Slite-Romakloster Järnväg: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
|invigd = [[1902]] | |invigd = [[1902]] | ||
|avstängd = | |avstängd = | ||
|ägare = [[SlRJ]] [[1902]]-[[ | |ägare = [[SlRJ]] [[1902]]-[[1947]]<br>[[Svenska staten]] [[1947]]-[[1953]] | ||
|banoperatör = [[SlRJ]] [[1902]]-[[ | |banoperatör = [[SlRJ]] [[1902]]-[[1947]]<br>[[Statens Järnvägar]] [[1947]]-[[1953]] | ||
|trafikoperatör = <!-- operatör för tågtrafiken, såsom SJ, DSBFirst m.fl --> | |trafikoperatör = <!-- operatör för tågtrafiken, såsom SJ, DSBFirst m.fl --> | ||
|biljettoperatör = <!-- biljetter, marknadsföring etc, såsom SJ, Öresundståg, Västtrafik mm. --> | |biljettoperatör = <!-- biljetter, marknadsföring etc, såsom SJ, Öresundståg, Västtrafik mm. --> | ||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
==Historia== | ==Historia== | ||
Slite-Roma Järnväg öppnades 1902 och gick mellan [[Slite]] hamn och [[Roma (tätort)|Roma]] station vid [[Gotlands Järnväg]]. Banan sträckte sig genom bland annat [[Dalhems landskommun, Gotland|Dalhem]], [[Bäls landskommun|Bäl]] och [[Boge landskommun|Boge]] socknar innan den nådde Slite via en järnvägsbank som syns än idag vid Sju Strömmar i södra Slite. Roma station bytte namn till Romakloster 1952 för att inte förväxlas med Roma i Italien.<ref name=jvmvhastighet>[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=109826 Järnvägshistoriskt Forum 2012-06-30 Vilken STH gällde på småländska smalspårsnätet?]</ref> En järnväg till Slite diskuterades i mitten på 1870-talet som en bibana till vad som blev Gotlands Järnväg. Den skulle ha gått över Austris mot Visby men byggdes inte.<ref>[http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201876%201877%201878%201879%201880.pdf BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK 1876—1880 GOTLANDS LÄN]</ref> SlRJ var, liksom många andra av de gotländska järnvägarna, tillkommen till stor del för den ökade trafiken med [[sockerbetor]] till det 1894 öppnade sockerbruket i Roma. Efter att flera tänkbara sträckningar diskuterats beviljade staten koncession år 1897 och byggarbetena kom igång år 1900. Aktier i Slite-Roma Järnvägsaktiebolag tecknades av [[Landskommun|landskommuner]] 208 000 kronor, Roma sockerbruk 100 000 kronor och enskilda 32 000 kronor. Bygget finansierades också av ett statslån på 340 000 kronor. Järnvägen kostade 630 000 kronor och fordonen 130 000 kronor.<ref>[http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901%201902%201903%201904%201905.pdf BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK 1901—1905 GOTTLANDS LÄN]</ref> | Slite-Roma Järnväg öppnades [[1902]] och gick mellan [[Slite]] hamn och [[Roma (tätort)|Roma]] station vid [[Gotlands Järnväg]]. Banan sträckte sig genom bland annat [[Dalhems landskommun, Gotland|Dalhem]], [[Bäls landskommun|Bäl]] och [[Boge landskommun|Boge]] socknar innan den nådde Slite via en järnvägsbank som syns än idag vid [[Sju Strömmar BRO|Sju strömmar]] i södra [[Slite]]. [[Roma]] station bytte namn till [[Romakloster]] [[1952]] för att inte förväxlas med Roma i Italien.<ref name=jvmvhastighet>[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=109826 Järnvägshistoriskt Forum 2012-06-30 Vilken STH gällde på småländska smalspårsnätet?]</ref> En järnväg till Slite diskuterades i mitten på 1870-talet som en bibana till vad som blev Gotlands Järnväg. Den skulle ha gått över Austris mot Visby men byggdes inte.<ref>[http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201876%201877%201878%201879%201880.pdf BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK 1876—1880 GOTLANDS LÄN]</ref> [[SlRJ]] var, liksom många andra av de gotländska järnvägarna, tillkommen till stor del för den ökade trafiken med [[sockerbetor]] till det [[1894]] öppnade sockerbruket i Roma. Efter att flera tänkbara sträckningar diskuterats beviljade staten koncession år [[1897]] och byggarbetena kom igång år [[1900]]. Aktier i Slite-Roma Järnvägsaktiebolag tecknades av [[Landskommun|landskommuner]] 208 000 kronor, Roma sockerbruk 100 000 kronor och enskilda 32 000 kronor. Bygget finansierades också av ett statslån på 340 000 kronor. Järnvägen kostade 630 000 kronor och fordonen 130 000 kronor.<ref>[http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901%201902%201903%201904%201905.pdf BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK 1901—1905 GOTTLANDS LÄN]</ref> | ||
Driften av järnvägen skedde med en ganska blygsam uppsättning fordon för att klara den måttliga trafiken. Vid trafikstarten fanns det två [[tanklok]] från [[Karlstads Mekaniska Werkstad]], två personvagnar, en postvagn och 47 godsvagnar. Ytterligare ett [[ånglok]] köptes 1920 från Henschel & Sohn och ett begagnat köpes från 1925 från [[Rimbo-Sunds Järnväg]] men såldes till [[Klintehamn-Roma Järnväg]] (KlRJ) 1929. | Driften av järnvägen skedde med en ganska blygsam uppsättning fordon för att klara den måttliga trafiken. Vid trafikstarten fanns det två [[tanklok]] från [[Karlstads Mekaniska Werkstad]], två [[personvagn|personvagnar]], en [[postvagn]] och 47 [[godsvagn|godsvagnar]]. Ytterligare ett [[ånglok]] köptes 1920 från [[Henschel & Sohn]] och ett begagnat köpes från [[1925]] från [[Rimbo-Sunds Järnväg]] men såldes till [[Klintehamn-Roma Järnväg]] ([[KlRJ]]) [[1929]]. | ||
Snart visade sig järnvägsdriften vara olönsam och konkurs var nära vid flera tillfällen men undveks. [[Riksgäldskontoret]] förordade 1927 en fusion med KlRJ som SlRJ inte gick med på. Istället ingicks en överenskommelse om gemensam trafikförvaltning med KlRJ, Trafikförvaltningen Slite-Klintehamn, som varade till 1940.<ref>[http://www.gotlandstaget.se/historia/klrj.htm GOTLÄNDSK JÄRNVÄGSHISTORIA KLINTEHAMN- ROMA JÄRNVÄG - KlRJ 1898- 1953]</ref> | Snart visade sig järnvägsdriften vara olönsam och konkurs var nära vid flera tillfällen men undveks. [[Riksgäldskontoret]] förordade 1927 en fusion med [[KlRJ]] som [[SlRJ]] inte gick med på. Istället ingicks en överenskommelse om gemensam trafikförvaltning med [[KlRJ]], Trafikförvaltningen Slite-Klintehamn, som varade till [[1940]].<ref>[http://www.gotlandstaget.se/historia/klrj.htm GOTLÄNDSK JÄRNVÄGSHISTORIA KLINTEHAMN- ROMA JÄRNVÄG - [[KlRJ]] [[1898]]- [[1953]]]</ref> | ||
SlRJ höll dock ut fram till dess att trafiken ökade lavinartat under andra världskriget. 1947 köptes de kvarvarande gotländska järnvägarna in av staten som helt införlivade dessa med [[Statens Järnvägar]] (SJ) sommaren 1948. Snart konstaterade dock SJ att den ekonomiska situationen inte var hållbar och därför lades SlRJ ner tillsammans med KlRJ vilket skedde den 10 juni 1953. Sporadisk trafik mellan Bogeviken och Roma förekom ytterligare två år under skördetiden för sockerbetor men efter 1955 låg linjen öde. Spåren revs 1958 och de flesta av stationshusen hade vid det laget sålts som privatbostäder. | [[SlRJ]] höll dock ut fram till dess att trafiken ökade lavinartat under andra världskriget. [[1947]] köptes de kvarvarande gotländska järnvägarna in av staten som helt införlivade dessa med [[Statens Järnvägar]] ([[SJ]]) sommaren [[1948]]. Snart konstaterade dock [[SJ]] att den ekonomiska situationen inte var hållbar och därför lades [[SlRJ]] ner tillsammans med [[KlRJ]] vilket skedde den 10 juni [[1953]]. Sporadisk trafik mellan Bogeviken och Roma förekom ytterligare två år under skördetiden för sockerbetor men efter [[1955]] låg linjen öde. Spåren revs [[1958]] och de flesta av stationshusen hade vid det laget sålts som privatbostäder. | ||
==Museibana== | ==Museibana== | ||
Under 1970-talet hade [[Föreningen Gotlandståget]] bildats för att rädda det museitåg som [[Sveriges Järnvägsmuseum]] hade ställt upp i Romakloster. Denna förening övertog Hesselbys stationsområde i Dalhem och snart hade idéerna utvecklats till att återskapa en bit bana. Järnvägen återuppstod 1975 när [[Hesselby]] station i [[Dalhem, Gotlands kommun|Dalhem]] åter fick spår. Lagom till de gotländska järnvägarnas 100-årsjubileum 1978 kunde man inviga sin en kilometer långa museijärnväg, [[Gotlands Hesselby Jernväg]] (GHJ)<ref>Thomas Lange (red), Museibanor och veterantåg , Trafik-Nostalgiska förlaget, 2005, ISBN 91-85305-06-5</ref> som använde kvarvarande fordon från den gotländska järnvägsepoken. Stationshuset som ett tag hade fungerat som fårhus renoverades till sitt ursprungliga utseende liksom övriga byggnader som ingick i stationsmiljön. | Under 1970-talet hade [[Föreningen Gotlandståget]] bildats för att rädda det museitåg som [[Sveriges Järnvägsmuseum]] hade ställt upp i Romakloster. Denna förening övertog Hesselbys stationsområde i [[Dalhem, Gotlands kommun|Dalhem]] och snart hade idéerna utvecklats till att återskapa en bit bana. Järnvägen återuppstod [[1975]] när [[Hesselby]] station i [[Dalhem, Gotlands kommun|Dalhem]] åter fick spår. Lagom till de gotländska järnvägarnas 100-årsjubileum [[1978]] kunde man inviga sin en kilometer långa museijärnväg, [[Gotlands Hesselby Jernväg]] (GHJ)<ref>Thomas Lange (red), Museibanor och veterantåg , Trafik-Nostalgiska förlaget, 2005, ISBN 91-85305-06-5</ref> som använde kvarvarande fordon från den gotländska järnvägsepoken. Stationshuset som ett tag hade fungerat som fårhus renoverades till sitt ursprungliga utseende liksom övriga byggnader som ingick i stationsmiljön. | ||
{{-}} | {{-}} | ||
| Rad 63: | Rad 63: | ||
[[Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige]] | [[Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige]] | ||
[[Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag]] | [[Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag]] | ||
Versionen från 20 februari 2026 kl. 10.03
| Slite-Romakloster Järnväg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 Romakloster station | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Plats | Gotland | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sträcka | Slite-Romakloster | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Organisation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Invigd | 1902 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | SlRJ 1902-1947 Svenska staten 1947-1953 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Banoperatör | SlRJ 1902-1947 Statens Järnvägar 1947-1953 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tekniska fakta | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | enkelspår | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 891 millimeter (smalspår) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Slite-Roma Järnväg (SlRJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Roma och Slite på Gotland. Delar av järnvägen återuppbyggs sedan 1970-talet som Gotlands Hesselby Jernväg av Föreningen Gotlandståget.
Historia
Slite-Roma Järnväg öppnades 1902 och gick mellan Slite hamn och Roma station vid Gotlands Järnväg. Banan sträckte sig genom bland annat Dalhem, Bäl och Boge socknar innan den nådde Slite via en järnvägsbank som syns än idag vid Sju strömmar i södra Slite. Roma station bytte namn till Romakloster 1952 för att inte förväxlas med Roma i Italien.[1] En järnväg till Slite diskuterades i mitten på 1870-talet som en bibana till vad som blev Gotlands Järnväg. Den skulle ha gått över Austris mot Visby men byggdes inte.[2] SlRJ var, liksom många andra av de gotländska järnvägarna, tillkommen till stor del för den ökade trafiken med sockerbetor till det 1894 öppnade sockerbruket i Roma. Efter att flera tänkbara sträckningar diskuterats beviljade staten koncession år 1897 och byggarbetena kom igång år 1900. Aktier i Slite-Roma Järnvägsaktiebolag tecknades av landskommuner 208 000 kronor, Roma sockerbruk 100 000 kronor och enskilda 32 000 kronor. Bygget finansierades också av ett statslån på 340 000 kronor. Järnvägen kostade 630 000 kronor och fordonen 130 000 kronor.[3]
Driften av järnvägen skedde med en ganska blygsam uppsättning fordon för att klara den måttliga trafiken. Vid trafikstarten fanns det två tanklok från Karlstads Mekaniska Werkstad, två personvagnar, en postvagn och 47 godsvagnar. Ytterligare ett ånglok köptes 1920 från Henschel & Sohn och ett begagnat köpes från 1925 från Rimbo-Sunds Järnväg men såldes till Klintehamn-Roma Järnväg (KlRJ) 1929.
Snart visade sig järnvägsdriften vara olönsam och konkurs var nära vid flera tillfällen men undveks. Riksgäldskontoret förordade 1927 en fusion med KlRJ som SlRJ inte gick med på. Istället ingicks en överenskommelse om gemensam trafikförvaltning med KlRJ, Trafikförvaltningen Slite-Klintehamn, som varade till 1940.[4]
SlRJ höll dock ut fram till dess att trafiken ökade lavinartat under andra världskriget. 1947 köptes de kvarvarande gotländska järnvägarna in av staten som helt införlivade dessa med Statens Järnvägar (SJ) sommaren 1948. Snart konstaterade dock SJ att den ekonomiska situationen inte var hållbar och därför lades SlRJ ner tillsammans med KlRJ vilket skedde den 10 juni 1953. Sporadisk trafik mellan Bogeviken och Roma förekom ytterligare två år under skördetiden för sockerbetor men efter 1955 låg linjen öde. Spåren revs 1958 och de flesta av stationshusen hade vid det laget sålts som privatbostäder.
Museibana
Under 1970-talet hade Föreningen Gotlandståget bildats för att rädda det museitåg som Sveriges Järnvägsmuseum hade ställt upp i Romakloster. Denna förening övertog Hesselbys stationsområde i Dalhem och snart hade idéerna utvecklats till att återskapa en bit bana. Järnvägen återuppstod 1975 när Hesselby station i Dalhem åter fick spår. Lagom till de gotländska järnvägarnas 100-årsjubileum 1978 kunde man inviga sin en kilometer långa museijärnväg, Gotlands Hesselby Jernväg (GHJ)[5] som använde kvarvarande fordon från den gotländska järnvägsepoken. Stationshuset som ett tag hade fungerat som fårhus renoverades till sitt ursprungliga utseende liksom övriga byggnader som ingick i stationsmiljön.
Källhänvisningar
- Historiskt om Svenska Järnvägar SlRJ, Slite-Roma Järnväg
- GOTLÄNDSK JÄRNVÄGSHISTORIA SLITE- ROMA JÄRNVÄG - SlRJ 1902- 1953
- ↑ Järnvägshistoriskt Forum 2012-06-30 Vilken STH gällde på småländska smalspårsnätet?
- ↑ BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK 1876—1880 GOTLANDS LÄN
- ↑ BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK 1901—1905 GOTTLANDS LÄN
- ↑ GOTLÄNDSK JÄRNVÄGSHISTORIA KLINTEHAMN- ROMA JÄRNVÄG - KlRJ 1898- 1953
- ↑ Thomas Lange (red), Museibanor och veterantåg , Trafik-Nostalgiska förlaget, 2005, ISBN 91-85305-06-5
