde SJ med sin trafik, men kom tillbaka i dec 2013 med  [[SJ 3000]] samt några få SJ 2000 (numera åter [[X 2000]]) mellan Göteborg och Malmö. Under högsommaren fortsätter några av X 2000-tågen till Köpenhamn. <br>
-Utöver persontågen trafikeras Västkustbanan med godståg. Innan Hallandsåstunneln stod klar gick de flesta av dessa via Halmstad-Markaryd-Hässleholm, för att Hallandsåsen innebar en för tung stigning för många tåg. Sedan december 2015 går många av dessa tåg igenom tunneln och söder om Ängelholm över Åstorp och [[Söderåsbanan]] till Malmö eller [[Trelleborg]].
 ==Sträckning==
@@ Rad 99: / Rad 91: @@
 {| class="wikitable" style="text-align:center"
 |-
-! width="210" | Sträcka !! width="70" | Längd !! width="85"|Dubbelspår !! width="85"|Enkelspår !! width="280"|Info
+! style="width:210px" | Delsträcka !! style="width:70px" | Längd !! style="width:85px"|Dubbelspår !! style="width:85px"|Enkelspår !! style="width:280px"|Info
 |-
 ! Lund C - Helsingborg C
-| style="text-align:left"| <p align=center>53&nbsp;km</p> || • || || <small>Kraftiga lutningar Kävlinge-Ramlösa, 25 ‰, endast persontåg, äldre bana kvar för gods.</small>
+| 52,9&nbsp;km || X || || style="text-align:left; font-size:80%;" | Kraftiga lutningar Kävlinge-Ramlösa, 25 ‰, endast persontåg på sträckorna Lund-Kävlinge och Landskrona-Helsingborg. Godstrafik går istället på [[godsstråket genom Skåne]].
 |-
 ! Helsingborg C - Helsingborg, Romares väg
-| style="text-align:left"| <p align=center>3&nbsp;km</p> || || • || <small>Utredning pågår, byggstart tidigast [[2020]]{{bäst före|20210101}}. Innebär troligtvis att [[Tågaborgstunneln|en dubbelspårig tunnel]] norr om Helsingborg C ersätter den nuvarande sträckan</small>
+| 3,2&nbsp;km || || X || style="text-align:left; font-size:80%;" | Projektet ingår i nationell plan för transportsystemet 2018–2029, med möjlig byggstart inom perioden 2024-2029.<ref>{{webbref |url=https://www.trafikverket.se/contentassets/91cfa595c72c4cdaa0d9f5dd83853bdd/bilaga_1_nationell_transportplan_2018-2029_2018-05-31_detaljer.pdf |titel=Bilaga 1, Nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur 2018-2029 |hämtdatum=8 april 2019 |format=PDF |verk=trafikverket.se }}</ref> Genomförandet förutsätter omfattande medfinansiering.<ref name="medfinansiering">{{webbref |url=https://www.trafikverket.se/contentassets/91cfa595c72c4cdaa0d9f5dd83853bdd/nationell_plan_for_transportsystemet2018-2029_sammanstallning.pdf |titel=Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 – Sammanställning och läshänvisning |datum=16 oktober 2018 |hämtdatum=8 april 2019 |format=PDF |verk=trafikverket.se }}</ref> Innebär möjligtvis att [[Tågaborgstunneln|en dubbelspårig tunnel]] norr om Helsingborg C ersätter den nuvarande sträckan.
 |-
 ! Helsingborg, Romares väg - Ängelholm
-| style="text-align:left"| <p align=center>24&nbsp;km</p> || || • || <small>Preliminär byggstart för dubbelspår 2019{{bäst före|20190101}} enligt Trafikverkets, Region Skånes samt Helsingborgs och Ängelholm kommuners avsikts- och genomförandeförklaring från 2011 och 2009. Bygget kommer även att innebära en ombyggnad av Ängelholms station där en planskildhet kommer ersätta nuvarande plattformsövergången i plan<ref name="trafikverket-engelholm_hbg_dubbelspaar">{{Webbref |url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/ |titel=Dubbelspår Ängelholm - Helsingborg, Romares väg |hämtdatum=05 januari 2015 |utgivare=Trafikverket}}</ref></small>
+| 23,7&nbsp;km || || X || style="text-align:left; font-size:80%;" | Byggstart för dubbelspår hösten 2020.<ref name="byggstart2020">{{webbref |url=https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/vastkustbanan-angelholm-maria-dubbelsparsutbyggnad/Nyheter-for-Dubbelspar-AngelholmHelsingborg-Romares-vag/2020/regeringen-ger-klartecken-for-byggstart-av-dubbelspar/ |titel=Regeringen ger klartecken för byggstart av dubbelspår |datum=26 mars 2020 |hämtdatum=16 juli 2020 |verk=trafikverket.se }}</ref> Bygget kommer även att innebära en ombyggnad av Ängelholms station där en planskildhet kommer ersätta nuvarande plattformsövergången i plan.<ref name="trafikverket-engelholm_hbg_dubbelspaar">{{Webbref |url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/ |titel=Dubbelspår Ängelholm - Helsingborg, Romares väg |hämtdatum=05 januari 2015 |utgivare=Trafikverket |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150105034531/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/ |arkivdatum=5 januari 2015 }}</ref>
 |-
 ! Ängelholm - Hamra
-| style="text-align:left"| <p align=center>118&nbsp;km</p> || • || || [[Hallandsåstunneln]], <small>invigdes i december [[2015]]. Den nya sträckan inklusive tunneln innebar en förkortning av sträckan om cirka sex kilometer jämfört med det tidigare enkelspåret över Hallandsåsen</small>
+| 121,9&nbsp;km || X || || style="text-align:left; font-size:80%;" | [[Hallandsåstunneln]], invigdes i december [[2015]]. Den nya sträckan inklusive tunneln innebar en förkortning av sträckan om cirka sex kilometer jämfört med det tidigare enkelspåret över Hallandsåsen.
 |-
 ! Hamra - Varberg
-| style="text-align:left"| <p align=center>8&nbsp;km</p> || || • || <small>Järnvägen ska ersättas av en dubbelspårig [[Varbergstunneln|tunnel under Varberg]]. Bygget beräknas genomföras 2019-2024.<ref name="trafikverket-varbergstunneln">{{Webbref |url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Halland/Varberg-dubbelspar-i-tunnel-och-resecentrum/ |titel=Varbergstunneln - nytt dubbelspår genom Varberg |hämtdatum=31 december 2013 |utgivare=Trafikverket}}</ref></small>
+| 5,9&nbsp;km || || X || style="text-align:left; font-size:80%;" | Järnvägen ska ersättas av en dubbelspårig [[Varbergstunneln|tunnel under Varberg]]. Bygget inleddes 2019 och planeras bli färdigt 2024.<ref name="trafikverket-varbergstunneln">{{Webbref |url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Halland/Varberg-dubbelspar-i-tunnel-och-resecentrum/ |titel=Varbergstunneln - nytt dubbelspår genom Varberg |hämtdatum=31 december 2013 |utgivare=Trafikverket}}</ref>
 |-
-! Varberg - Göteborg C
+! style="height:32px;" | Varberg - Göteborg C
-| style="text-align:left"| <p align=center>77&nbsp;km</p> || • || ||
+| 76,7&nbsp;km || X || || style="text-align:left; font-size:80%;" |
 |-
 | || || ||
 |-
 ! Hela Västkustbanan
-| style="text-align:left"| <p align=center> 283&nbsp;km</p> || 248&nbsp;km || 35&nbsp;km ||
+|  284,3&nbsp;km<br />(100&nbsp;%) || 251,5&nbsp;km<br />(88,5&nbsp;%) || 32,8&nbsp;km (11,5&nbsp;%) || style="text-align:left; font-size:80%;" |
 |}
+Det finns 17 vägkorsningar, alla på äldre bansträckor, varav 7 mellan Helsingborg-Kattarp, 3 i Halmstad och 7 i Varberg.<ref>[https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/Underlag-till-linjebok/Malmos-linjebok/ Malmös linjebok] och [https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/Underlag-till-linjebok/goteborgs-linjebok/ Göteborgs linjebok]. Vägkorsning med signal betecknas Vsi.</ref>
 == Framtid ==
-Det finns utredningar för utbyggnad till dubbelspår på de kvarvarande enkelspårssträckorna i Skåne och Halland. När hela banan är dubbelspårig beräknas sträckan Malmö-Göteborg ta runt 2 timmar. De snabbaste förbindelserna f.n. (december 2015) tar 2 timmar 13 minuter med [[X 2000]] och 2 timmar 57 minuter med [[Öresundståg]].
+Det finns utredningar för utbyggnad till dubbelspår på de kvarvarande enkelspårssträckorna i Skåne och Halland. När hela banan är dubbelspårig beräknas sträckan Malmö–Göteborg ta runt 2 timmar. De snabbaste förbindelserna tar för närvarande (december 2015) 2 timmar 13 minuter med [[X 2000]] och 2 timmar 57 minuter med [[Öresundståg]].
-===Planer===
+===Pågående dubbelspårsutbyggnad===
-För sträckan [[Ängelholms station|Ängelholm]]-[[Helsingborg]], Romares väg är järnvägsutredningen färdig sedan Trafikverket 2011 kompletterat Ängelholm-[[Maria station]] med [[Maria station]] - [[Helsingborg]], Romares väg<ref name="projektsidan Ängelholm-Helsingborg, Romares väg">[http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/ ''Trafikverkets projektsida för Ängelholm-Helsingborg, Romares väg'']</ref> vilket innebär att projektet utökades med ytterligare två kilometer dubbelspår i riktning mot Helsingborg C. Förlängningen innebär dock inte att man låser upp fortsättningen av dubbelspåret mot Helsingborg C till något fördefinerat alternativ. I juni 2008 fattade dåvarande Banverket ett preliminärt beslut att utbyggnaden till dubbelspår ska ske i nuvarande sträckning, vilket sedermera utsträcktes till att även gälla sträckan inom Helsingborgs tätort. Tiden för byggstart är osäker men tidigast  2019<ref name="utbyggnad Ängelholm-Helsingborg, Romares väg">[http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg// ''Trafikverkets planeringsdel för Ängelholm-Helsingborg, Romares väg'']</ref>.
+I [[Varberg#Kommunikationer|Varberg]] skedde byggstart i december 2019. Där ska det nuvarande enkelspåret ersättas av en dubbelspårig [[Varbergstunneln|tunnel från Varbergs station]] och ansluta till dubbelspåret söder om staden. Trafikstart kan tidigast vara omkring 2024.<ref name="trafikverket-varbergstunneln" /><ref>[https://www.trafikverket.se/nara-dig/Halland/vi-bygger-och-forbattrar/Varberg-dubbelspar-i-tunnel-och-resecentrum/Nyhetsarkiv-for-Varbergstunneln/2019-12/vad-ar-det-for-likhet-mellan-varbergstunneln-och-alkoholfri-glogg/ Vad är det för likhet mellan Varbergstunneln och alkoholfri glögg?]</ref>
-För sträckan Helsingborg, Romares väg–Helsingborg C presenterades förstudieutredningen 2010, då med indelningen Maria station - Helsingborg C. Sträckan går idag genom flera kurvor vid [[Pålsjö skog]] och [[Gröningen, Helsingborg|Gröningen]] och därför är det planerat att dubbelspåret ska gå genom [[Tågaborgstunneln]] även om det ännu inte är uteslutet att bygga ut med ett extra spår längs nuvarande sträckning. Byggstart är tidigast 2020 men ser för närvarande ut att inte kunna infrias. Helsingborgs kommun har vägrat gå med på dubbelspår i samma sträckning och regeringen har inte velat betala för den dyra tunneln, varvid inget hänt.
+För sträckan [[Ängelholms station|Ängelholm]]–[[Helsingborg]], Romares väg är järnvägsutredningen färdig sedan Trafikverket 2011 kompletterat Ängelholm–[[Maria station]] med [[Maria station]] – [[Helsingborg]], Romares väg<ref name="projektsidan Ängelholm-Helsingborg, Romares väg">[http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/ ''Trafikverkets projektsida för Ängelholm-Helsingborg, Romares väg''] {{Wayback|url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Angelholm-Helsingborg/ |date=20150105034531 }}</ref> vilket innebär att projektet utökades med ytterligare två kilometer dubbelspår i riktning mot Helsingborg C. Förlängningen innebär dock inte att man låser upp fortsättningen av dubbelspåret mot Helsingborg C till något fördefinierat alternativ. I juni 2008 fattade dåvarande Banverket ett preliminärt beslut att utbyggnaden till dubbelspår ska ske i nuvarande sträckning, vilket sedermera utsträcktes till att även gälla sträckan inom Helsingborgs tätort. Regeringen gav byggstartsbeslut i mars 2020 och bygget inleddes i augusti 2020.<ref name="byggstart2020" /><ref>{{Webbref|url=https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/vastkustbanan-angelholm-maria-dubbelsparsutbyggnad/Nyheter-for-Dubbelspar-AngelholmHelsingborg-Romares-vag/2020/nu-ar-vi-igang-med-att-bygga-framtidens-jarnvag/|titel=Nu är vi igång med att bygga framtidens järnväg|hämtdatum=2021-01-28|datum=2020-09-03|utgivare=Trafikverket}}</ref>
-I [[Varberg#Kommunikationer|Varbergs]] fall finns också en järnvägsutredning färdig, där ska det nuvarande enkelspåret ersättas av en dubbelspårig [[Varbergstunneln|tunnel från Varbergs station]] och ansluta till dubbelspåret söder om staden. Trafikstart kan tidigast vara omkring 2024.<ref name="trafikverket-varbergstunneln" />{{bäst före|20200101|Uppdatera datum för trafikstart}} Varbergs kommun har vägrat gå med på dubbelspår i samma sträckning och regeringen har inte velat betala för den dyra tunneln, varvid inget hänt.
+===Planerad dubbelspårsutbyggnad och åtgärder===
+För sträckan Helsingborg, Romares väg–Helsingborg C presenterades förstudieutredningen 2010, då med indelningen Maria station–Helsingborg C. Sträckan går idag genom flera kurvor vid [[Pålsjö skog]] och [[Gröningen, Helsingborg|Gröningen]] och därför är en möjligt lösning att dubbelspåret läggs under jord i [[Tågaborgstunneln]] även om det ännu inte är uteslutet att bygga ut med ett extra spår längs nuvarande sträckning. Projektet är inte färdigplanerat men ingår i nationell plan för transportsystemet 2018–2029, dock förutsätts omfattande medfinansiering för projektets förverkligande.<ref name="medfinansiering" />
-Ett projekt på sikt gäller ombyggnadsarbeten inne i [[Halmstad]]. Idag korsar banan med vägar i tre plankorsningar (Linnégatan, Fredsgatan, Margaretagatan) samt att mittplattformarna på [[Halmstad C]] korsar järnvägen i plan och leder endast västerut. [[Halmstads kommun]] planerar för en ombyggnad av stationsområdet till ett resecentrum inklusive en ny planskild korsning och anslutning till mittplattformarna. Vad gäller väg/järnvägskorsningarna föreligger inga planer f.n. 2015.
+För närvarande (2021) korsar spåren vid mittplattformarna på [[Halmstad C]] järnvägen i plan och leder endast i riktning mot Göteborg. [[Halmstads kommun]] planerar för en ombyggnad av stationsområdet till ett resecentrum, inklusive en ny planskild korsning och anslutning till mittplattformarna.<ref>{{webbref | url = https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/halmstad-c-har-vaxtvark-nytt-recesentrum-planeras | titel = Halmstad C har växtvärk – nytt recesentrum planeras |efternamn=Leverin |förnamn=Sara | hämtdatum = 9 april 2019 | verk = svt.se | utgivare = Sveriges Television }}</ref>
 == Referenser ==
@@ Rad 143: / Rad 137: @@
 === Tryckta källor ===
 *{{bokref |författare=Järnvägsdatagruppen |år=2009 |titel=Järnvägsdata med trafikplatser |utgivare=[[Svenska Järnvägsklubben]] |isbn=9185195057}}
+==Vidare läsning==
+*{{bokref |titel=Banverket bygger Västkustbanan : information om utbyggnaden av järnvägen Göteborg-Malmö |år=1993-1998 |utgivare=Banverket Västra regionen |utgivningsort=Göteborg |libris=3135356 }}
+*{{bokref |efternamn=Fröidh |förnamn=Oskar |medförfattare=Byström, Camilla |titel=Interregional tågtrafik i konkurrens på Västkustbanan |url=http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:527084/FULLTEXT01 |serie=TRITA-TSC-RR ; 12 :004 |år=2012 |utgivare=Avdelningen för trafik och logistik, Kungliga Tekniska högskolan |utgivningsort=Stockholm |isbn=978-91-8553-988-8 |libris=13455539 }}
+*{{bokref |titel=Järnväg genom centrum eller perifert : exemplet Landskrona |serie=[Malmöhus län i utveckling], 1104-5183 ; [1995:5] |år=1994 |utgivare=Länsstyrelsen i Malmöhus län |utgivningsort=Malmö |libris=2003705 }}
+*{{bokref |titel=Statens förvärfvande af västkustbanan |år=1895 |utgivningsort=Stockholm |libris=3193844 }}
+*{{bokref |titel=Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader |kapitel=Västkustbanan |år=1906 |libris=614583 |url=http://runeberg.org/sj50/2/0098.html |sid=70-74 }}
+*{{bokref |efternamn=Werner |förnamn=N |titel=Mina första upplevelser som järnvägsman : Några minnen från Västkustbanans första begynnelse |år=1924 |utgivare=Klippans nya accidenstr |utgivningsort=Klippan |libris=1484305 }}
 == Externa länkar ==
-* [http://www.jarnvag.net/banguide/lund-goteborg järnväg.net - Västkustbanan]
+* [http://www.jarnvag.net/banguide/lund-goteborg Järnväg.net - Västkustbanan]
-{{commonscat|Västkustbanan}}
+* [https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/Vastkustbanan/ Trafikverket - Västkustbanan]
-* [http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sveriges-jarnvagsnat/Vastkustbanan/ Trafikverket - Västkustbanan]
+* [https://tagtidtabeller.resrobot.se/ Aktuell tidtabell, se tabell nr 100, 108]
-*[http://www.resplus.se/Resplus/Tidtabeller/ Aktuell tidtabell, se tabell nr 100, 108]
 {{Västkustbanan}}
 [[Kategori:Järnvägslinjer i Sverige]]

Anonym

Sök

Västkustbanan: Skillnad mellan sidversioner

Namnrymder

Mer

Sidåtgärder

Nuvarande version från 16 januari 2022 kl. 10.11

Innehåll

Trafik