Spårvagnstrafik i Stockholm - Versionshistorik

Jan Karlsson: /* Externa länkar */

2022-01-18T08:55:44Z

Externa länkar

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 08.55
Rad 312:		Rad 312:

	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	~~{{commonscat\|Trams in Stockholm}}~~

	{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}		{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 08.54

2022-01-18T08:54:25Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 08.54
Rad 177:		Rad 177:

	=== Spårväg City ===		=== Spårväg City ===
	Befintlig Spårväg City har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2\|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)\|Ropsten]], där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles\|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>~~{{bäst före\|20190901}}~~		Befintlig Spårväg City har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2\|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)\|Ropsten]], där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles\|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>

	=== Spårväg Syd ===		=== Spårväg Syd ===

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 08.53

2022-01-18T08:53:53Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 08.53
Rad 172:		Rad 172:
	Tvärbanans ''[[Tvärbanan#Utbyggnadsplaner\|Solnagren]]'' nådde [[Solna station (Tvärbanan)\|Solna station]] 2014. Efter en avstängningsperiod under sommaren 2014 var avsikten att starta trafik med genomgående trafik från Solna station via Alvik till Sickla Udde<ref>[https://web.archive.org/web/20140221151349/http://www.sll.se/Handlingar/Trafikn%C3%A4mnden/2013/nov/p%2018b%20Info%20Trafikf%C3%B6r%C3%A4ndringar%202013%202014.pdf Trafikförändringar 2013/2014 - Stockholms läns landsting]</ref> men då signalsystemet inte var färdigt för reguljärt bruk genomfördes detta inte. Inte heller efter avstängningen sommaren 2015<ref>{{Webbref\|titel = Tvärbanan avstängd i sommar – igen\|url = http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/tvarbanan-avstangd-i-sommar-igen/dbbofi!EDwf5Nl3tG7NoenveRmo2Q/\|verk = www.stockholmdirekt.se\|hämtdatum = 2015-10-01}}</ref> kunde det genomföras. Det dröjde till augusti 2017 innan Tvärbanan fick genomgående trafik i Alvik.		Tvärbanans ''[[Tvärbanan#Utbyggnadsplaner\|Solnagren]]'' nådde [[Solna station (Tvärbanan)\|Solna station]] 2014. Efter en avstängningsperiod under sommaren 2014 var avsikten att starta trafik med genomgående trafik från Solna station via Alvik till Sickla Udde<ref>[https://web.archive.org/web/20140221151349/http://www.sll.se/Handlingar/Trafikn%C3%A4mnden/2013/nov/p%2018b%20Info%20Trafikf%C3%B6r%C3%A4ndringar%202013%202014.pdf Trafikförändringar 2013/2014 - Stockholms läns landsting]</ref> men då signalsystemet inte var färdigt för reguljärt bruk genomfördes detta inte. Inte heller efter avstängningen sommaren 2015<ref>{{Webbref\|titel = Tvärbanan avstängd i sommar – igen\|url = http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/tvarbanan-avstangd-i-sommar-igen/dbbofi!EDwf5Nl3tG7NoenveRmo2Q/\|verk = www.stockholmdirekt.se\|hämtdatum = 2015-10-01}}</ref> kunde det genomföras. Det dröjde till augusti 2017 innan Tvärbanan fick genomgående trafik i Alvik.

	Arbete pågår med ''[[Tvärbanan#Tvärbana Norr Kistagrenen\|Kistagrenen]]'', från [[Ulvsunda]] via [[Bromma flygplats]], [[Solvalla]], [[Rissne]], [[Ursvik]] och [[Kista]] till [[Helenelund]].~~{{källa behövs\|datum=2018-02}}~~ Planerad trafikstart för sträckan Norra Ulvsunda-bromma flygplats är satt till hösten 2020.		Arbete pågår med ''[[Tvärbanan#Tvärbana Norr Kistagrenen\|Kistagrenen]]'', från [[Ulvsunda]] via [[Bromma flygplats]], [[Solvalla]], [[Rissne]], [[Ursvik]] och [[Kista]] till [[Helenelund]]. Planerad trafikstart för sträckan Norra Ulvsunda-bromma flygplats är satt till hösten 2020.

	Det fanns [[Danvikslösen\|planer]] på att konvertera [[Saltsjöbanan]] till spårväg och knyta ihop den med Tvärbanan. De är inte aktuella nu eftersom en kort förlängning av Tvärbanan från Sickla udde till [[Sickla (Saltsjöbanan/Tvärbanan)\|Sickla]] öppnades oktober 2017, dock utan sammankoppling med Saltsjöbanan.		Det fanns [[Danvikslösen\|planer]] på att konvertera [[Saltsjöbanan]] till spårväg och knyta ihop den med Tvärbanan. De är inte aktuella nu eftersom en kort förlängning av Tvärbanan från Sickla udde till [[Sickla (Saltsjöbanan/Tvärbanan)\|Sickla]] öppnades oktober 2017, dock utan sammankoppling med Saltsjöbanan.

	=== Spårväg City ===		=== Spårväg City ===
	Befintlig Spårväg City har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2\|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)\|Ropsten]],~~{{källa behövs\|datum=2018-02}}~~ där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles\|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>{{bäst före\|20190901}}		Befintlig Spårväg City har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2\|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)\|Ropsten]], där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles\|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>{{bäst före\|20190901}}

	=== Spårväg Syd ===		=== Spårväg Syd ===

Jan Karlsson den 18 januari 2022 kl. 08.53

2022-01-18T08:53:20Z

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2022 kl. 08.53
Rad 105:		Rad 105:
	! style="text-align: left; width: 20em;" \| Sträckning		! style="text-align: left; width: 20em;" \| Sträckning
	! style="text-align: center; width: 5em;" \| Längd<br>(km)		! style="text-align: center; width: 5em;" \| Längd<br>(km)
	! style="text-align: center; width: 10em;" \| Medelhastighet<br>(km/h)<ref>[http://www.sll.se/Global/Politik/Politiska-organ/Trafiknamnden/2013/2013-02-05/punkt04-bilaga1.pdf ''Stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2: Bilaga 1 Nulägesbeskrivning.'' Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen, s. 23. (Odaterad)]{{död länk\|datum=2017-11 \|bot=InternetArchiveBot }} Läst 4 juni 2015.</ref>		! style="text-align: center; width: 10em;" \| Medelhastighet<br>(km/h)
	! style="text-align: center; width: 6em;" \| Hållplatser		! style="text-align: center; width: 6em;" \| Hållplatser
	! style="text-align: right; width: 6em;" \| Vagntyp		! style="text-align: right; width: 6em;" \| Vagntyp
Rad 177:		Rad 177:

	=== Spårväg City ===		=== Spårväg City ===
	Befintlig Spårväg City~~<ref>http://www.sl.se/Upload/om_sl/pdf/Djurgardslinjen.pdf{{död länk\|datum=2017-07 \|bot=InternetArchiveBot }}</ref>~~ har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2\|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)\|Ropsten]],{{källa behövs\|datum=2018-02}} där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles\|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>{{bäst före\|20190901}}		Befintlig Spårväg City har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2\|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)\|Ropsten]],{{källa behövs\|datum=2018-02}} där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles\|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>{{bäst före\|20190901}}

	=== Spårväg Syd ===		=== Spårväg Syd ===

Jan Karlsson: Skapade sidan med ':''För nuvarande Storstockholms Lokaltrafiks f.d. namn, se Stockholms Spårvägar'' {{Infobox spårväg |namn = Spårvagnstrafik i Stockholm |bild =...'

2020-03-15T19:54:44Z

Skapade sidan med ':''För nuvarande Storstockholms Lokaltrafiks f.d. namn, se Stockholms Spårvägar'' {{Infobox spårväg |namn = Spårvagnstrafik i Stockholm |bild =...'

Ny sida

:''För nuvarande Storstockholms Lokaltrafiks f.d. namn, se [[Stockholms Spårvägar]]''
{{Infobox spårväg
|namn = Spårvagnstrafik i Stockholm
|bild = Tvärbanangamlanya.jpg
|bildtext = Spårvagn littera [[A12 (spårvagn)|A12]] vagn 335 tillverkad år 1924 (vänster) samt [[A32 (spårvagn)|A32]] vagn 402 tillverkad år 1999, vid [[Sickla udde]] i april 2010.
|plats = [[Stockholms län]] [[Stockholms kommun|Stockholms]], [[Sundbybergs kommun|Sundbybergs]], [[Solna kommun|Solna]], [[Lidingö kommun|Lidingö]] och [[Nacka kommun]].
|linjer = 4 ordinarie linjer samt 1 museilinje
|hållplatser = 53
|turtäthet = varierande
|anslutande =
|passagerare =
|invigd = 10 juli 1877 (hästspårvagn)
|avstängd =
|ägare = [[Stockholms läns landsting|Region Stockholm]]
|banoperatör = [[AB Storstockholms Lokaltrafik]]
|trafikoperatör = [[Stockholms Spårvägar|AB Stockholms Spårvägar]] (linje 7, 7N & 21) [[Arriva]] (linje 12 & 22)
|banlängd = 38
|linjelängd = 41
|spårantal =
|spårvidd = 1 435
|hastighet =
|elektrifierad = 1901
|matning = 750 [[Volt|V]] [[Likström|DC]] ([[kontaktledning]])
|fotnoter =
|karta =
}}

[[Spårväg|Spårvagn]]strafik i olika former har bedrivits i [[Stockholm]] med omnejd sedan [[1877]], då med [[hästspårvagn]]. Från [[1887]] förekom även [[ångspårvagn]] längs med [[Hornsgatan]] på [[Södermalm]]. År 1901 kom de första elektriska spårvagnarna, som ledde till en ökad produktivitet, varefter nätet expanderade i [[Stockholms innerstad|innerstaden]] och i omkringliggande förorter och förstäder fram tills 1930-talet. 1933 öppnades den första spårvägstunneln mellan [[Slussenområdet|Slussen]] och [[Skanstull]], som var den första delen av vad som senare skulle komma att bli [[Stockholms tunnelbana]].

Merparten av det historiska nätet avvecklades mellan slutet av [[andra världskriget]] och fram till [[Högertrafikomläggningen|högertrafikomläggningen 1967]] för att lämna plats åt den då exponentiellt växande [[bilism]]en. Endast [[Nockebybanan]] och nuvarande [[Lidingöbanan]], då [[Stockholm–Södra Lidingöns Järnväg]], huvudsakligen anlagda på egen [[banvall]] i villaförorter, överlevde nedläggningsperioden. Under 1980-talet växte planer fram på ''Snabbspårvägen'', numera känd som [[Tvärbanan]], vars första etapp kom att invigas år 2000. 1991 invigdes den ideellt drivna museispårvägen [[Djurgårdslinjen]], som 2010 förlängdes och uppgraderades till en ordinarie linje på professionell basis.

Spårvägarna kring Stockholm består idag av tre separata spåranläggningar:
* '''[[Lidingöbanan]]''',
* '''[[Nockebybanan]]''' & '''[[Tvärbanan]]''' (som hänger samman via depåspår)
* samt '''[[Spårväg City]]'''.
Den totala banlängden uppgår till cirka 38 km. Inom de närmaste åren planeras ett antal utbyggnader. Se även [[Lista över spårtrafiklinjer i Stockholm]].

== Historik ==
=== Olika typer av spårvagnar (1877-1915)===
[[Fil:Hästspårvagn.jpg|miniatyr|En hästspårvagn vid korsningen [[Götgatan]]–[[Tjärhovsgatan]].]]
[[Fil:Spårvagn 1908.jpg|miniatyr|En öppen spårvagn i Stockholm [[1908]].]]
[[Fil:Linje 14 1931.jpg|miniatyr|Spårvagnståg på linje 14 i Stockholm 1931. Fotot är taget på [[Sveavägen]], mellan [[Kungsgatan, Stockholm|Kungsgatan]] och [[Apelbergsgatan]]. Kameran är riktad norrut.]]
[[Fil:Örbybanan 1933-09-03 LB SSA 3319 03 090.jpg|miniatyr|Påstigning ombord på spårvagn av littera A13 vagn 360 på [[Örbybanan]] vid hållplats Ringvägen, numera [[Skanstull (tunnelbanestation)|tunnelbanestation Skanstull]].]]
[[Fil:Stadshusbron 1963.jpg|miniatyr|Spårvagn littera A26 vagn 479 på [[Stadshusbron]] år 1963.]]

==== Hästspårvagnar ====
Trafik med hästspårvagnar påbörjades i Stockholm, som första stad i Sverige, den 10 juli [[1877]] och bedrevs av [[Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag]] (SNS). Trafiken bedrevs de första tio åren endast norr om [[Nils Ericsons sluss]] (nuvarande [[Slussenområdet|Slussen]], men [[1887]] startade [[Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag]] (SSB) trafik på [[Södermalm|Söder]]. Den sista hästspårvagnen i Stockholm gick vid midnatt den 10 februari 1905, dragen av de två trotjänarna "Drott" och "Vivi". Med i vagnen fanns bolagets direktör, kapten Hjortzberg samt ett flertal styrelseledamöter.<ref>''Hvar 8 Dag : illustreradt magasin'', Sjette årgången, [2 oktober 1904 - 24 september 1905], Förlags AB Hvar 8 dags tryckeri, Göteborg 1905 s. 327</ref>

==== Ångspårvagn ====
Från den [[11 augusti]] [[1887]] togs ångspårvagnar i drift av [[Stockholms Södra Spårvägs AB|SSB]] för att klara trafiken i den branta backen på [[Hornsgatan]] på [[Södermalm]] vars lutning var alltför stor för hästspårvagnar. Ångspårvagnarna trafikerade fram till den 15 november [[1901]].

==== Elspårvagnar ====
Elektriska spårvagnar infördes först på Söder, den 5 september [[1901]]. Den 13 februari [[1904]] rullade de första elektriska vagnarna på Norr.

Införandet av elektrisk drift möjliggjorde även längre linjer och trafiken kunde utsträckas utanför [[Stockholms innerstad]]. Förortslinjerna kom att omfatta [[Västerort]] med grenar mot [[Nockeby]], [[Ulvsunda]] och [[Södra Ängby]], [[Söderort]] där utfarten via [[Skanstull]] kom att omfatta linjer mot [[Skarpnäck (hållplats)|Skarpnäck]] och [[Örby,_Stockholms_kommun|Örby]] och utfarten via [[Hornstull]] fick linjer mot [[Gröndal]], [[Mälarhöjden]] och [[Fruängen]]. [[Solna kommun|Solna]] och [[Sundbybergs_kommun|Sundbyberg]] täcktes av linjen mot Sundbyberg. [[Lidingö_kommun|Lidingö]] fick två linjer. Dessa kom från 1925, när [[Lidingöbron]] byggts, att utgå från Innerstaden. Samtliga förortsbanor var radiella med utgångspunkter i centrala Stockholm och några tvärförbindelser dem emellan fanns inte.

==== Bensinspårvagn ====
Även en förbränningsmotordriven spårvagn har gått i trafik i Stockholm. Det fanns bara en sådan vagn och den gick på ett oelektrifierat spår tvärs över [[Gärdet]]. Man fick nämligen inte sätta upp kontaktledning där, då det ansågs som ett reservflygfält under 1920-talet.

=== Samordning av spårvagnstrafiken inom Stockholm (1915-1939)===
Det kommunala [[Stockholms Spårvägar (1915)|AB Stockholms Spårvägar]] (SS) bildades [[1915]] för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm och övertog [[1917]] [[Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag]]s (SNS) hela rörelse och därefter [[Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag]]s (SSB) trafiknät [[1918]].

Även efter det att trafiken på Norr och Söder förenats under ett bolag var linjenäten fortfarande separata. Inte förrän år [[1922]] var förbindelsen över broarna vid [[Nils Ericsons sluss]] klara. Den 1 april detta år gjordes en stor linjenätsreform och [[Stockholms innerstad]] fick ett sammanhängande spårvägsnät med nya nummer på spårvagnslinjerna. Ett flertal linjer passerade över Slussbroarna.

Den 1 oktober 1933 öppnades en nybyggd tunnel under Södermalm mellan [[Slussenområdet|Slussen]] och [[Skanstull]] för underjordisk spårvagnstrafik. Bandelen fick namnet ''Tunnelbanan'' och var embryot till det som skulle utvecklas till [[Stockholms tunnelbana]]. Från 1941 byggdes nya linjer med tunnelbanestandard fast med spårvagnshållplatser. Spårvagnarna på dessa sträckor var dubbelriktade, bland annat av typen A24/B24, kallad [[Ängbyvagn]]. Denna vagntyp, ombyggd under 1980-talet, gick på [[Lidingöbanan]] fram till 2013.

När [[Västerbron]] öppnades 1935 innebar det att spårvägstrafiken mellan norr och söder inte längre behövde passera Gamla stan.

=== Avveckling av spårvägen (1939-1967)===
[[Fil:Spårvagnar skrotas Stockholm 1967.jpg|miniatyr|Skrotning av [[Mustang (spårvagn)|mustangspårvagnar]] på "AB Demontering" kring 1967/1968.]]
En långsam avveckling av innerstadsspårvägen beslutades 1939, då spårvagnarna hade börjat betraktas som ett hinder för den växande biltrafiken, och avvecklingen inleddes [[1941]] genom att spårvagnslinje 11 omställdes till trådbusslinje 41. Nedläggningen fick dock avbrytas p.g.a. den bristsituation på både förbränningsolja och gummi som [[andra världskriget|krigsutbrottet]] medförde. [[Trådbussar]] fanns i Stockholm från [[1941]] till [[1964]].

År 1941 beslutade man bygga en tunnelbana i Stockholm, den bana som numera kallas för [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|Gröna linjen]]. Spårvägsbyggandet i ytterstaden efter det inriktades på framtida tunnelbanekonvertering och de byggdes utan gatukorsningar. Man förberedde för tunnelbanan, till exempel genom att ge plats för perronger i mitten vid stationer.

De omedelbara avvecklingsplanerna [[Bordläggning (sammanträdesteknik)|bordlades]] under kriget och de närmast efterföljande åren. 1946 anskaffades nya spårvagnar för innerstadstrafiken, de s.k. [[Mustang (spårvagn)|mustangerna]]. Det sista spårvägsbygget i innerstaden skedde 1952 till [[Hakberget]] (linje 4) och till [[Tessinparken]] (linje 8).

År 1957 tog Stockholms [[stadsfullmäktige]] ett principbeslut med [[acklamation]] att spårvagnstrafiken i innerstaden på sikt skulle läggas ned. Avvecklingen skulle vara helt genomförd i mitten av 1970-talet då vagnparken och infrastrukturen skulle ha nått slutet av sin [[Ekonomisk livslängd|ekonomiska livslängd]]. Efter beslutet 1963 att Sverige skulle övergå till [[högertrafik]] den 3 september [[1967]], tidigarelades nedläggningen och de sista innerstadslinjerna upphörde natten mot [[Högertrafikomläggningen|Dagen H]].

Den 1 januari 1967 ombildades SS till [[Storstockholms Lokaltrafik]] (SL), med ny ägare och nu med ansvar för kollektivtrafiken i hela [[Stockholms län]]. Endast en mustangspårvagn i innerstadstrafik märktes om med den nya SL-loggan. Åren 1967-1968 skrotades de gamla vagnarna på ''AB Demontering''. Inredningen plockades ur, fönstren såldes till sommarstugeägare, säten gick till båtfolk. När allt av värde var borttaget brändes resten.<ref>Så var det, bilder från 50- och 60-talets Stockholm, 1992, {{ISBN|91-7588-855-6}}, sida 104</ref>

=== Interludium 1967-1991 ===
[[Fil:Lidingöbanan, ET 322 Ri. Gåshaga.jpg|miniatyr|Tåg bestående av [[Ängbyvagn]]ar (A30B/B30B) vid [[Torsvik, Lidingö|Torsvik]] på [[Lidingöbanan]] 1996.]]
Kvar av Stockholms en gång omfattande spårvägsnät blev tre anslutningslinjer till tunnelbanan: [[Nockebybanan]] mellan Alvik och Nockeby, [[Lidingö Trafik AB|Norra Lidingöbanan]] mellan Ropsten och Kyrkviken och [[Lidingöbanan|Södra Lidingöbanan]] mellan Ropsten och Gåshaga. Nockebybanan gick med dubbelriktade vagnar med dörrar på båda sidor och kunde lättare köra högertrafik. Lidingöbanorna gick helt på egen banvall och kunde fortsätta som förr öster om Ropsten, men lades ned väster därom. Norra Lidingöbanan lades ner 1971.

År 1975 fick de två återstående linjerna 12 och 21 linjenummer 120 respektive 221 för att bättre passa in i respektive områdes busslinjenummerserie. Båda linjernas fortsatta existens var hotad under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal då [[Ängbyvagn|den gamla vagnparken]] började uppvisa ålderstecken och röster höjdes att det vore mer rationellt att ersätta dessa med busstrafik. Efter organiserade protester från boende längs med båda banorna, ''Rädda Tolvan'' och ''Lidingöbanans vänner'', fattades beslut av en blocköverskridande koalition i landstingsfullmäktige bestående av [[moderaterna]], [[centerpartiet]] och [[vänsterpartiet]] att renovera vagnparken. År 1989 återfick Nockeby- och Lidingöbanan sina tidigare linjenummer.

=== Återinrättande av spårvagnstrafik (1991-idag)===
[[Fil:Tramway de Djurgården (SS7) - Nybroplan - Stockholm0282.jpg|miniatyr|[[mustang (spårvagn)|Göteborgsmustangerna]] (A31) införskaffades för att tjäna som museispårvägens slitvargar, då återstoden av de samtida Stockholmsmustangerna (A25, A26, A27) endast finns i två exemplar i vänstertrafikutförande.]]
[[Fil:Bf Stora Essingen 2, ET 412.jpg|miniatyr|Tvärbanans andra etapp, här vid [[Stora Essingen]], tillkom år 2000.]]
Sedan slutet av 1980-talet har olika utredningar gjorts om återinrättade av spårvagnstrafik, framför allt som tvärförbindelser i förorterna, men även i [[Stockholms innerstad|innerstaden.]]

==== Djurgårdslinjen och Spårväg city====
Den spårvagnstrafik som först återkom var [[Djurgårdslinjen]], som invigdes 1991, med infrastruktur gemensamt finansierad av landstinget och kommunen via ''Stiftelsen Stockholms Museispårvägar'' samt med trafik i regi av entusiaster från [[Svenska Spårvägssällskapet]]. Det är en turist-/museispårväg med sommartid mycket omfattande trafik till besöksmål på [[Södra Djurgården]] som [[Skansen]] och [[Gröna Lunds tivoli]]. Den går mellan [[Norrmalmstorg]] och [[Skansen]] (tidigare Waldemarsudde) på [[Södra Djurgården|Djurgården]]. Genom att [[SL]]:s periodkort gäller för resa har den fått många resande och uppfattas i det närmaste som en reguljär linje.<ref>Sedan [[april]] [[2011]] gäller samtliga [[SL]]:s färdbevis även på denna linje.</ref> SL:s styrelse beslöt den 19 juni 2007 att spåren skulle förlängas till [[Sergels torg]] för att moderna spårvagnar skulle ersätta busslinje 47, vilket är fallet sedan den [[23 augusti]] [[2010]], under namnet [[Spårväg city]]. Förlängningen har kritiserats hårt av både [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokraterna]] och [[Stockholms handelskammare]] för att vara ett slöseri med SL:s investeringsmedel.

==== Tvärbanan ====
''Hästskon'' (syftandes på linjesträckningen som en halvcirkel utanför Stockholms innerstad), senare omdöpt till ''[[Snabbspårväg]]en'' innan dagens '''Tvärbanan''' antogs 1999, var en del i trafiköverenskommelsen [[Dennispaketet]]. Ursprungligen ingick också en sidogren från [[Årstafältet]] via [[Östberga]] till [[Älvsjö station]], men istället byggdes en pendeltågsstation vid [[Årstaberg]]. År 2000 öppnades den första etappen av spårvagnstrafik på [[Tvärbanan]], då mellan [[Liljeholmen]] och [[Gullmarsplan]]. Den har senare byggts ut i etapper och går idag mellan [[Solna station (Tvärbanan)|Solna station]] och [[Sickla (Saltsjöbanan/Tvärbanan)|Sickla]].

== Linjer ==
Stockholm har fyra reguljära spårvagnslinjer numrerade 7 (Spårväg City), 12 (Nockebybanan), 21 (Lidingöbanan) och 22 (Tvärbanan). Numreringen är rester av det äldre, huvudsakligen nedlagda systemet, kompletterat med 22 för Tvärbanan. Därtill kommer trafiken på [[Djurgårdslinjen]], som erhållit linjenummer 7N (där N står för linjens ändhållplats, Norrmalmstorg). Djurgårdslinjen är en musei-/turistlinje med trafik huvudsakligen under sommarhalvåret.

{| class="wikitable"
|-
! style="text-align: left; width: 8em;" | Linje
! style="text-align: left; width: 3em;" | Bana
! style="text-align: left; width: 20em;" | Sträckning
! style="text-align: center; width: 5em;" | Längd (km)
! style="text-align: center; width: 10em;" | Medelhastighet (km/h)<ref>[http://www.sll.se/Global/Politik/Politiska-organ/Trafiknamnden/2013/2013-02-05/punkt04-bilaga1.pdf ''Stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2: Bilaga 1 Nulägesbeskrivning.'' Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen, s. 23. (Odaterad)]{{död länk|datum=2017-11 |bot=InternetArchiveBot }} Läst 4 juni 2015.</ref>
! style="text-align: center; width: 6em;" | Hållplatser
! style="text-align: right; width: 6em;" | Vagntyp
! style="text-align: right; width: 6em;" | Depå
! style="text-align: right; width: 6em;" | Öppnad
|-
| style="background: #999999; color: black; text-align: center;" | '''[[Spårväg City|7]]'''
| [[Spårväg City]]
| [[T-Centralen]] [[Fil:Stockholm metro symbol.svg|18x18px|Tunnelbana]] – [[Waldemarsudde]]
| style="text-align: center;" | 3,3
| style="text-align: center;" | 17,5
| style="text-align: center;" | 11
| style="text-align: right;" | [[A34 (spårvagn)|A34]], [[A35 (spårvagn)|A35]]
| style="text-align: right;" | [[Alkärrshallen]]
| style="text-align: right;" | [[2010]]<ref>Historiska spårvägslinjen 7: [[1904]], nedlagd 1967</ref>
|-
| style="background: #999999; color: white; text-align: center;" | '''[[Djurgårdslinjen|7N]]'''
| [[Djurgårdslinjen]]
| [[Norrmalmstorg]] – [[Skansen]]
| style="text-align: center;" | 2,7
| style="text-align: center;" |
| style="text-align: center;" | 7
| style="text-align: right;" | ''museispårvagnar''
| style="text-align: right;" | [[Alkärrshallen]]
| style="text-align: right;" | [[1991]]
|-
| style="background: #669999; color: white; text-align: center;" | '''[[Nockebybanan|12]]'''
| [[Nockebybanan]]
| [[Nockeby]] – [[Alvik (tunnelbanestation)|Alvik]] [[Fil:Stockholm metro symbol.svg|18x18px|Tunnelbana]][[Fil:BSicon_TRAM.svg|18x18px|Spårväg]]
| style="text-align: center;" | 5,7
| style="text-align: center;" | 25,4
| style="text-align: center;" | 10
| style="text-align: right;" | [[A32 (spårvagn)|A32]] och [[A35 (spårvagn)|A35]]
| style="text-align: right;" | [[Brommadepån]]
| style="text-align: right;" | [[1914]]
|-
| style="background: #996633; color: white; text-align: center;" | '''[[Lidingöbanan|21]]'''
| [[Lidingöbanan]]
| [[Ropsten]] [[Fil:Stockholm metro symbol.svg|18x18px|Tunnelbana]] – [[Gåshaga brygga]]
| style="text-align: center;" | 9,2
| style="text-align: center;" | 24,7
| style="text-align: center;" | 14
| style="text-align: right;" | [[A36 (spårvagn)|A36]]
| style="text-align: right;" | [[Lidingödepån]]
| style="text-align: right;" | [[1914]]
|-
| style="background: #FF9900; color: white; text-align: center;" | '''[[Tvärbanan|22]]'''
| [[Tvärbanan]]
| [[Sickla (Saltsjöbanan/Tvärbanan)|Sickla]] – [[Solna|Solna Station]] [[Fil:Stockholm commuter rail symbol.svg|18px|]]
| style="text-align: center;" | 19,8
| style="text-align: center;" | 21,7
| style="text-align: center;" | 26
| style="text-align: right;" | [[A32 (spårvagn)|A32]] och [[A35 (spårvagn)|A35]]
| style="text-align: right;" | [[Brommadepån]], [[Ulvsundadepån]]
| style="text-align: right;" | [[2000]]
|-
|}

== Trafikoperatörer ==
Huvudman för spårvagnstrafiken är AB [[Storstockholms Lokaltrafik]]. Trafikoperatör för linjerna 12 och 22 är [[Arriva]], medan linjerna 7 och 21 körs av [[Stockholms Spårvägar|AB Stockholms Spårvägar]] (andra bolaget). Detta bolag ägs av [[Svenska Spårvägssällskapet]], Stockholmsavdelningen som sedan 1991 även har kört ideellt på Djurgårdslinjen. Linje 21 trafikerades inte sommaren 2013 - hösten 2015 på grund av moderniseringsarbeten på [[Lidingöbanan]]. I april 2014 utsågs Stockholms Spårvägar till operatör för linjerna 7 och 21 för en period på åtta år <ref>http://www.mynewsdesk.com/se/sl/pressreleases/stockholms-spaarvaegar-fortsaetter-driften-paa-linje-7-och-tar-oever-trafiken-paa-lidingoebanan-989842</ref>

== Framtida utbyggnader ==
{{Framtida bygge}}
[[Fil:Spårväg City 2010-04-07.jpg|miniatyr|Spårbygge vid [[Nybroplan]] i april 2010 i samband med byggandet av [[Spårväg city]].]]
=== Tvärbanan ===
Tvärbanans ''[[Tvärbanan#Utbyggnadsplaner|Solnagren]]'' nådde [[Solna station (Tvärbanan)|Solna station]] 2014. Efter en avstängningsperiod under sommaren 2014 var avsikten att starta trafik med genomgående trafik från Solna station via Alvik till Sickla Udde<ref>[https://web.archive.org/web/20140221151349/http://www.sll.se/Handlingar/Trafikn%C3%A4mnden/2013/nov/p%2018b%20Info%20Trafikf%C3%B6r%C3%A4ndringar%202013%202014.pdf Trafikförändringar 2013/2014 - Stockholms läns landsting]</ref> men då signalsystemet inte var färdigt för reguljärt bruk genomfördes detta inte. Inte heller efter avstängningen sommaren 2015<ref>{{Webbref|titel = Tvärbanan avstängd i sommar – igen|url = http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/tvarbanan-avstangd-i-sommar-igen/dbbofi!EDwf5Nl3tG7NoenveRmo2Q/|verk = www.stockholmdirekt.se|hämtdatum = 2015-10-01}}</ref> kunde det genomföras. Det dröjde till augusti 2017 innan Tvärbanan fick genomgående trafik i Alvik.

Arbete pågår med ''[[Tvärbanan#Tvärbana Norr Kistagrenen|Kistagrenen]]'', från [[Ulvsunda]] via [[Bromma flygplats]], [[Solvalla]], [[Rissne]], [[Ursvik]] och [[Kista]] till [[Helenelund]].{{källa behövs|datum=2018-02}} Planerad trafikstart för sträckan Norra Ulvsunda-bromma flygplats är satt till hösten 2020.

Det fanns [[Danvikslösen|planer]] på att konvertera [[Saltsjöbanan]] till spårväg och knyta ihop den med Tvärbanan. De är inte aktuella nu eftersom en kort förlängning av Tvärbanan från Sickla udde till [[Sickla (Saltsjöbanan/Tvärbanan)|Sickla]] öppnades oktober 2017, dock utan sammankoppling med Saltsjöbanan.

=== Spårväg City ===
Befintlig Spårväg City<ref>http://www.sl.se/Upload/om_sl/pdf/Djurgardslinjen.pdf{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> har nyligen byggts ut till [[Klarabergsgatan]] för ett lättare byte mellan [[spårvagn]], [[tunnelbana]] och [[pendeltåg]]. Man planerar även för en förlängning av [[Spårväg City#Etapp 2|Spårväg City]] från [[Djurgårdsbron]] till [[Ropsten (tunnelbanestation)|Ropsten]],{{källa behövs|datum=2018-02}} där den ska kopplas samman med [[Lidingöbanan]]. <ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/</ref> Man ska nu när utbyggnaden till [[T-Centralen]] blivit klar successivt byta ut alla nuvarande 6 inhyrda spårvagnar av typ A34 ([[Bombardier]]s [[Flexity Classic]]) mot nya av typ A35, samma spårvagnar som går på [[Tvärbanan]] och [[Nockebybanan]] och är tillverkade av spanska [[Construcciones y Auxiliar de Ferrocarriles|CAF]]. Detta beräknas vara klart till sommaren 2020.<ref>http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-City/Sparvagnsanskaffning/</ref>{{bäst före|20190901}}

=== Spårväg Syd ===
För mer info se artikeln [[Spårväg Syd]]

I november 2008 presenterade [[Stockholms läns landsting]] tillsammans med kommunerna [[Huddinge kommun|Huddinge]] och [[Stockholms kommun|Stockholm]] projektet [[Spårväg Syd]] som skall knyta ihop pendeltåg och tunnelbana i södra delen av regionen. Under våren 2017 undertecknades förslaget och bygget beräknades först kunna börja tidigast 2023, men nu är starten satt till 2024, med en arbetsperiod på 10 år. Den planerade sträckningen är [[Flemingsberg]] via [[Kungens kurva]] och [[Skärholmen]] och vidare till [[Fruängen]] och [[Älvsjö]] (cirka 17 km), med möjlighet till vidare utbyggnad österut. <ref>https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Sparvag-syd/</ref>

== Historiskt linjenät ==
{|
|-
| valign="top" width="33%" |
===1946===
1946 fanns följande linjer<ref>[http://media.sparvagsmuseet.se/kartor/Karta_1946_ytter/1946_ytter.html Karta över AB Stockholms Spårvägars linjer år 1946]</ref>
:
*1 [[Norrmalmstorg]]-[[Odenplan]]-[[Fridhemsplan]]-[[Slussenområdet|Slussen]]-[[Skånegatan, Stockholm|Skånegatan]] ([[Södersjukhuset]])
*2 [[Fredhäll]]-[[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs torg]]-[[Karlaplan, Stockholm|Karlaplan]]
*3 [[Heleneborgsgatan]]-Slussen-Odenplan-[[Hagaparkens grindar|Haga Södra]]
*4 Ringlinje [[Fridhemsplan]]-Odenplan-[[Stockholms östra|Östra station]]-Norrmalmstorg-Slussen-[[Ringvägen, Stockholm|Ringvägen]]-[[Hornstull|Hornsplan]]-Fridhemsplan
*5 [[Karlberg (område)|Karlberg]]-Gustav Adolfs torg-Östra station
*6 [[Roslagstull]]-Slussen-[[Sofia]]
*7 Norrmalmstorg-[[Djurgården]] (extralinje)
*8 ([[Enskedebanan]]) Slussen-(tunnel)-[[Johanneshov]]-[[Skogskyrkogården]]-[[Skarpnäck (hållplats)|Skarpnäck]] (nuvarande [[Enskededalen]])
*9 Karlberg-Slussen-[[Danvikstull]]
*10 [[Hornstull|Hornsplan]]-Nybroplan-[[Värtahamnen]] ([[Ropsten]])
*[[Ängbybanan|11]] [[Tegelbacken]]-[[Alvik, Stockholm|Alvik]]-[[Islandstorget]]
*[[Nockebybanan|12]] Tegelbacken-Alvik-[[Nockeby]]
*[[Ulvsundabanan|13]] Tegelbacken-Alvik-[[Ulvsunda]]
*14 [[Vanadisplan]]-Odenplan-[[Sveavägen]]-[[Kungsgatan, Stockholm|Kungsgatan]]-Nybroplan-Djurgården
*[[Sundbybergsbanan|15]] [[Norra Bantorget]]-[[Odenplan]]-[[Hagalund, Solna kommun|Hagalund]]-[[Sundbybergs köping|Sundbyberg]]
*[[Linje 13 och 16 till Mälarhöjden|16]] Slussen-[[Kilaberg]]-[[Mälarhöjden]]
*[[Linje 14 och 17 till Fruängen|17]] Slussen-Kilaberg-[[Midsommarkransen]]
*[[Gröndalsbanan|18]] Slussen-[[Gröndal]]-[[Ekensbergs varv|Ekensberg]]
*[[Örbybanan|19]] Slussen-(tunnel)-Johanneshov-[[Örby, Stockholms kommun|Örby]]
*[[Lidingö Trafik AB|20]] [[Humlegården]]-Ropsten-[[Kyrkviken]]
*[[Lidingöbanan|21]] Humlegården-Ropsten-[[Gåshaga]]
| valign="top" width="33%" |
===1959===
År 1959 trafikerades följande linjer i Stockholm med spårvagn<ref>Stockholmskartan 1959</ref>:
*1 [[Norrmalmstorg]]-[[Odenplan]]-[[Fridhemsplan]]-[[Slussenområdet|Slussen]]-Rosenlund
*2 [[Fredhäll]]-[[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs torg]]-[[Karlaplan, Stockholm|Karlaplan]]
*3 [[Högalid]]-Slussen-Odenplan-[[Hagaparkens grindar|Haga Södra]]
*4 [[Vitabergsparken]]-[[Fridhemsplan]]-[[Odenplan]]-[[Hakberget]]
*5 [[Karlberg (område)|Karlberg]]-Gustav Adolfs torg-[[Stockholms östra station|Östra station]]
*6 [[Roslagstull]]--[[Slussenområdet|Slussen]]-[[Sofia]]
*7 [[Vanadisplan]]-Birger Jarlsgatan-Nybroplan-[[Djurgården]]
*8 [[Södersjukhuset]]-Nybroplan-[[Tessinparken]]
*10 [[Hornstull|Hornsplan]]-Norrmalmstorg-[[Värtahamnen]] ([[Ropsten]])
*[[Nockebybanan|12]] [[Nockeby]]-[[Alvik (tunnelbanestation)|Alvik]]
*[[Linje 13 och 16 till Mälarhöjden|13]] [[Fridhemsplan]]-[[Hornstull|Hornsplan]]-[[Mälarhöjden]]
*[[Linje 14 och 17 till Fruängen|14]] [[Fridhemsplan]]-[[Hornstull|Hornsplan]]-[[Fruängen]]
*[[Sundbybergsbanan|15]] [[Norra Bantorget]]-[[Odenplan]]-[[Hagalund, Solna kommun|Hagalund]]-[[Sundbybergs köping|Sundbyberg]]
*[[Linje 13 och 16 till Mälarhöjden|16]] [[Slussenområdet|Slussen]]-[[Hornstull|Hornsplan]]-[[Mälarhöjden]]
*[[Linje 14 och 17 till Fruängen|17]] [[Slussenområdet|Slussen]]-[[Hornstull|Hornsplan]]-[[Fruängen]]
*[[Lidingö Trafik AB|20]] [[Humlegården]]-Ropsten-[[Kyrkviken]]
*[[Lidingöbanan|21]] Humlegården-Ropsten-[[Gåshaga]]
|}

{|
|-
| valign="top" width="33%" |
===1967 (innan högertrafiken)===
Innan [[Högertrafikomläggningen|Dagen H]] (sensommaren 1967) fanns följande linjer:
*4 [[Vitabergsparken]]-[[Fridhemsplan]]-[[Odenplan]]-[[Hakberget]]
*6 [[Roslagstull]]--[[Slussenområdet|Slussen]]-[[Sofia]]
*7 [[Vanadisplan]]-Birger Jarlsgatan-Nybroplan-[[Djurgården]]
*8 [[Södersjukhuset]]-Nybroplan-[[Tessinparken]]
*[[Nockebybanan|12]] [[Nockeby]]-[[Alvik (tunnelbanestation)|Alvik]]
*[[Lidingö Trafik AB|20]] [[Humlegården]]-Ropsten-[[Kyrkviken]]
*[[Lidingöbanan|21]] Humlegården-Ropsten-[[Gåshaga]]
| valign="top" width="33%" |
===1967 (efter högertrafiken)===
Efter [[Högertrafikomläggningen|Dagen H]] (sensommaren 1967) fanns följande kvar:
*[[Nockebybanan|12]] [[Nockeby]]-[[Alvik (tunnelbanestation)|Alvik]]
*[[Lidingö Trafik AB|20]] Ropsten-[[Kyrkviken]]
*[[Lidingöbanan|21]] Ropsten-[[Gåshaga]]
| valign="top" width="33%" |

===1977 & 1987===
Tio år senare (1977) fanns det bara två linjer kvar (linjenätet var detsamma även 1987):
*[[Nockebybanan|120]] [[Nockeby]]-[[Alvik (tunnelbanestation)|Alvik]]
*[[Lidingöbanan|221]] Ropsten-[[Gåshaga]]
|}

{|
|-
| valign="top" width="33%" |
===1997===
1997 fanns följande linjer:
*7 Norrmalmstorg-Skansen-Waldemarsudde (museilinje)
*12 Alvik-Nockeby
*21 Ropsten-Gåshaga
| valign="top" width="33%" |
===2007===
2007 fanns följande linjer:
*7 Norrmalmstorg-Skansen-Waldemarsudde (museilinje)
*12 Alvik-Nockeby
*21 Ropsten-Gåshaga brygga
*22 Alvik-[[Liljeholmen (tunnelbanestation)|Liljeholmen]]-[[Gullmarsplan (tunnelbanestation)|Gullmarsplan]]-Sickla udde
| valign="top" width="33%" |
===2017===
2017 fanns följande linjer:
* 7 Kungsträdgården-Skansen-Waldemarsudde
* 7N Norrmalmstorg-Skansen (museilinje)
* 12 Alvik-Nockeby
* 21 Ropsten-Gåshaga brygga
* 22 [[Solna station (Tvärbanan)|Solna Station]]-Sundbyberg centrum-Alvik-Liljeholmen-Gullmarsplan-Sickla udde
|}
{|
|-
| valign="top" width="33%" |
===2018===
2018 fanns följande linjer:
* 7 [[T-Centralen]] ([[Sergels torg]])-Skansen-Waldemarsudde
* 7N Norrmalmstorg-Skansen (museilinje)
* 12 Alvik-Nockeby
* 21 Ropsten-Gåshaga brygga
* 22 Solna Station-Sundbyberg centrum-Alvik-Liljeholmen-Gullmarsplan-[[Sickla (Saltsjöbanan/Tvärbanan)|Sickla]]
|}

== Se även ==
*[[Spårvägsstäder i Sverige]]
*[[Kollektivtrafik i Stockholms län]]
*[[Stockholms Spårvägsmuseum]]
*[[Stockholms Stads Spårväg]]
*[[AB Södra Förstadsbanan]]

== Källförteckning ==
=== Tryckta källor===
* Johansson, Thomas & Peterson, Bo E, ''Tvärbanan - Om spårvägens återkomst till Stockholm'', Linköping: [[Statens väg- och transportforskningsinstitut]], 2003, {{ISBN|91-972788-1-5}}
* Lange, Thomas (red.), ''Stockholm på spåret - Från hästspårväg till snabbspårväg'', Stockholm: [[Svenska Spårvägssällskapet|Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning]], 1998, {{ISBN|91-630-7110-X}}

=== Notförteckning ===
<references/>

== Externa länkar ==
{{commonscat|Trams in Stockholm}}

{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}
{{Reguljär spårväg i Stockholm}}
{{Spårväg och trådbuss i Sverige}}
{{Stockholms tekniska utveckling}}

[[Kategori:Historisk spårvagnstrafik i Stockholm| ]]
[[Kategori:Spårvagnstrafik i Stockholm| ]]
[[Kategori:Transportåret 1877]]
[[Kategori:Spårvägar efter ort|Stockholm]]