https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?action=history&feed=atom&title=Gasturbin 2026-06-30T23:55:07Z Versionshistorik för denna sida på wikin MediaWiki 1.39.3 https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=Gasturbin&diff=21868&oldid=prev 2020-02-13T16:54:33Z

<p>Skapade sidan med &#039;<a href="/index.php/Fil:GasTurbine.svg" title="Fil:GasTurbine.svg">thumb|right|350px|Liten gasturbin (ca 20 kW) för direktdrift av generator (80 000 rpm).</a> Bild:Turboprop T-53.jpg|thumb|right|350px|Större, växlad &#039;...&#039;</p> <p><b>Ny sida</b></p><div>[[Bild:GasTurbine.svg|thumb|right|350px|Liten gasturbin (ca 20 kW) för direktdrift av generator (80 000 rpm).]]<br /> [[Bild:Turboprop T-53.jpg|thumb|right|350px|Större, växlad ''Lycoming T53''-gasturbin för drift av flygplan, fartyg, helikoptrar, generatorer etc. Effekt 800-1400 kW.]]<br /> [[Bild:Brayton cycle.svg|thumb|right|350px|Schematisk och termodynamisk beskrivning av gasturbinens arbetssätt.]]<br /> [[Bild:Joule-Prozess.PNG|thumb|right|350px|Studie över hur energimängder (vertikal skala) i kompressor (1-2') och bränsle (2'-3') förhåller sig till utbytet i turbinen (3'-4')]]<br /> <br /> En '''gasturbin''' är en [[turbin]] som drivs av strömmande [[förbränning]]sgaser från en [[gasgenerator]] som utgör den egentliga kraftkällan. En gasturbin är således samma sak som en [[jetmotor]] där gaserna i stället för att strömma ut i en jetstråle får driva en turbin kopplad till exempelvis en [[elektrisk generator]].<br /> <br /> == Gasturbinens delar ==<br /> <br /> Med gasturbin avses nästan alltid ett komplett aggregat inklusive gasgenerator. Detta består av en [[kompressor]], en brännkammare och en turbin uppdelad i två steg: kompressorturbinen (om kompressorn är turbindriven) och kraftturbinen. Själva gasgeneratorn kan även utföras med kolvmotorer&lt;ref&gt;{{webbref |författare=Ingvar Jung och Johan Söderberg |url=http://hem.bredband.net/lagaren/drivgas.htm | titel=Gasturbindrift med uppladdade dieselmotorer som gasgeneratorer |hämtdatum=28 jan 2010}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Luft komprimeras i kompressorn för att sedan blandas med ett bränsle, t.ex. [[naturgas]], som antänds i brännkammaren. Förbränningsgaserna trycks med hög hastighet genom turbinen som omvandlar rörelseenergin i förbränningsgaserna till [[mekanisk]] rotationsenergi på turbin[[Axel (mekanik)|axel]]n.<br /> <br /> Större stationära turbiner förses också med en värmeväxlare för att återföra så mycket som möjligt av avgasvärmen till förbränningsluften. Ibland utförs kompressionen i flera steg med mellanliggande gaskylning.<br /> <br /> == Egenskaper och användning ==<br /> <br /> Gasturbinerna har mycket hög [[effekt]] i förhållande till sin storlek och sin vikt. Mindre gasturbiner har låg [[verkningsgrad]] men om de är av storleken 1 MW och uppåt har de bättre verkningsgrad, dock aldrig jämförbar med den hos [[kolvmotor|kolvmotorer]]. Vid effekter över 1 MW är dock gasturbinen snart ett så pass mycket billigare alternativ att den, trots skillnaden i verkningsgrad, konkurrerar ut kolvmotorn. En bidragade faktor i vissa tillämpningar är att en kolvmotor inte är optimal för det låga lufttrycket på hög höjd medan gasturbiner har betydligt större lufttryckstolerans. För användning i flygplan kompenserar den låga vikten till viss del att verkningsgraden inte är optimal.<br /> <br /> Ett vanligt användningsområde för gasturbinen är [[elkraft|elektrisk kraftproduktion]]. En fördel är att aggregaten går snabbt att sätta upp och kan vara i drift efter bara några månader. De går också snabbt att starta och stoppa vilket gör dem lämpade för reservkraft. Som exempel har [[Stallbacka kraftverk]] i Trollhättan sådana reservkraftverk drivna av svensktillverkade GT120 turbiner från [[STAL]] som kommer upp i full effekt efter bara 8 minuter&lt;ref&gt;{{Webbref|url = http://www.vonklopp.se/wordpress/?p=2555|titel = Stallbacka kraftverk|hämtdatum = 2015-04-22}}&lt;/ref&gt;. <br /> <br /> I en gasturbin cirkulerar ett effektbelopp som vida överstiger vad som kan tas ut på kraftturbinen. Eftersom så stor del av i turbinen utvunnen energi åtgår till kompressordriften kan gasturbiner användas till en intressant form av utjämnande spetslastproduktion: Luft komprimeras under låglasttid och magasineras i en underjordisk reservoar och när kraftbehovet är stort används luft och bränsle i en turbin som helt och hållet får driva en generator. Kompressorn - gasturbinens svaga punkt - kan då göras mer effektiv och drivas med valfri kraftkälla och uttagbar eleffekt i samband med spetslastuttagen kan uppgå till över 100 % av tillförd bränsleeffekt och svarande mot avsevärt större energibelopp än vad som tillfördes under låglastperioden.<br /> <br /> Gasturbiner kombineras ofta med [[ångturbin|ångturbiner]] i sk [[kombikraftverk]] för högre effektivitet. Trots sin enorma tillgång till naturgas, vars användning tidigare knappast kännetecknats av hushållning och energieffektivitet, är det i denna mer effektiva form Ryssland bygger naturgasbaserade baslastverk idag&lt;ref&gt;{{webbref |författare=power-technology.com |url=http://www.power-technology.com/projects/mosenergo | titel=Mosenergo TPP-26 Plant, Russia |hämtdatum=28 jan 2010}}&lt;/ref&gt;.<br /> <br /> Gasturbiner för mekanisk drift finns också, t.ex. i [[stridsvagn]]ar, [[helikopter|helikoptrar]], [[flygplan]] och så länge energin var billig även i [[fartyg]]. Chrysler konstruerade i början av 1960-talet en gasturbindriven personbil, som dock inte kom längre än till prototypstadiet. Team Lotus använde även denna motor som en prototyp till en formel 1 motor under säsongen 1971.<br /> <br /> == Bränslen ==<br /> <br /> Bränslet är oftast någon oljeprodukt eller [[naturgas]], men försök med [[kol (bränsle)|kol]]eldade gasturbiner har gjorts. Bland annat finns två sådana [[kraftverk]] i [[Värtaverket]] i [[Stockholm]].<br /> <br /> ==Se även==<br /> *[[Ångturbin]]<br /> *[[Kombikraftverk]]<br /> *[[Jetmotor]]<br /> <br /> ==Referenser==<br /> ===Noter===<br /> &lt;references/&gt;<br /> <br /> ==Vidare läsning==<br /> *{{tidskriftsref |författare=Jung, Ingvar |rubrik=Sagan om gasturbinen |år=1982 |tidskrift=Dædalus (Stockholm) |volym=1982(51), |sid=89-107 : ill. |id=ISSN 0070-2528 |issn=ISSN 0070-2528 |libris=2824923 }}<br /> *{{bokref |efternamn=Spade |förnamn=Bengt |titel=En historia om kraftmaskiner |år=2008 |utgivare=Riksantikvarieämbetet |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=978-91-7209-501-4 (inb.) |libris=11173222 }} s. 316-346.<br /> *{{bokref |efternamn=Stefenson |förnamn=Jan |titel=Gasturbiner i handelsfartyg: utveckling fram till mitten av 1980-talet |serie=Rapport / Stiftelsen svensk skeppsforskning, 0282-2806 ; 78 |år=1972 |utgivningsort=Göteborg |språk=swe |libris=1192461 }}<br /> *{{bokref |efternamn=Stodola |förnamn=Aurel |titel=Dampf- und Gasturbinen: mit einem Anhang über die Aussichten der Wärmekraftmaschinen |utgåva=6. Aufl. |år=1924 |utgivare=Springer |utgivningsort=Berlin |språk=ger |libris=2322288 }}<br /> *{{bokref |efternamn=Thorén |förnamn=Kjell |titel=Moderna ång- och gasturbiner. |år=1966 |utgivningsort=Finspång |språk=swe |libris=833184 }}<br /> *{{bokref |efternamn=Östmar |förnamn=Eric |titel=Gasturbinutvecklingen vid Stal-Laval 1945-1965 |år=1971 |utgivare=Stal-Laval turbin AB |utgivningsort=Finspång |språk=swe |libris=93751 }}<br /> *{{bokref |efternamn=Östmar |förnamn=Eric |titel=Gasturbinutvecklingen vid Stal-Laval efter 1965 |år=1975 |utgivningsort=Finspång |språk=swe |libris=388141 }}<br /> <br /> [[Kategori:Energiteknik]]<br /> [[Kategori:Turbiner]]<br /> [[Kategori:Gasturbiner| ]]</div>

Jan Karlsson