https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?action=history&feed=atom&title=Dalslands_J%C3%A4rnv%C3%A4gDalslands Järnväg - Versionshistorik2026-05-01T09:50:48ZVersionshistorik för denna sida på wikinMediaWiki 1.39.3https://xn--jrnvgshistoria-5hbd.se/index.php?title=Dalslands_J%C3%A4rnv%C3%A4g&diff=3270&oldid=prevJan Karlsson: 1 version importerades2016-12-17T20:31:10Z<p>1 version importerades</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>{{Infobox järnväg<br />
|namn = Dalslands Järnväg <br />
|färg = <!--Används för att ändra bakgrundsfärg på rubriker --><br />
|textfärg = <!--Används för att ändra textfärg på rubriker --><br />
|bild = <br />
|bildtext = <br />
|plats = [[Dalsland]]<br />
|sträcka = (Sunnanå)-[[Mellerud]]-[[Kornsjø]]<br />
|anslutande = [[Smaalensbanen]]<br>[[Bergslagernas Järnvägar]]<br>[[Dal-Västra Värmlands Järnväg]]<br />
|invigd = 1879<br />
|avstängd = <br />
|ägare = [[Bergslagernas Järnvägar]] 1946-1947<br>[[Svenska Staten]] 1947-<br />
<br />
|banoperatör = [[Bergslagernas Järnvägar]] 1942-1947<br>[[Statens Järnvägar]] 1947-<br />
|trafikoperatör = <!-- operatör för tågtrafiken, såsom SJ, DSBFirst m.fl --><br />
|biljettoperatör = <!-- biljetter, marknadsföring etc, såsom SJ, Öresundståg, Västtrafik mm. --><br />
|längd = 63,6<br />
|spårantal = <br />
|spårvidd = 1435<br />
|spårtyp = normalspår<br />
|axellast = <br />
|STVM = <br />
|lutning = 10<br />
|radie = 356<br />
|ATC = 1984-<br />
|ERTMS = <!--Denna sats används endast om banan har ERTMS, annars bör satsen ej sättas ut.--><br />
|Fjärrblockering = 1974-<br />
|signalsystem = <br />
|hastighet = 44<br />
|elektrifierad = 1939-09-15<br />
|matning = <br />
|lastprofil = <br />
|fotnoter = Källor<ref name=histnu>[http://www.historiskt.nu/normalsp/dj/index.html Historiskt om Svenska Järnvägar, DJ, Dalslands Järnväg & Fredrikshald - Sunnanå Järnväg]</ref><ref name=jvhist>[http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1700.htm Historiskt om Svenska Järnvägar, Järnvägar i historien]</ref><br />
|karta = {{BS-linjekarta}}<br />
{{BS2|LUECKE|||[[Smaalensbanen]]|▲[[Fredrikshald]]}}<br />
{{BS2|BHF|||[[Kornsjø]]}}<br />
{{BS2|GRENZE+WBRÜCKE||64|▲[[Norge]]|[[Kornsjöarna]]}}<br />
{{BS2|eHST||63|Dals Högen}}<br />
{{BS2|BST||57|Mon}}<br />
{{BS2|TUNNEL1||53|Haksjön|||76 m}}<br />
{{BS2|eHST||49|Hökedalen||1879}}<br />
{{BS2|STR|WASSERq||[[Stora Le]]|▲[[Dalslands kanal]]}}<br />
{{BS2|STR|exKBSTa|3|Le<sup>a</sup>||1879-1978}}<br />
{{BS2|BHF|exSTR|45/0|[[Ed, Dals-Eds kommun|Ed]]}}<br />
{{BS2|eABZrg|exSTRrf||}}<br />
{{BS2|eHST||42|Höghus (Höghusbron)||1879}}<br />
{{BS2|eBST||41|Torp|}}<br />
{{BS2|eABZlg|||Torpsfors<ref name=ruddj>[http://runeberg.org/nfbe/0637.html Nordisk familjebok 1906 Dalslands järnväg]</ref>}}<br />
{{BS2|eHST||40|Ånim||1879)}}<br />
{{BS2|eHST||36|Tingvalla||1879}}<br />
{{BS2|eBST||29|Borgens grusgrop}}<br />
{{BS2|eHST||29|Vången||1879}}<br />
{{BS2|STRlf|STRlg||}}<br />
{{BS2|exSTRrg|eKRZu||[[Uddevalla-Lelångens järnväg|ULB]]|Bengtsfors}}<br />
{{BS2|exCPICl|CPICr|26|Bäckefors||1879}}<br />
{{BS2|exSTRrf|STR||[[Uddevalla-Lelångens järnväg|ULB]]|Uddevalla}}<br />
{{BS2||eHST|26|Bäckefors lasarett}}<br />
{{BS2||eHST|22|Arket||1879}}<br />
{{BS2||eHST|21|Regineberg||1879}}<br />
{{BS2||eHST|21|Teåker||1879}}<br />
{{BS2||TUNNEL1|20|Teåker||106 m}}<br />
{{BS2||eHST|18|Halängen||1879}}<br />
{{BS2||eHST|16|Dalskog||1879}}<br />
{{BS2||eHST|15|Tångebo (Ölebäcken)||1908}}<br />
{{BS2||eHST|12|Dansbo||1908}}<br />
{{BS2||eHST|10|Rostock||1879-1908<ref name=dalsr>[http://stationen.rostock.se/index.php Stationshuset i Dals Rostock]</ref>}}<br />
{{BS2||BST|9|Dals Rostock||1908<ref name=dalsr />}}<br />
{{BS2||xABZrf||[[Norge/Vänerbanan]]|◄[[Öxnered]]|1995-}}<br />
{{BS2||exBST||Sandlycke}}<br />
{{BS2||exHST|6|Bäckebol (Bäckebol S)||1879}}<br />
{{BS2||exHST|4|Östevatten||1879}}<br />
{{BS2|exSTRrg|exSTRrf||}}<br />
{{BS2|exSTR|WASSERq||[[Vänern]]}}<br />
{{BS2|exSTR|exKHSTa|3|Sunnanå<sup>a</sup>||1879-1959}}<br />
{{BS2|exSTR|ABZlg||[[Bergslagernas Järnvägar|BJ]]|◄Åmål}}<br />
{{BS2|exSTR|ABZlg||[[Dal-Västra Värmlands Järnväg|DVVJ]]|◄Bengtsfors}}<br />
{{BS2|exSTR|BHF|0|Mellerud|1879-}}<br />
{{BS2|exHST|STR|1|Gärdserud (Gerdserud)||}}<br />
{{BS2|exSTRlf|eABZgr+r||&nbsp;|▼[[Öxnered]]|1956-1995}}<br />
{{BS2||ABZlg||[[Norge/Vänerbanan]]|◄[[Kornsjø]]|1995-}}<br />
{{BS2||LUECKE||[[Bergslagernas Järnvägar|BJ]]|▼[[Öxnered]]}}<br />
{{BS2||||<sup>a</sup> Trafik endast under segelsäsongen}}<br />
{{BS2||||Källor<ref name=banvakt>[http://banvakt.se/ BANVAKT.se]</ref><ref>[http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Bandel/Alla/l0066.htm Historiskt om Svenska Järnvägar, Bandelsregister 404 och 405]</ref><ref>[http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html Ekonomisk karta 1963/64 och Häradsekonomiska kartan 1890-97]</ref>}}<br />
{{BS-linjekarta-fot}}<br />
}}<br />
<br />
'''Dalslands Järnväg''' (DJ) också kallad ''Dalslandsbanan'' var en [[1435 mm|1435&nbsp;mm]] [[normalspår]]ig järnväg mellan Mellerud i [[Älvsborgs län]] och gränsen till [[Norge]] innan [[Kornsjø]]. Den kvarvarande sträckan Dals Rostock-Kornsjö är en del av [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]s nuvarande [[Norge/Vänerbanan]].<br />
<br />
==Historia==<br />
Under 1860-talet diskuterades olika dragningar av en [[1217 mm|1217&nbsp;mm]] [[smalspårig]] järnväg mellan Fredrikshald i Norge och Vänersborg, Uddevalla eller från en punkt däremellan på [[Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg]]. Det fanns ett konkurrerande förslag mellan Fredrikshald och Uddevalla genom Bohuslän. Ytterligare ett förslag var en järnväg till Dalarna från Krossekärr i närheten av Stenungsund men intressen i Göteborg motsatte sig detta eftersom det skulle bli en konkurrande hamn. Istället fick [[Bergslagernas Järnvägar|Bergslagernas Järnväg]] (BJ) 1871 koncession för en normalspårig järnväg längs [[Vänern]]s västra sida. De norska intressenterna i Fredrikshald drev på byggandet en [[mellanriksbana]] som på svenska sidan kom att gå mellan Högen vid [[riksgränsen]] och Sunnanå vid Vänern. Bolagsordning för Dalslands Järnvägaktiebolag fastställdes den 19 december 1873. Finansieringen bestod av aktieteckning för 1,8 miljoner kronor och lån på 1 miljon kronor från svenska staten, 1.5 miljoner från norska staten och 0,5 miljoner kronor från Fredrikshald stad. Byggandet började 1875 och järnvägen öppnade för allmän trafik den 18 juli 1879. En överenskommelse fanns för att använda BJ:s station i Mellerud. Byggkostnaden för järnvägen var 1880 4,7 miljoner kronor.<ref name=histnu /><br />
<br />
Järnvägen kallades först Fredrikshald–Sunnanå järnväg då den var samförvaltad med den norska statsbanelinjen Fredrikshald–Riksgränsen fram till 1896.<ref>[http://runeberg.org/nfbh/0712.html Nordisk Familjebok 1908 Fredrikshald–Sunnanå järnväg]</ref> I samband med att de norska lånen skrevs om 1909 upphörde den norska statens bestämmanderätt över nettofördelningen och aktieägarna kunde börja få utdelning.<ref name=histnu /><br />
<br />
När banan invigdes var hastigheten 44&nbsp;km/tim, 1895 höjdes den till 60&nbsp;km/tim och 1921 blev det 80&nbsp;km/tim. Banan användes i huvudsak för genomgående tåg och den lokala persontrafiken var alltid begränsad.<ref name=histnu /><br />
<br />
BJ tog över trafiken 1941 genom att arrendera banan och bana ingick därefter i Trafikförbundet Göteborg - Dalarna - Gävle (GDG). BJ köpte DJ 1946 och 1947 köpte staten BJ med dotterbolaget DJ och [[Statens Järnvägar]] tog över driften. Ett spår byggdes 1956 söderut vid infarten till Mellerud och tågen Göteborg-Oslo kunde gå direkt utan [[Lok#Lokets plats i tåget|rundgång]] i Mellerud. I samband med bygget av ett nytt spår 1995 mellan Dals Rostock och Skälebol på BJ lades den gamla delen Dals Rostock-Mellerud ner förutom en kort sträcka till omformarstationen.<ref name=histnu /><ref>[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=550287#p550487 Postvagnen 2011-11-13 Skräcklan? :-)]</ref><br />
<br />
===Bibanor===<br />
Två [[Bibana|bibanor]] invigdes samtidigt, Ed-Le och Mellerud-Sunnanå. Trafiken på bibanorna gick bara under seglingssäsongen. Persontrafiken till Sunnanå upphörde 1925 och till Le 1929. Banan till Sunnanå lades ner 1959 och godstrafiken till Le upphörde 1964 förutom enstaka tåg fram till 1978.<ref name=histnu /><br />
<br />
===Fordon===<br />
För driften införskaffades fem [[tenderlok]] från [[Nohab|Nydqvist & Holm]], 15 personvagnar, två resgodsvagnar och 108 godsvagnar. En ångvagn inköptes 1906 från Arlövs mekaniska verkstad. Ångvagnen med en ombyggd personvagn som släpvagn sattes i trafik 1907 och samtidigt iordningställdes sex nya hållplatser som senare utökades med ytterligare sju stycken.<br />
Järnvägen blev elektrifierad 1939 och tre [[ellok]] inköptes från [[Asea]].<ref name=histnu /><br />
<br />
===Poststationer===<br />
Följande stationer/hållplatser på banan eller vid dess knutpunkter har även varit [[poststation]]er under kortare eller längre perioder. [[Mellerud]], [[Dals Rostock]], [[Dalskog]], [[Bäckefors]], Tingvalla (i Dals-Ed), Ed, Hökedalen, [[Mon, Dals-Eds kommun|Mon]] och Dals Högen.<br />
<br />
==Nutid==<br />
Numera enligt Trafikverkets uppdelning ingår den kvarvarande delen i [[Norge/Vänerbanan]] och har endast anslutning söder ut via en genväg byggd 1995 mellan Dals Rostock på forna DJ och Skälebol på forna BJ. I övrigt följer Dalslandsbanan den ursprungliga sträckningen, bitvis kurvig, särskilt på [[Kroppefjäll]]s östsida. Den är på en lång sträcka också ganska rak och tillåter där 160 km/h.<ref>[http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/System-och-verktyg-for-jarnvag/Underlag-till-linjebok/Goteborgs-Linjebok1/ Göteborgs linjebok]</ref><br />
<br />
{{-}}<br />
<br />
==Källhänvisningar==<br />
<br />
<references /><br />
<br />
[[Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige]]<br />
[[Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag]]<br />
[[Kategori:Järnvägslinjer öppnade 1879]]</div>Jan Karlsson