Sankt Sigfrids plan - Versionshistorik

Jan Karlsson den 19 januari 2022 kl. 16.48

2022-01-19T16:48:05Z

← Äldre version		Versionen från 19 januari 2022 kl. 16.48
Rad 41:		Rad 41:

	==Bil- och spårvagnstrafik==		==Bil- och spårvagnstrafik==
	Den 21 april 1953 godkände Byggnadsnämnden ett förslag till omändring av Sankt Sigfrids plan, vilket skulle åtgärda "de tämligen kaotiska förhållanden som där rådde." Tidigare hade man räknat med att spårväg skulle dras ner genom Sankt Sigfridsgatan, men dessa planer sköts nu på framtiden. Åren 1954-55 byggdes Sankt Sigfrids plan om till [[rondell\|cirkulationsplats]] av traditionell typ med trafikfördelande refuger vid gatumynningarna. Det blev inte signaldirigering direkt, men kablar lades ner för kommande behov av signalljus.<ref>''GP,'' 22 april 1953, "S:t Sigfridsplan."</ref> Huvudspåren flyttades och en ny slinga byggdes cirka 40 meter längre upp i backen. Vissa av spåren i Örgrytevägen fick 1968 ett nytt läge vid en gatubreddning i samband med motorvägsbygget genom Gårda. Varje infart till platsen är signalreglerad. De som ska svänga till vänster måste passera två eller tre trafikljus. Spårvagnarna, samt fordon som kommer från Sankt Sigfridsgatan och ska in på Örgrytevägen, går genom rondellen. Sankt Sigfrids plan trafikeras av [[Linje 5 (Göteborgs spårvägar)\|spårvagnslinje 5]] samt busslinje 62.<ref>[http://www.vasttrafik.se/upload/Linjekartor_hogupplost/Goteborg2010/100822StadstrafikGbg.pdf Västtrafik:Linjekarta]{{död länk\|datum=2017-05 \|bot=InternetArchiveBot }} (besökt 2010-11-18)</ref> Hållplatsen, som heter Sankt Sigfrids plan, har även en vändslinga för spårvagnar som dock inte används av [[Göteborgs spårväg]]s ordinarie trafikvagnar, utom då man behöver kortvända en linje (oftast linje 5). Spårvägssällskapet [[Ringlinien]] använder slingan regelbundet då den är den ena ändhållplatsen på [[Lisebergslinjen]]<ref>[http://www.ringlinien.org/liseberg/resvag.asp Spårvägssällskapet Ringlinien] {{Wayback\|url=http://www.ringlinien.org/liseberg/resvag.asp \|date=20100207171718 }} (besökt 2010-11-18)</ref>.		Den 21 april 1953 godkände Byggnadsnämnden ett förslag till omändring av Sankt Sigfrids plan, vilket skulle åtgärda "de tämligen kaotiska förhållanden som där rådde." Tidigare hade man räknat med att spårväg skulle dras ner genom Sankt Sigfridsgatan, men dessa planer sköts nu på framtiden. Åren 1954-55 byggdes Sankt Sigfrids plan om till [[rondell\|cirkulationsplats]] av traditionell typ med trafikfördelande refuger vid gatumynningarna. Det blev inte signaldirigering direkt, men kablar lades ner för kommande behov av signalljus.<ref>''GP,'' 22 april 1953, "S:t Sigfridsplan."</ref> Huvudspåren flyttades och en ny slinga byggdes cirka 40 meter längre upp i backen. Vissa av spåren i Örgrytevägen fick 1968 ett nytt läge vid en gatubreddning i samband med motorvägsbygget genom Gårda. Varje infart till platsen är signalreglerad. De som ska svänga till vänster måste passera två eller tre trafikljus. Spårvagnarna, samt fordon som kommer från Sankt Sigfridsgatan och ska in på Örgrytevägen, går genom rondellen. Sankt Sigfrids plan trafikeras av [[Linje 5 (Göteborgs spårvägar)\|spårvagnslinje 5]] samt busslinje 62. Hållplatsen, som heter Sankt Sigfrids plan, har även en vändslinga för spårvagnar som dock inte används av [[Göteborgs spårväg]]s ordinarie trafikvagnar, utom då man behöver kortvända en linje (oftast linje 5). Spårvägssällskapet [[Ringlinien]] använder slingan regelbundet då den är den ena ändhållplatsen på [[Lisebergslinjen]]<ref>[http://www.ringlinien.org/liseberg/resvag.asp Spårvägssällskapet Ringlinien] {{Wayback\|url=http://www.ringlinien.org/liseberg/resvag.asp \|date=20100207171718 }} (besökt 2010-11-18)</ref>.

	Spårvägen från [[Korsvägen, Göteborg\|Korsvägen]] till Sankt Sigfrids plan öppnades den 26 oktober 1929, ''Örgrytelinjen'' (med vagnnr 53). Omnibusstrafiken som pågått i sju år upphörde därmed. Samtidigt breddades Örgrytevägen och vändslingan mellan landeriet [[Jakobsdal, Göteborg\|Jakobsdal]] och Örgryte gamla kyrka, anlades. Den första vändslingan innebar att spåren delade sig mittför Örgryte gamla kyrka. Utfarten (i vänstertrafik) gick i linje med Delsjövägen. Linje 5 som dittills haft sin ändstation vid Getebergsäng flyttades samtidigt över till Sankt Sigfrids plan. Den 26 april<ref>''Årsberättelse över Göteborgs spårvägar 1951'', Göteborg 1952, s. 3.</ref> 1951 förlängdes linjen till [[Kålltorp]] genom Santessonsgatan.<ref>''Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 1/2009'', ISSN 0280-6444, s. 8, "Då och Nu - Hej då macken".</ref> Samma år uppfördes en kombination av bensinstation för Svensk-Engelska Mineralolje AB (från år 1938 [[Shell]]), taxistation och [[Pressbyrån\|Pressbyråkiosk]] i [[funkis]]stil. Denna byggnad gav även en vänthall åt spårvägen. Byggnaden ritades av länsarkitekten [[Erik Friberger]]. Under 1954-1955 byggdes platsen om, och huvudspåren fick då ett nytt läge som gav plats åt fler körfält intill kyrkogården. Den befintliga [[Funktionalism (arkitektur)\|funkisbyggnaden]] revs och en ny bensinstation, kiosk och vänthall uppfördes.<ref name="Garellick">Garellick, Robert: ''Bilden av Göteborg - färgfotografier 1910-1970 centrum - österut - söderut'', sid. 180-181, Göteborg 2003, {{ISBN\|91-631-4036-5}}</ref> Kostnaden för ombyggnaden uppgick till en miljon kronor, förutom kostnaderna för spårvägen.<ref>Sankt Sigfrids plan kostade en miljon kr, Göteborgs-Tidningen, 1955-10-01</ref> År 1993 fanns planer på att bygga en ny bensinstation på platsen, men planerna kom aldrig att realiseras.<ref>Ansökan om bygglov för nybyggnad av bensinstation och rivningslov, inlämnad av AB Svenska Shell, inkom Byggnadsnämnden 1993-06-28. Kopia på Göteborgs Stadsmuseum.</ref> Bensinstationen stängdes den 13 januari 2009, och revs några dagar senare.<ref>''Ringlinien", (1/2009), s. 8</ref><ref>''Hej då macken!'', Göteborgs-Posten, 2009-01-12</ref>		Spårvägen från [[Korsvägen, Göteborg\|Korsvägen]] till Sankt Sigfrids plan öppnades den 26 oktober 1929, ''Örgrytelinjen'' (med vagnnr 53). Omnibusstrafiken som pågått i sju år upphörde därmed. Samtidigt breddades Örgrytevägen och vändslingan mellan landeriet [[Jakobsdal, Göteborg\|Jakobsdal]] och Örgryte gamla kyrka, anlades. Den första vändslingan innebar att spåren delade sig mittför Örgryte gamla kyrka. Utfarten (i vänstertrafik) gick i linje med Delsjövägen. Linje 5 som dittills haft sin ändstation vid Getebergsäng flyttades samtidigt över till Sankt Sigfrids plan. Den 26 april<ref>''Årsberättelse över Göteborgs spårvägar 1951'', Göteborg 1952, s. 3.</ref> 1951 förlängdes linjen till [[Kålltorp]] genom Santessonsgatan.<ref>''Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 1/2009'', ISSN 0280-6444, s. 8, "Då och Nu - Hej då macken".</ref> Samma år uppfördes en kombination av bensinstation för Svensk-Engelska Mineralolje AB (från år 1938 [[Shell]]), taxistation och [[Pressbyrån\|Pressbyråkiosk]] i [[funkis]]stil. Denna byggnad gav även en vänthall åt spårvägen. Byggnaden ritades av länsarkitekten [[Erik Friberger]]. Under 1954-1955 byggdes platsen om, och huvudspåren fick då ett nytt läge som gav plats åt fler körfält intill kyrkogården. Den befintliga [[Funktionalism (arkitektur)\|funkisbyggnaden]] revs och en ny bensinstation, kiosk och vänthall uppfördes.<ref name="Garellick">Garellick, Robert: ''Bilden av Göteborg - färgfotografier 1910-1970 centrum - österut - söderut'', sid. 180-181, Göteborg 2003, {{ISBN\|91-631-4036-5}}</ref> Kostnaden för ombyggnaden uppgick till en miljon kronor, förutom kostnaderna för spårvägen.<ref>Sankt Sigfrids plan kostade en miljon kr, Göteborgs-Tidningen, 1955-10-01</ref> År 1993 fanns planer på att bygga en ny bensinstation på platsen, men planerna kom aldrig att realiseras.<ref>Ansökan om bygglov för nybyggnad av bensinstation och rivningslov, inlämnad av AB Svenska Shell, inkom Byggnadsnämnden 1993-06-28. Kopia på Göteborgs Stadsmuseum.</ref> Bensinstationen stängdes den 13 januari 2009, och revs några dagar senare.<ref>''Ringlinien", (1/2009), s. 8</ref><ref>''Hej då macken!'', Göteborgs-Posten, 2009-01-12</ref>

Jan Karlsson: Skapade sidan med '{{coord|57|41|55.05|N|11|59|57.7|E|region:SE|display=title}} Bild:St Sigfrids Plan Gbg.jpg|miniatyr|250px|"''Det finns en känsla av lycka, unik här i stan, på Sankt Sigfr...'

2020-03-16T13:24:45Z

Skapade sidan med '{{coord|57|41|55.05|N|11|59|57.7|E|region:SE|display=title}} Bild:St Sigfrids Plan Gbg.jpg|miniatyr|250px|"''Det finns en känsla av lycka, unik här i stan, på Sankt Sigfr...'

Ny sida

{{coord|57|41|55.05|N|11|59|57.7|E|region:SE|display=title}}
[[Bild:St Sigfrids Plan Gbg.jpg|miniatyr|250px|"''Det finns en känsla av lycka, unik här i stan, på Sankt Sigfrids plan''" skaldar Galenskaparna och After Shave. Vy åt nordost med rondellen i förgrunden och [[Örgryte nya kyrka]] i bakgrunden.]]
'''Sankt Sigfrids plan''' är en trafikknutpunkt i [[Stadsdelar i Göteborg|stadsdelen]] [[Bö, Göteborg|Bö]]<ref>Lindstam, Carl Sigfrid: ''Göteborgs Gatunamn'', 3:e upplagan, s. 253, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986, {{ISBN|91-7810-577-3}}</ref> i [[Örgryte (Göteborg)|Örgryte]] i [[Göteborg]].

==Historia==
Sankt Sigfrids plan är namngiven efter [[Västergötland|Västergötlands]] beskyddare [[Sigfrid (missionär)|Sankt Sigfrid]]. Denne lät enligt [[sägen|sägnen]] på 1000-talet bygga den första kristna kyrkan i nuvarande Örgryte, som skall ha legat på samma plats som nuvarande [[Örgryte gamla kyrka]] alldeles intill Sankt Sigfrids plan.<ref>[http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwN3jxBDAyNjT0sfdy9PA6MAI_2CbEdFAC_-CW8!/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/organisation/stadsdelsforvaltningar/sdf+orgryte/art_n106_orgrytes_historia?contentIDR=3669400048f4d314a348a3730f59ab31&useDefaultText=0&useDefaultDesc=0 Göteborgs Stad: Örgrytes Historia] (besökt 2010-11-18)</ref>

Platsen, som även kallas ''Sanktas'',<ref>Enligt de båda göteborgsfödda och i Örgryte uppväxta [[Ebba von Sydow]], ([[Expressen]], 2004-10-01, s. 46) och [[Viveca Lärn]], ([[Göteborgs-Posten]], 2000-09-09, s. 29)</ref> är cirka 130 x 70 meter stor,<ref name="eniro.se: Mät sträcka">[http://kartor.eniro.se/ eniro.se: Mät sträcka]</ref> och fick sitt namn 1925 då den tillhörde stadsdelen [[Bö, Göteborg|Bö]].<ref>''Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000'', red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 {{ISBN|91-7029-460-7}}, s. 249</ref> Men redan i samband med [[Jubileumsutställningen i Göteborg]] 1923 användes beteckningen ''Sankt Sigfrids plan'' på området.<ref>''Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55'', upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren</ref> I början av 1900-talet låg det en större damm (ungefär samma yta som Örgryte gamla kyrka) på platsen för den nuvarande gräsbevuxna rondellen, cirka 50 meter sydost om kyrkogårdsmuren.<ref>''Situationskarta i 3 delar öfver Örgryte Socken i Säfvedals härad och Göteborgs län'', II:a delen, sammandragen från äldre kartor år 1908 af A.A. Rönnbäck</ref>

==Omgivningen==
[[Bild:Genius vid Sankt Sigfrids plan i Göteborg 2.jpg|miniatyr|200px|[[Carl Milles]] staty ''[[Genius (skulptur)|Genius]]'' vid Sankt Sigfrids plan.]]
På platsen sammanstrålar [[gata|gatorna]] [[Örgrytevägen]], [[Danska vägen]], [[Delsjövägen]] och [[Sankt Sigfridsgatan]], samt även de mindre gatorna Santessonsgatan (endast [[spårvagn]]) och [[Olof Skötkonungsgatan]].<ref>[//tools.wmflabs.org/geohack/geohack.php?language=sv&pagename=Sankt_Sigfrids_plan&params=57_41_55.05_N_11_59_57.7_E_region:SE Google maps: Sankt Sigfrids plan] (besökt 2010-11-18)</ref> Längs båda sidor av Santessonsgatan breder [[Örgryte trädgårdsstad]] ut sig, uppförd på 1920-talet. Sankt Sigfrids plan är [[medsols]] numrerad 1-8.<ref>''Göteborgs stad'', gaturegister, 2009-02-28</ref>

Enligt den ursprungliga [[stadsplan]]en från 1923 skulle platsen utformas relativt stadsmässigt, präglad av trädrader och en bågformad villabebyggelse i öster. Av detta kom endast trädraden längs kyrkogårdsmuren, samt bebyggelsen mellan Delsjövägen och Sankt Sigfridsgatan, att utföras.<ref name="GSBK2001"/>

På Sankt Sigfrids plan finns en mindre grönyta och ett litet trähus som i många år inrymde en kiosk, ''Sankta kiosken'', oftast kallad ''Sanktas'', men hösten 2010 blev lokalen istället fiskaffär.<ref>Att det var en kiosk syns ganska otydligt på [[:File:St Sigfrids Plan Gbg.jpg|'''bild 1''']], dels på den röda takskylten "SANKTA KIOSKEN", dels på den gula trisslottflaggan på hörnet intill spåret. [http://maps.google.se/maps?hl=sv&tab=wl Googles gatubild] från strax norr om spårvagnsspåret (besökt 2010-11-18) ger en bättre vy över kiosken med skylt och löpsedlar. Att det är en fiskaffär i november 2010 syns på [[:File:Fish store at St Sigfrids Plan Gbg.jpg|'''bild 2''']].</ref>

År 1929 uppförde [[Göteborgs handelsbank]] en villa på platsens östra sida, i vilken en banklokal inrymdes i bottenvåningen.<ref name="Garellick"/> Idag är det [[Skandinaviska Enskilda Banken|SEB]] som har bankkontoret.<ref>[https://seb.se/kundservice/hitta-bankkontor/seb-i-goteborg-orgryte SEB] (besökt 2019-04-02)</ref>

En 90 centimeter hög [[staty]] i [[brons]]<ref>''Konst på stan'', red. Håkan Wettre, [[Lena Boëthius]], Tore Ahnoff, Charles Felix Lindbergs donationsfond, Göteborg 1985, s. 31</ref> av [[Carl Milles]], ''[[Genius (skulptur)|Genius]]'', placerades ut 1940 i det lilla parkområdet intill hållplatsen, men stals under senhösten 2001 efter att ha varit inlämnad på reparation.<ref>''Göteborgs-Posten'', 2001-12-09, s. 8</ref><ref>[http://www.delectus.se/soren/staty/M.html "Utomhuskonst i Göteborg"] {{Wayback|url=http://www.delectus.se/soren/staty/M.html |date=20100814035731 }}</ref> Statyn är numera på plats igen.

Sankt Sigfrids plan har blivit besjungen av [[Galenskaparna och After Shave]].<ref>[http://www.allthelyrics.com/lyrics/galenskaparna_after_shave/st_sigfridsplan-lyrics-1200718.html allthelyrics.com: Sankt Sigfrids plan] (besökt 2010-11-18)</ref>

==Delsjöbäcken==
Planer har funnits på att omdana platsen och åter gräva fram delar av Delsjöbäcken som sedan 1968<ref>''Örgryte i flydda dar'', Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1993 {{ISBN|91-7029-115-2}}, s. 122</ref> går i en [[kulvert]] under Sankt Sigfrids plan och ner till [[Mölndalsån]], en sträcka på cirka 500 meter.<ref name="eniro.se: Mät sträcka"/> Samtidigt med kulverteringen, breddades Örgrytevägen ytterligare genom stora utsprängningar av berget bakom Ryska konsulatet. Vändslingan skulle då vara kvar och en mindre parkyta skulle anläggas i denna. Avsikten med planerna var att utvecklingen skulle ske med utgångspunkt i den ursprungliga stadsplanens idéer.<ref name="GSBK2001">Göteborgs Stadsbyggnadskontor Distrikt Centrum, ''Program för detaljplan av Sankt Sigfrids plan'', oktober 2001</ref> Delsjöbäckens tidigare sträckning var in i Gamla Örgryte kyrkogårds östra sida, precis vid nuvarande övergångsstället. Efter en sväng inne på kyrkogården följde bäcken Örgrytevägen parallellt, för att därefter försvinna ut i det sydvästra hörnet.<ref>''Stadsingenjörskontorets karta över Göteborg i skalan 1 : 16 000 : år 1927'', utgiven av Stadsingenjörskontoret i Göteborg 1927</ref>

Andra namn på Delsjöbäcken är; Kyrkebäcken, Böbäcken, Örgrytebäcken, Kärra Bäck och Store Bäck.<ref>''Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar'', [Tredje häftet], [[Hjalmar Lindroth (språkvetare)|Hjalmar Lindroth]], Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929, s. 135</ref>

Vid bäcken, helt nära Örgryte gamla kyrka, öppnades 1825 ett varmbadhus av ägaren till [[Wilhelmsberg]]s, Gustaf Rudolph Prytz. Föreståndaren hette Inga Hagberg, och de badande kunde välja mellan immbad, saltbad eller ångbad. Man kunde dessutom köpa exempelvis en halvflaska porter eller ett glas likör för 6 shilling.<ref>''Från kusten : boken om livet vid Sveriges syd- och västkust under ett och ett halvt sekel'', Lars Ohlén, Nordiska kulturböcker, Malmö 1964, s. 55</ref> Men eftersom Prytz skapade en fördämning i anslutning till badhuset, blev det problem 1826 med översvämningar för apotekare Cavallin en bit upp längs bäcken. Denne fick sin parkanläggning förstörd. Trädgårdsmästarna Sandgren på [[Landala]] herrgård och Stenberg på [[Lisebergs landeri|Liseberg]], räknade ut att skadorna, efter [[Förlikning (civilrätt)|förlikning]], uppgick till 300 [[riksdaler banco]]. Prytz överlät badhuset 1826 till grosshandlare [[Jonas Anders Kjellberg]].<ref>''Örgryte genom tiderna'', [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924, s. 81</ref> Huset köptes 1839 av [[grosshandlare]]n i Göteborg, Anders Åkerman. Det fraktades till [[Särö]] och placerades vid "Skutehampnen", alltså vid Stallviken på öns sydöstra strand, inte långt från bron till fastlandet. Det var en envånings huskropp med fem fönsteraxlar på långsidorna.<ref>{{bokref
|efternamn=Stackell
|förnamn=Lars
|titel=Västkusten förr: badortsmiljöns liv och bebyggelse under 1800-talet
|år=1975
|utgivare=Natur & Kultur
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=91-27-00204-7
|libris=8348109, s. 148}}</ref>

I mitten av 1820-talet inträffade en ruskig händelse som under många år satte sina spår hos befolkningen i Örgryte. En liten postgosse skulle leverera avlöningspengar från en bank i Göteborg till en fabrik i närheten av Sankt Sigfrids plan. En bit ovanför planen skulle han gå över en bro, "Bäckebron," då han överfölls och ströps av två män. Kroppen kastade de i en sjö i Jonseredstrakten. Platsen för mordet undveks därefter under lång tid.<ref>''GHT,'' [u.å.] "Vandring längs minnenas bäck," av Anders B. Clarin.</ref>

==Bil- och spårvagnstrafik==
Den 21 april 1953 godkände Byggnadsnämnden ett förslag till omändring av Sankt Sigfrids plan, vilket skulle åtgärda "de tämligen kaotiska förhållanden som där rådde." Tidigare hade man räknat med att spårväg skulle dras ner genom Sankt Sigfridsgatan, men dessa planer sköts nu på framtiden. Åren 1954-55 byggdes Sankt Sigfrids plan om till [[rondell|cirkulationsplats]] av traditionell typ med trafikfördelande refuger vid gatumynningarna. Det blev inte signaldirigering direkt, men kablar lades ner för kommande behov av signalljus.<ref>''GP,'' 22 april 1953, "S:t Sigfridsplan."</ref> Huvudspåren flyttades och en ny slinga byggdes cirka 40 meter längre upp i backen. Vissa av spåren i Örgrytevägen fick 1968 ett nytt läge vid en gatubreddning i samband med motorvägsbygget genom Gårda. Varje infart till platsen är signalreglerad. De som ska svänga till vänster måste passera två eller tre trafikljus. Spårvagnarna, samt fordon som kommer från Sankt Sigfridsgatan och ska in på Örgrytevägen, går genom rondellen. Sankt Sigfrids plan trafikeras av [[Linje 5 (Göteborgs spårvägar)|spårvagnslinje 5]] samt busslinje 62.<ref>[http://www.vasttrafik.se/upload/Linjekartor_hogupplost/Goteborg2010/100822StadstrafikGbg.pdf Västtrafik:Linjekarta]{{död länk|datum=2017-05 |bot=InternetArchiveBot }} (besökt 2010-11-18)</ref> Hållplatsen, som heter Sankt Sigfrids plan, har även en vändslinga för spårvagnar som dock inte används av [[Göteborgs spårväg]]s ordinarie trafikvagnar, utom då man behöver kortvända en linje (oftast linje 5). Spårvägssällskapet [[Ringlinien]] använder slingan regelbundet då den är den ena ändhållplatsen på [[Lisebergslinjen]]<ref>[http://www.ringlinien.org/liseberg/resvag.asp Spårvägssällskapet Ringlinien] {{Wayback|url=http://www.ringlinien.org/liseberg/resvag.asp |date=20100207171718 }} (besökt 2010-11-18)</ref>.

Spårvägen från [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]] till Sankt Sigfrids plan öppnades den 26 oktober 1929, ''Örgrytelinjen'' (med vagnnr 53). Omnibusstrafiken som pågått i sju år upphörde därmed. Samtidigt breddades Örgrytevägen och vändslingan mellan landeriet [[Jakobsdal, Göteborg|Jakobsdal]] och Örgryte gamla kyrka, anlades. Den första vändslingan innebar att spåren delade sig mittför Örgryte gamla kyrka. Utfarten (i vänstertrafik) gick i linje med Delsjövägen. Linje 5 som dittills haft sin ändstation vid Getebergsäng flyttades samtidigt över till Sankt Sigfrids plan. Den 26 april<ref>''Årsberättelse över Göteborgs spårvägar 1951'', Göteborg 1952, s. 3.</ref> 1951 förlängdes linjen till [[Kålltorp]] genom Santessonsgatan.<ref>''Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 1/2009'', ISSN 0280-6444, s. 8, "Då och Nu - Hej då macken".</ref> Samma år uppfördes en kombination av bensinstation för Svensk-Engelska Mineralolje AB (från år 1938 [[Shell]]), taxistation och [[Pressbyrån|Pressbyråkiosk]] i [[funkis]]stil. Denna byggnad gav även en vänthall åt spårvägen. Byggnaden ritades av länsarkitekten [[Erik Friberger]]. Under 1954-1955 byggdes platsen om, och huvudspåren fick då ett nytt läge som gav plats åt fler körfält intill kyrkogården. Den befintliga [[Funktionalism (arkitektur)|funkisbyggnaden]] revs och en ny bensinstation, kiosk och vänthall uppfördes.<ref name="Garellick">Garellick, Robert: ''Bilden av Göteborg - färgfotografier 1910-1970 centrum - österut - söderut'', sid. 180-181, Göteborg 2003, {{ISBN|91-631-4036-5}}</ref> Kostnaden för ombyggnaden uppgick till en miljon kronor, förutom kostnaderna för spårvägen.<ref>Sankt Sigfrids plan kostade en miljon kr, Göteborgs-Tidningen, 1955-10-01</ref> År 1993 fanns planer på att bygga en ny bensinstation på platsen, men planerna kom aldrig att realiseras.<ref>Ansökan om bygglov för nybyggnad av bensinstation och rivningslov, inlämnad av AB Svenska Shell, inkom Byggnadsnämnden 1993-06-28. Kopia på Göteborgs Stadsmuseum.</ref> Bensinstationen stängdes den 13 januari 2009, och revs några dagar senare.<ref>''Ringlinien", (1/2009), s. 8</ref><ref>''Hej då macken!'', Göteborgs-Posten, 2009-01-12</ref>

==Ryska konsulatet==
I sydvästra delen av Sankt Sigfrids plan ligger det ryska [[Konsulat (diplomati)|konsulatet]],<ref>[http://kartor.eniro.se/m/Io71S Eniro kartor: Rysslands generalkonsulat] (besökt 2010-11-18)</ref> som är betydligt större än de andra konsulaten i staden. Byggnaden - som ritades av en svensk arkitektfirma - invigdes 1980 och som en artighet mot Sverige, byggdes det i samma stil som den svenska [[ambassad]]en i [[Moskva]].<ref>[[Göteborgs-Posten]], 2001-04-28, s. 2</ref> Att konsulatet tillhör Ryssland samt att det på platsen finns ett stort antal [[trafikljus]], har givit platsen [[smeknamn]]et "Röda torget".<ref>''Hos GAIS-aren på "Röda Torget" - Till och med pirogreceptet är hemligt'', Göteborgs-Posten, 1985-04-16</ref> Där det ryska konsulatet nu ligger, fanns under ett antal decennier det privata [[mentalsjukhus]]et [[Betaniastiftelsen]], tidigare Jakobsdals herrgårds byggnad (efter apotekaren Hans Jakob Cavallin, † 1841 och begravd på Örgryte gamla kyrkogård).<ref>''Örgryte genom tiderna'', [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920, s. 32</ref> Byggnaden uppfördes på 1820-talet och revs 1976.<ref>''Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort'', Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 {{ISBN|91-970916-3-4}}, s. 90</ref> När sjukhemmet gick i konkurs blev tomten uppköpt av den sovjetiska ambassaden som lät bygga konsulatet.<ref name="gp19951210">{{tidningsref | rubrik=Älven var länge en vattendelare i göteborgspsykiatrin. | url=http://www.gp.se | arkivurl=http://www.elib.se/library/mediearkivet.asp?lib=40 | författare=Bernicus | sid=54 | tidning=Göteborgs-Posten | datum=1995-12-10 | hämtdatum=2010-11-21 }}</ref>

Natten till den 15 september 1980, döpte några [[chalmerist]]er om torget till Röda Torget genom att byta ut gatunamnsskyltarna. Konsulatet var då ännu inte inflyttat, men för säkerhets skull var skyltarna även försedda med rysk text. Redan under samma dag var alla utom en skylt utbytt till normalskylt. Den återstående satt på villafastigheten i torgets södra del, så högt att den fick sitta kvar några dagar.<ref>''GP,'' 17 september 1980, "Röda Torget i Göteborg."</ref>

==Sången Sankt Sigfrids Plan==
[[Galenskaparna och After Shave]] har gjort en [[satirisk]] text till melodin "Elmer's tune" från 1941. Elmer Albrecht och RH Jurgens är upphovsmän och [[Glenn Miller]] hade stor framgång med melodin på 1940-talet. Sången framfördes av sångruppen "Voices from heaven" i "[[En himla många program (TV-serie)|En himla många program]]" i den svenska gruppens TV-produktion under 1989-90.

==Referenser==
;Noter
<references/>
;Källor
*''Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 1/1989'', ISSN 0280-6444, s. 7-14, "Göteborgsmiljöer genom åren : Örgrytevägen".
*''Ringlinien : Publikation från Spårvägssällskapet Ringlinien 3/1992'', ISSN 0280-6444, s. 22-26, "Göteborgsmiljöer genom åren : S:t Sigfrids Plan".

==Externa länkar==
*[http://eastgbg.se/st_sigfrids_plan.htm Eastgbg.se: om Sankt Sigfrids plan]
*[http://www.youtube.com/watch?v=vwCECi59Ki4 Youtube.com: Galenskaparna och After Shave sjunger om Sankt Sigfrids plan]
*[http://kartor.eniro.se/m/IcpKZ Flygfoto, Sankt Sigfrids plan]
*[http://62.88.129.39/carlotta/web/object/364986 Sankt Sigfrids Plan 1964, "Delobjektet GMA:11213:6"]

{{GS Linje 5}}
[[Kategori:Torg i Göteborg]]
[[Kategori:Bö]]