Stockholm Arlanda Airport - Versionshistorik

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2022-01-18T20:19:41Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 20.19
Rad 312:		Rad 312:

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	~~{{commonscat\|Stockholm-Arlanda Airport}}~~
	* [http://www.arlanda.se/ Stockholm-Arlanda Airport] Officiell webbplats		* [http://www.arlanda.se/ Stockholm-Arlanda Airport] Officiell webbplats
	* [https://web.archive.org/web/20131207092611/http://swedavia.net/sv/Arlanda/ arlanda.net] Webbplats för flygplatsens anställda		* [https://web.archive.org/web/20131207092611/http://swedavia.net/sv/Arlanda/ arlanda.net] Webbplats för flygplatsens anställda

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 20.14

2022-01-18T20:14:17Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 20.14
Rad 77:		Rad 77:
	Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade [[Luftfartsstyrelsen]] i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels [[Jordbro]], som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både [[Västerhaninge landskommun]], [[länsstyrelse]]n och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen [[Södertörns flygflottilj\|F 18 Tullinge]] och marinbasen i [[Haninge garnison\|Berga]]. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - ''storflygplatsutredningen'' - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. [[LFV\|Luftfartsverket]] och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av [[lera]]) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen [[Douglas DC-8\|DC-8]], och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.		Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade [[Luftfartsstyrelsen]] i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels [[Jordbro]], som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både [[Västerhaninge landskommun]], [[länsstyrelse]]n och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen [[Södertörns flygflottilj\|F 18 Tullinge]] och marinbasen i [[Haninge garnison\|Berga]]. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - ''storflygplatsutredningen'' - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. [[LFV\|Luftfartsverket]] och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av [[lera]]) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen [[Douglas DC-8\|DC-8]], och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.

	[[Fil:xxx\|thumb\|Flygfoto över flygplatsen cirka 1960.]]		[[Fil:xxx.jpg\|thumb\|Flygfoto över flygplatsen cirka 1960.]]
	För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen [[Året Runt]] men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget ''Arlanda'' som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag ''Arland''. Namnet kommer av [[Ärlinghundra härad]], där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som ''provincia Aarland'', = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet ''Stockholm-Arlanda flygplats''.		För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen [[Året Runt]] men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget ''Arlanda'' som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag ''Arland''. Namnet kommer av [[Ärlinghundra härad]], där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som ''provincia Aarland'', = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet ''Stockholm-Arlanda flygplats''.

Jan Karlsson: /* Historia */

2022-01-18T20:13:44Z

Historia

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 20.13
Rad 77:		Rad 77:
	Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade [[Luftfartsstyrelsen]] i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels [[Jordbro]], som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både [[Västerhaninge landskommun]], [[länsstyrelse]]n och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen [[Södertörns flygflottilj\|F 18 Tullinge]] och marinbasen i [[Haninge garnison\|Berga]]. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - ''storflygplatsutredningen'' - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. [[LFV\|Luftfartsverket]] och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av [[lera]]) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen [[Douglas DC-8\|DC-8]], och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.		Eftersom Halmsjöbanan med denna utformning inte löste storflygplatsfrågan lade [[Luftfartsstyrelsen]] i januari 1956 fram en skrivelse till regeringen med två alternativa lägen för en storflygplats, dels Halmsjön, och dels [[Jordbro]], som man rekommenderade på grund av att avståndet till Stockholm endast var 24 km. Snabbt visade det sig dock att både [[Västerhaninge landskommun]], [[länsstyrelse]]n och försvaret var negativa till en flygplats i Jordbro, bland annat på grund av närheten till flygflottiljen [[Södertörns flygflottilj\|F 18 Tullinge]] och marinbasen i [[Haninge garnison\|Berga]]. I april 1956 tillsatte regeringen därför en ny utredning - ''storflygplatsutredningen'' - under ledning av statssekreterare Grafström. Denna utredning föreslog en fortsatt utbyggnad vid Halmsjön. [[LFV\|Luftfartsverket]] och flygbolagen var dock negativa eftersom de ansåg att Halmsjön låg för långt bort från Stockholm, och redan i oktober 1956 tillsattes en ny utredning för att utreda alternativ till Halmsjön. Denna utredning gick igenom ett 15-tal alternativ och rekommenderade i januari 1957 Skå-Edeby som den överlägset bästa placeringen för en storflygplats. En ytterligare utredning tillsattes i april 1957 för att undersöka markförhållandena i Skå-Edeby och vid Halmsjön, och kom fram att markförhållandena i Skå-Edeby (tjocka lager av [[lera]]) var olämpliga för flygplatsen. De många och långdragna turerna gjorde att man under 1957 började fundera på provisoriska lösningar, såsom en utbyggnad av Bromma, eller utbyggnad av de militära flygplatserna Tullinge eller Barkarby. Anledningen till detta var att SAS från slutet av 1959 skulle börja få leveranser av flygplanstypen [[Douglas DC-8\|DC-8]], och att en ny flygplats behövde kunna tas i bruk 1960. För att slippa att ordna en sådan lösning bytte Luftfartsverket uppfattning i oktober 1957 och förordade nu Halmsjön som plats för flygplatsen. Riksdagsbeslutet kom i december 1957, och man anslog 153 miljoner kronor till byggandet av storflygplatsen, som skulle byggas med två banor, den 3,3 km långa bana 1 (huvudbana), som går i nord-sydlig riktning och den 2,5 km långa bana 2 som går i öst-västlig riktning.

	[[Fil:~~Arlanda flygplats flygfoto.tif~~\|thumb\|Flygfoto över flygplatsen cirka 1960.]]		[[Fil:xxx\|thumb\|Flygfoto över flygplatsen cirka 1960.]]
	För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen [[Året Runt]] men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget ''Arlanda'' som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag ''Arland''. Namnet kommer av [[Ärlinghundra härad]], där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som ''provincia Aarland'', = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet ''Stockholm-Arlanda flygplats''.		För att hitta ett passande namn till flygplatsen utlyses en namntävling 1958 i tidningen [[Året Runt]] men istället för att föreslå något av de inlämnade förslagen framförde juryn förslaget ''Arlanda'' som var en modifiering av ortnamnsforskaren Lars Hellbergs ursprungliga förslag ''Arland''. Namnet kommer av [[Ärlinghundra härad]], där flygplatsen är belägen. I ett dokument från 1316 omtalades detta som ''provincia Aarland'', = "åkerlandets område". Mot denna historiska bakgrund fastställde riksdagen 1958 namnet ''Stockholm-Arlanda flygplats''.

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 20.13

2022-01-18T20:13:10Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 20.13
Rad 293:		Rad 293:
	* ''[[Nationalencyklopedin]]'' (2007)		* ''[[Nationalencyklopedin]]'' (2007)
	* fil dr [[Harald Schiller]], ''Händelser man minns – en [[krönika]] 1920–1969'', (1970)		* fil dr [[Harald Schiller]], ''Händelser man minns – en [[krönika]] 1920–1969'', (1970)
	* [http://www.lfv.se/upload/Flygplatser/Arlanda/PDF/FACTS.pdf Luftfartsverket, ''Arlanda Facts 2006'']~~{{Död länk\|datum=2018-08 \|bot=InternetArchiveBot }}~~		* [http://www.lfv.se/upload/Flygplatser/Arlanda/PDF/FACTS.pdf Luftfartsverket, ''Arlanda Facts 2006'']
	* [https://web.archive.org/web/20070902010847/http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_70_30____39631.aspx Luftfartsverket, historik]		* [https://web.archive.org/web/20070902010847/http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_70_30____39631.aspx Luftfartsverket, historik]
	* [https://web.archive.org/web/20071116065633/http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17961.aspx Luftfartsverket, Arlandatornet får europeisk utmärkelse]		* [https://web.archive.org/web/20071116065633/http://www.lfv.se/templates/LFV_ListArticle____17961.aspx Luftfartsverket, Arlandatornet får europeisk utmärkelse]

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 20.12

2022-01-18T20:12:47Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 20.12
Rad 101:		Rad 101:

	===2000-talet===		===2000-talet===
	En ny lågkonjunktur i början av 2000-talet minskade åter resandet under några år. Efter ett antal år med kraftig tillväxt i passagerarantalet och en topp i resandet 2000 (18 264 000 passagerare), var passagerarantalet 2003 nere på 15 113 000, vilket bara är aningen över 1997 års nivå. Under några år var det därför ingen större trängsel i de utbyggda terminalbyggnaderna eller på den nya banan, och Arlanda Express gick ekonomiskt dåligt på grund av lågt passagerarantal. En intressant händelse är att SAS och Luftfartsverket återigen hamnade i en juridisk tvist om betalning och utnyttjande av en nybyggd Terminal på Arlanda. Inte heller denna gång förelåg ett skriftligt avtal med LFV och SAS, endast några år efter att den långdragna tvisten om Inrikes 2 bilagts (se ovan). Passagerarantalet ökade sedermera och efter att under 2006 ha uppgått till 17 539 000 (vilket var mer än 1999 men mindre än 2000 och 2001), räknade Luftfartsverket med att siffrorna för 2007 skulle överträffa de för 2000. Fraktvolymerna har under senare år ökat procentuellt snabbare än passagerarflyget, och redan år 2005 överträffade fraktmängderna siffrorna från den förra högkonjunkturen. Antalet flygplanrörelser har dock inte ökat i samma utsträckning, utan istället flyger genomsnittligt större flygplan på Arlanda. 2000 genomfördes 275 000 starter och landningar, 2003 var siffran nere på 228 000, och prognosen för 2007 var 231 000, trots att passagerarantalet förutsätts slå nytt rekord.~~{{uppdatera mening\|datum=2014-10}}~~ Det beror på att mindre linjer minskat av olika skäl.		En ny lågkonjunktur i början av 2000-talet minskade åter resandet under några år. Efter ett antal år med kraftig tillväxt i passagerarantalet och en topp i resandet 2000 (18 264 000 passagerare), var passagerarantalet 2003 nere på 15 113 000, vilket bara är aningen över 1997 års nivå. Under några år var det därför ingen större trängsel i de utbyggda terminalbyggnaderna eller på den nya banan, och Arlanda Express gick ekonomiskt dåligt på grund av lågt passagerarantal. En intressant händelse är att SAS och Luftfartsverket återigen hamnade i en juridisk tvist om betalning och utnyttjande av en nybyggd Terminal på Arlanda. Inte heller denna gång förelåg ett skriftligt avtal med LFV och SAS, endast några år efter att den långdragna tvisten om Inrikes 2 bilagts (se ovan). Passagerarantalet ökade sedermera och efter att under 2006 ha uppgått till 17 539 000 (vilket var mer än 1999 men mindre än 2000 och 2001), räknade Luftfartsverket med att siffrorna för 2007 skulle överträffa de för 2000. Fraktvolymerna har under senare år ökat procentuellt snabbare än passagerarflyget, och redan år 2005 överträffade fraktmängderna siffrorna från den förra högkonjunkturen. Antalet flygplanrörelser har dock inte ökat i samma utsträckning, utan istället flyger genomsnittligt större flygplan på Arlanda. 2000 genomfördes 275 000 starter och landningar, 2003 var siffran nere på 228 000, och prognosen för 2007 var 231 000, trots att passagerarantalet förutsätts slå nytt rekord. Det beror på att mindre linjer minskat av olika skäl.

	Passagerarantalet på Arlanda har sedermera ökat stegvis och uppgick år 2012 till ca 19 642 000 passagerare <ref>{{Webbref\|url=https://www.swedavia.se/contentassets/40c868cfca874b1e8fe5d20c22cbbc97/fpl_201212.pdf\|titel=Statistik\|hämtdatum=2019-10-30\|utgivare=Swedavia}}</ref> och år 2018 hade Arlanda fler passagerare än någonsin tidigare - antalet hade då stigit till 26 846 000.<ref>{{Webbref\|url=https://www.swedavia.se/globalassets/statistik/fpl_201812.pdf\|titel=Statistik\|hämtdatum=2019-10-30\|utgivare=Swedavia}}</ref>		Passagerarantalet på Arlanda har sedermera ökat stegvis och uppgick år 2012 till ca 19 642 000 passagerare <ref>{{Webbref\|url=https://www.swedavia.se/contentassets/40c868cfca874b1e8fe5d20c22cbbc97/fpl_201212.pdf\|titel=Statistik\|hämtdatum=2019-10-30\|utgivare=Swedavia}}</ref> och år 2018 hade Arlanda fler passagerare än någonsin tidigare - antalet hade då stigit till 26 846 000.<ref>{{Webbref\|url=https://www.swedavia.se/globalassets/statistik/fpl_201812.pdf\|titel=Statistik\|hämtdatum=2019-10-30\|utgivare=Swedavia}}</ref>

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 20.12

2022-01-18T20:12:06Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 20.12
Rad 85:		Rad 85:

	=== Utbyggnader på Arlanda ===		=== Utbyggnader på Arlanda ===
	~~{{källor avsnitt\|datum=2016-07}}~~
	Den ökande svenska [[charter]]turismen till varmare länder ledde till att en särskild charterhall togs i bruk 1972. 1976 invigdes utrikesterminalen ''Arlanda International'' (även ''Arlanda Utrikes'') den nuvarande Terminal 5, av kung [[Carl XVI Gustaf]] och all utrikestrafik, både reguljär och charter, flyttade hit.		Den ökande svenska [[charter]]turismen till varmare länder ledde till att en särskild charterhall togs i bruk 1972. 1976 invigdes utrikesterminalen ''Arlanda International'' (även ''Arlanda Utrikes'') den nuvarande Terminal 5, av kung [[Carl XVI Gustaf]] och all utrikestrafik, både reguljär och charter, flyttade hit.

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{Flygplats| |flygplatsnamn = Stockholm-Arlanda flygplats |karta={{Kartposition|Sverige Stockholm|relief=ja | ortnamn = ESSA | side = left | textsida=lef...'

2020-03-15T15:12:06Z

Skapade sidan med '{{Flygplats| |flygplatsnamn = Stockholm-Arlanda flygplats |karta=<center>{{Kartposition|Sverige Stockholm|relief=ja | ortnamn = ESSA | side = left | textsida=lef...'

Visa ändringar