Visa källa för Tunnelbana

[[Fil:Stockholm Tunnelbana train C20.jpg|miniatyr|300px|[[Stockholms tunnelbana]]]]
[[Fil:Subway tunnel.JPG|thumb|Tunnelbanetunnel i Stockholm]]
[[Fil:Nuernberg-Rennweg U 1.JPG|miniatyr|Tunnelbanestation i [[Nürnberg]]]]

'''Tunnelbana''' är ett väsentligen underjordiskt<ref name="NE">[http://www.ne.se/tunnelbana ''Tunnelbana''] Nationalencyklopedin Läst 2012-01-02</ref> järnvägssystem med eldrivna [[tåg]] för [[passagerare]] i stadsområden, [[nivåseparering|nivåseparerat]] från annan trafik. En tunnelbana har [[tunnel]]sträckor, men kan delvis också utnyttja [[banvall]]ar eller [[viadukt]]er. Internationellt används ofta de vidare begreppen ''metro'' eller ''rapid transit'', som inte utgår från tunnlarna, se även [[stadsbana]]. Tunnlarna finns för att uppnå nivåseparationen från annan trafik och är i första hand nödvändiga där det funnits bebyggelse redan innan banans tillkomst.

== Historia ==
[[Fil:Budapest subway 1896.jpg|thumb|250px|Tunnelvagn ([[Siemens AG]]), [[Budapests tunnelbana]]]]
[[Fil:F92 U-Bahn Berlin.JPG|miniatyr|[[Berlins tunnelbana]]]][[Fil:MetroPyongyang.jpg|miniatyr|[[Pyongyangs tunnelbana]] Högertrafik tillämpas. Strålkastarna lyser även bakåt.]]
[[Fil:Tehran subway.jpg|miniatyr|[[Teherans tunnelbana]]]]
Tunnelbanor planerades mer som [[järnväg]]ar än [[spårväg]]ar. De byggdes korsningsfria för tunga tåg, medan elektriska spårvägar som idé härstammar från hästspårvägar och därmed från hästskjutsar.

Världens första tunnelbana anses vara [[Metropolitan Railway]] i [[London]], numera Metropolitan line, som öppnades 1863. Det var egentligen en underjordisk gren från det omgivande järnvägsnätet. Länge användes lätt modifierade traditionella ångloksdragna tåg på Metropolitan Line. Elektriska lok för tunneltåg introducerades först på [[The City & South London Railway]] som öppnades 1890, vilket förbättrade tunnelmiljön avsevärt. Det var dock en underjordiskt borrad järnvägslinje som integrerades med tunnelbanan först 1933 och utgör idag den södra delen av [[London Underground]]s Northern line.

Världens första tunnelbana som var ett eget system, utan spårförbindelse med järnvägar i närheten, var lilla [[Tünel]] i [[Istanbul]] som öppnades 1875. Den är egentligen en [[bergbana]] eftersom tågen drivs av en vajer, vilket gjord att man kom ifrån rökproblemen i tunneln (ångmaskinen kunde placeras utanför). Tünel är fortfarande i drift och saknar fortfarande spårförbindelse med något av de fyra andra tunnelbanesystem som finns i [[Istanbuls tunnelbana|Istanbul]].

Den första tunnelbanan med de för tunnelbanor typiska självdrivande elektriska tunnelvagnarna var [[Budapests tunnelbana]] som öppnade 1896. Eftersom tekniken med elektriska tåg nu var etablerad öppnades därefter i rask takt flera tunnelbanor i västerländska storstäder: [[Paris metro|Paris]] (1900), [[Berlins tunnelbana|Berlin]] (1902), [[New Yorks tunnelbana|New York]] (1904) och så vidare. Sedan blev det svagare tempo på grund av första världskriget.

Under mellankrigstiden började de idag stora systemen i [[Tokyos tunnelbana|Tokyo]] (1927) och [[Moskvas tunnelbana|Moskva]] (1935) att byggas ut. Efter andra världskriget har tunnelbanan spridits över hela världen. Under 1960-talet påbörjades en stark tillväxt i [[Asien]], först i [[Japan]] och senare i länder som [[Nordkorea|Nord-]] och [[Sydkorea]] samt [[Kina]].

Under 1970-talet inleddes också dåvarande Sovjetunionens storsatsning på nya tunnelbanesystem och i Sydamerika fick bland annat [[São Paulos tunnelbana|São Paulo]] (1974), [[Metro de Santiago|Santiago de Chile]] (1975) och [[Caracas tunnelbana|Caracas]] (1983) tunnelbanor. I Sovjetunionen och de sovjetinspirerade kommunistiska diktaturstaterna fick tunnelbanan ofta stor symbolisk betydelse med stora satsningar på utsmyckningar. Ett extremt exempel är [[Pyongyangs tunnelbana]] i [[Nordkorea]], som är utsmyckad med konstverk i rent [[guld]] och har ett avancerat musiksystem på stationerna och ombord, men en ringa trafik. 

I [[Sydkorea]] satsade man istället på en snabb utbyggnad och [[Seouls tunnelbana]] tillhör idag världens längsta. Men den allra snabbaste utbyggnaden har skett i [[Shanghai]] och i flera andra städer i Kina, såsom [[Peking]]. Sedan invigningen 1993 har man i Shanghai byggt ut flera linjer parallellt. Idag är [[Shanghais tunnelbana]] världens längsta och utbyggnaden fortgår. Även i [[Indien]] har flera städer fått tunnelbana.

Traditionellt var Europa den världsdel som haft flest tunnelbanor. Tunnelbanor har ofta varit det enda realistiska alternativet, då det inte varit möjligt att anlägga [[högbana|högbanor]] i Europas gamla stadskärnor. Men under 2010-talet har Asien gått om med flera nya nät varje år.

Det svenska begreppet '''tunnelbana''' härstammar från benämningen ''tunnelbanan'' som användes om den del av [[spårväg]]en i [[Stockholm]] som från år 1933 gick under jorden mellan [[Slussen (tunnelbanestation)|Slussen]] och [[Skanstull (tunnelbanestation)|Ringvägen (idag Skanstull)]]. Tunnelbanan i Stockholm hade egentligen inte så mycket gemensamt med spårvägen i övrigt eftersom sträckan tillsammans med flera ytsträckor var byggd för att på sikt fungera som fullskalig tunnelbana i begreppets nuvarande betydelse. Tågen fortsatte inte heller in på innerstadens gatunät. 1933–1950 bedrevs dock trafiken med spårvagnar, varefter tunnelbanan konverterades för trafik med längre tåg, högre plattformar och strömskena.

[[Stockholms tunnelbana]] är [[Sverige]]s enda tunnelbana, d.v.s. godkänd som tunnelbana för trafik enligt lagen om tunnelbanor och spårvägar.

== Egenskaper ==
[[Fil:London Underground Tube Stock 1992.jpg|miniatyr|[[Londons tunnelbana]] (Underground)]][[Fil:Helsinki Metro train stops here.jpg|miniatyr|[[Helsingfors metro|Tunnelbana i Helsingfors]] kallas ''metro'' på både svenska och finska]]

* '''Systemet är skilt från järnvägsnätet och spårvägsnätet'''. Rent formellt räknas tunnelbanor som järnväg i många länder, men i bland annat Sverige och Tyskland räknas de formellt som ett eget system kallat tunnelbana (U-bahn).
* '''Höga plattformar''' i plan med vagnsgolven. Undantag med mindre insteg finns. I varje fall finns inte trappor i vagnarna. Höga plattformar kräver enhetliga tåg annars blir det ett gap vilket är farligare om det inte är nivåskillnad.
* Varje linje utgör ett '''eget dubbelspår''' (utan plankorsningar med andra linjer) så att linjernas tåg inte hindrar varandra. Dock finns förgreningar i förorterna, som helst ska utföras som [[planskild anslutning]].
* '''Stationerna''' ligger glesare än för [[stadsbuss]]ar och [[spårvagn]]ar. Men de ligger tätare än för [[pendeltåg]], varför tunnelbanan används även för resor inom centrala staden. Vissa stationer möjliggör omstigning mellan flera linjer.
* '''Förläggningen''' är i [[tunnel]] i de täta stadskärnorna men oftast över jord i förorterna. Ibland på viadukter över gatusystemet. En princip är att för områden som var stadsbebyggelse då tunnelbanan byggdes är det tunnel eller ibland högbana, medan för områden som var landsbygd, där byggdes tunnelbanan på marken. Tunnlarna är lägre och smalare än för järnväg. Det finns normalt inga plankorsningar med väg (det förekommer på ett fåtal ställen i världen såsom till exempel i [[Oslos tunnelbana|Oslo]] och [[Frankfurts tunnelbana|Frankfurt]]).
* '''Drivningen''' sker med el. Det normala är likspänning som tillförs via en [[strömskena]] vid sidan av [[räls]]en eller med en [[kontaktledning]] eller kontaktskena i luften. Londons tunnelbana drevs ursprungligen av ånga vilket gav mycket dålig luft.
* '''[[Säkerhetssystem (tåg)|Säkerhetssystemet]]''' tillåter att tågen går tätt. Inbromsning sker automatiskt om tågen kommer för tätt. Det faktum att alla tåg har relativt bra bromsar som är ganska lika mellan tåg gör att tågen kan tillåtas gå tätare än på järnväg. Tågtätheten begränsas av stationsuppehållen och är ofta upp till ett tåg per 2 minuter.
* '''Biljettkontroll''' sker vanligen vid passage in på stationerna. Konduktörer på tågen finns normalt inte. Vissa tunnelbanor har ingen kontroll på stationerna men det finns kontrollanter på vissa tåg.
* '''Tariffsystemen''' ([[prissättning]]) varierar. Vissa städer har en [[Flat rate|enhetstaxa]] där priset blir detsamma oavsett var man bor i staden. Andra har avståndsberoende taxa, oftast byggt på ett zonsystem. Normalt är biljetterna gemensamma med stadsbussar och eventuella pendeltåg. Vanligen har man kortsystem som gynnar kollektivtrafik gentemot biltrafik.
* Staden är vanligen '''ägare''' av tunnelbanan och tågen men privata företag kan ibland anlitas som '''operatörer'''.
Det finns tunnelbanor där undantag förekommer från definitionerna ovan. London har viss trafik som blandas med pendeltågsnätet (fast med strömskena på pendeltågen). I [[japan]]ska storstäder är det vanligt att trafik blandas med pendeltågsnätet och använder kontaktledning i taket. [[Amsterdams tunnelbana|Amsterdam]] har vissa sträckor som körs som spårväg (kontaktledning, gatukorsningar), och aktuella linjers fordon kan gå med båda systemen. [[Frankfurts tunnelbana|Frankfurt]] har kontaktledning och [[Barcelonas tunnelbana|Barcelona]] har kontaktskena i taket ovanför spåren. [[Köpenhamns metro|Köpenhamn]] har tåg som körs automatiskt utan förare och inga biljettspärrar. Med flera exempel.

== Teknik ==
Tunnelbanor byggs antingen genom [[öppet schakt]] (det vill säga att man gräver stora diken från ytan, bygger upp banan på bottnen och täcker över med tak), eller att genom att man gräver, spränger eller borrar underjordiska tunnlar från ändpunkterna. Den första metoden var vanligare förr i tiden när det var mindre trafikmängd på gatorna. Vilken som väljs beror delvis på markförhållandena. Till exempel är Stockholms tunnelbanas [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|gröna linje]] byggd inom [[Stockholms innerstad|innerstaden]] genom öppet schakt, medan de röda och blå linjerna är sprängda på större djup (undantag på den röda linjen är dock bansträckan mellan Slussen och T-centralen)

En system för att dämpa ljudet togs fram efter [[andra världskriget]] på vissa linjer i [[Paris metro]], där tågen på en del linjer inte går på [[räls]] utan på gummihjul. Riktningen klaras med stödskenor på tunnelväggarna. Det har senare använts även på flera franska tunnelbanor, och också i [[Montréals tunnelbana|Montréal]], [[Mexico Citys tunnelbana|Mexico City]] och [[Metro de Santiago|Santiago de Chile]].<ref name="WMS">Paul Garbutt 1989 ''World Metro Systems'' {{ISBN|1-85414-112-0}}</ref> I [[Sapporos tunnelbana]], som också går på gummihjul, används styrskena i mitten av banan.<ref name="JRTRoperators2">
{{Tidskriftsref
 |författare=Shuichi Takashima
 |rubrik=Hokkaido
 |url=http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf
 |tidskrift=[http://jrtr.net Japan Railway & Transport Review]
 |nummer=[http://jrtr.net/jrtr28/index.html 28]
 |år=2001
 |sid=58-67
 }} {{Wayback|url=http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf |date=20160303174454 }}
</ref>

== Trafikkapacitet ==
Ett dubbelspår klarar upp till 40 tåg per timme och riktning (i Stockholm som mest 30). Ett fullängdståg i Stockholm (typ [[C20]]) har 384 sittplatser per tågsätt (48 sittplatser per vagn), mer i vissa större städer. Kapaciteten är således upp till 20 000 sittande passagerare per riktning och timme (i Stockholm 11 000). Tågen är vanligen utformade så att det kan vara fler stående passagerare än sittande, så att kapaciteten kan vara det dubbla om folk också står.

== Tunnelbanor i världen ==
{| class="sortable wikitable"
|- 
!Tunnelbana !! Längd (km) !! Linjer !! Stationer !! Invigningsår !! Land
|-
|[[Shanghais tunnelbana]]<ref>{{webbref |url=http://www.shmetro.com/node49/201412/con113908.htm |titel=12月28日起载客试运营 |hämtdatum=22 mars 2015 |format=pdf |verk=上海地铁   | språk = kinesiska}}</ref> || 676 || 16 || 413 || [[1993]] || {{CHN}}
|-
|[[Pekings tunnelbana]]<ref>{{webbref |url=http://www.bj.xinhuanet.com/jzzg/2014-12/28/c_1113802564.htm |titel=北京：4条地铁新线开通　轨道线路总里程达527公里 |hämtdatum=22 mars 2015 |format=pdf |verk=新华网 |språk=kinesiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150923192527/http://www.bj.xinhuanet.com/jzzg/2014-12/28/c_1113802564.htm |arkivdatum=23 september 2015 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.chinadaily.com.cn/hqcj/xfly/2014-12-28/content_12952956.html |titel=314座地铁站同时调价 |hämtdatum=22 mars 2015 |format=pdf |verk=Chinadaily  | språk = kinesiska}}</ref>  || 637 || 22 || 391 || [[1969]] || {{CHN}}
|-
|[[Guangzhous tunnelbana]] || 478 || 14 || 257 || [[1997]]|| {{CHN}}
|-
|[[Londons tunnelbana]] || 402 || 11 || 270 || [[1863]]<sup>1)</sup> || {{GBR}}
|-
|[[Moskvas tunnelbana]] || 397 || 15 || 236 || [[1935]] || {{RUS}}
|-
|[[New Yorks tunnelbana]] || 394 || 27 || 472 || [[1904]] || {{USA}}
|-
|[[Seouls tunnelbana]] || 340 || 20 || 315 || [[1974]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}}
|-
|[[Tokyos tunnelbana]] || 304 || 13 || 285 || [[1927]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Madrids tunnelbana]] || 293 || 13 || 272 || [[1919]] || {{ESP}}
|-
|[[Paris metro|Paris tunnelbana]] || 214 || 16 || 303 || [[1900]] || {{FRA}}
|-
|[[Mexico Citys tunnelbana]] ||  201,7 || 11 || 147 || [[1969]] || {{MEX}}
|-
|[[MRT Singapore|Singapores tunnelbana]] ||  199,6 || 5 || 119 || [[1987]] || {{SIN}}
|-
|[[Hongkongs tunnelbana]] || 174,7 || 10 || 82 || [[1979]] || {{flaggbild2|Hongkong}}
|-
|[[Washingtons tunnelbana]] ||  171,2 || 5 || 86 || [[1976]] || {{USA}}
|-
|[[Chicagos tunnelbana]] || 170,6 || 8 || 144 || [[1943]]<sup>3)</sup> || {{USA}}
|-
|[[Bay Area Rapid Transit|Bay Area Rapid Transit, San Francisco]]<sup>2)</sup> ||  152 || 5 || 43 || [[1972]] || {{USA}}
|-
|[[Berlins tunnelbana]] || 147 || 10 || 173 || [[1902]] || {{GER}}
|-
|[[Metro de Santiago|Santiago de Chiles tunnelbana]] ||  139,7 || 7 || 136 || [[1975]] || {{Flaggbild2|Chile}}
|-
|[[Barcelonas tunnelbana]]<sup>6)</sup> || 139 || 12 || 178 || [[1924]] || {{ESP}}
|-
|[[Taipeis tunnelbana]] ||  131 || 5 || 117 || [[1996]] || {{Flaggbild2|Taiwan}}
|-
|[[Osakas tunnelbana]] ||  130 || 9 || 104 || [[1933]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Sankt Petersburgs tunnelbana]] || 124,8 || 5 || 72 || [[1955]] || {{RUS}}
|-
|[[Los Angeles tunnelbana]] ||  117 || 5 || 80 || [[1993]] || {{USA}}
|-
|[[Istanbuls tunnelbana]] ||115||6||89|| [[1989]] || {{Flaggbild2|Turkiet}}
|-
|[[Stockholms tunnelbana]] || 110 || 7 || 100 || [[1950]] || {{SWE}}
|-
|[[Hamburgs tunnelbana]] || 106 || 4 || 92 || [[1912]] || {{GER}}
|-
|[[Münchens tunnelbana]] || 103 || 6 || 100 || [[1971]] || {{GER}}
|-
|[[Milanos tunnelbana]] || 96,8 || 4 || 106|| [[1980]] || {{ITA}}
|-
|[[São Paulos tunnelbana]] ||  88,3 || 5 || 79|| [[1974]] || {{BRA}}
|-
|[[Oslos tunnelbana]] || 86 || 5 || 101 || [[1966]] || {{NOR}}
|-
|[[Atens tunnelbana]] || 84,5 || 3 || 61 || [[1954]] || {{GRE}}
|-
|[[Wiens tunnelbana]] || 83,3  || 5 || 98 || [[1978]] || {{Flaggbild2|Österrike}}
|-
|[[Nagoyas tunnelbana]] ||  81,6 || 4 || 82 || [[1957]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Atlantas tunnelbana]] ||  79,2 || 2 || 38 || [[1979]] || {{USA}}
|-
|[[Torontos tunnelbana]] ||  76,9 || 4 || 75 || [[1954]] || {{CAN}}
|-
|[[Newcastles tunnelbana]] || 76,5 || 2 || 59 || [[1980]] || {{GBR}}
|-
|[[Dubais tunnelbana]] ||  74,6  || 2 || 49 || [[2009]] || {{UAE}}
|-
|[[Pusans tunnelbana]] ||  72 || 3 || 86 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}}
|-
|[[Montréals tunnelbana]] ||  69,2 || 4 || 68 || [[1966]] || {{CAN}}
|-
|[[Kievs tunnelbana]] || 68,6 || 3 || 52 || [[1960]] || {{Flaggbild2|Ukraina}}
|-
|[[Prags tunnelbana]] || 65,2 || 3 || 61 || [[1974]] || {{Flaggbild2|Tjeckien}}
|-
|[[Philadelphias tunnelbana]]  ||  64,3 || 3 || 62 || [[1907]] || {{USA}}
|-
|[[Bukarests tunnelbana]] || 63 || 4 || 45 || [[1979]] || {{Flaggbild2|Rumänien}}
|-
|[[Kairos tunnelbana]] ||  61,5 || 2 || 53 || [[1987]] || {{Flaggbild2|Egypten}}
|-
|[[Bostons tunnelbana]] ||  60,5 || 3 || 60 || [[1908]] || {{USA}}
|-
|[[Rio de Janeiros tunnelbana]] ||  58 || 3 || 41 || [[1979]] || {{BRA}}
|-
|[[Buenos Aires tunnelbana]] ||  54,9 || 6 || 87 || [[1913]] || {{Flaggbild2|Argentina}}
|-
|[[Ankaras tunnelbana]] ||  53,9 ||4|| 44 || [[1997]] || {{Flaggbild2|Turkiet}}
|-
|[[Delhis tunnelbana]] ||  49,7 || 3 || 54 || [[2002]] || {{Flaggbild2|Indien}}
|-
|[[Sapporos tunnelbana]] ||  48 || 3 || 46 || [[1971]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Rotterdams tunnelbana]] || 46,5 || 2 || 36 || [[1968]] || {{Flaggbild2|Nederländerna}}
|-
|[[Lilles tunnelbana]] ||  45,5 || 2 || 41 || [[1983]] || {{FRA}}
|-
|[[Caracas tunnelbana]] ||  45 || 4 || 45 || [[1983]] || {{Flaggbild2|Venezuela}}
|-
|[[Yokohamas tunnelbana]] ||  44,44 || 2 || 37 || [[1972]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Valparaísos tunnelbana]] ||  43 || 1 || 20 || [[2005]] || {{Flaggbild2|Chile}}
|-
|[[Bryssels tunnelbana]] || 40,5 || 6 || 68 || [[1976]] || {{Flaggbild2|Belgien}}
|-
|[[Amsterdams tunnelbana]] || 40 || 5 || 33 || [[1977]] || {{Flaggbild2|Nederländerna}}
|-
|[[Fukuokas tunnelbana]] ||  39,8 || 3 || 34 || [[1981]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Budapests tunnelbana]] || 39,7 || 4 || 52 || [[1896]] || {{Flaggbild2|Ungern}}
|-
|[[Roms tunnelbana]] || 37,4 || 2 || 48 || [[1955]] || {{ITA}}
|-
|[[Lissabons tunnelbana]] || 36,9 || 4 || 44 || [[1959]] || {{Flaggbild2|Portugal}}
|-
|[[Köpenhamns tunnelbana]] ||  36,5<sup>4)</sup> || 3 || 37 || [[2002]] || {{Flaggbild2|Danmark}}
|-
|[[Tasjkents tunnelbana]] ||  36,1 || 3 || 26 || |[[1977]] || {{Flaggbild2|Uzbekistan}}
|-
|[[Nürnbergs tunnelbana]] || 36,0 ||3||46|| [[1972]] || {{GER}}
|-
|[[Charkivs tunnelbana]] || 35,6 || 3 || 28 || [[1975]] || {{Flaggbild2|Ukraina}}
|-
|[[Clevelands tunnelbana]]<sup>2)</sup> ||  31 || 3 || 51 || [[1955]] || {{USA}}
|-
|[[Brasilias tunnelbana]]<sup>2)</sup> ||  31 || 2 || 29 || [[2001]] || {{BRA}}
|-
|[[Kobes tunnelbana]] ||  30,6 || 2 || 24 || [[1977]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Bilbaos tunnelbana]] || 30,1 || 2 || 36 || [[1995]] || {{ESP}}
|-
|[[Teherans tunnelbana]] ||  30 || 3 || 50 || [[2000]] || {{Flaggbild2|Iran}}
|-
|[[Bakus tunnelbana]] || 29,9 || 2 || 19 || [[1967]] || {{Flaggbild2|Azerbajdzjan}}
|-
|[[Lyons tunnelbana]] || 29,5 || 4 || 42 || [[1978]] || {{FRA}}
|-
|[[Neapels tunnelbana]] || 28 || 2 || 25 || [[1993]] || {{ITA}}
|-
|[[Valencias tunnelbana]] || 26,9 || 4 || 129 || [[1988]] || {{ESP}}
|-
|[[Kyotos tunnelbana]] ||  26,4 || 2 || 29 || [[1980]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Tbilisis tunnelbana]] || 26,3 || 2 || 21 || [[1966]] || {{Flaggbild2|Georgien}}
|-
|[[Calcuttas tunnelbana]] ||  25,55 || 1 || 23 || [[1984]] || {{Flaggbild2|Indien}}
|-
|[[Daegus tunnelbana]] ||  24,9 || 2 || 55 || [[1997]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}}
|-
|[[Baltimores tunnelbana]] ||  24,8 || 1 || 14 || [[1983]] || {{USA}}
|-
|[[Minsks tunnelbana]] || 23,7 || 2 || 22 || [[1984]] || {{Flaggbild2|Vitryssland}}
|-
|[[Incheons tunnelbana]] ||  23 || 1 || 29 || [[1999]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}}
|-
|[[Pyongyangs tunnelbana]] ||  22,5 || 2 || 15 || [[1973]] || {{Flaggbild2|Nordkorea}}
|-
|[[Warszawas tunnelbana]] || 21,7 || 1 || 21 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Polen}}
|-
|[[Shenzhens tunnelbana]] ||  21,5 || 5 || 137 || [[2004]] || {{CHN}}
|-
|[[Helsingfors metro]] || 21,1 || 2 || 17 || [[1982]] || {{FIN}}
|-
|[[Bangkoks tunnelbana]] ||  21 || 2 || 18 || [[2004]] || {{Flaggbild2|Thailand}}
|-
|[[Marseilles tunnelbana]] || 19,3 || 2 || 24 || [[1977]] || {{FRA}}
|-
|[[San Juans tunnelbana]] ||  17,2 || 1 || 16 || [[2005]] || {{Flaggbild2|Puerto Rico}} (USA)
|-
|[[Toulouses tunnelbana]] || 28,2 || 2 || 38 || [[1993]] || {{FRA}}
|-
|[[Gwangjus tunnelbana]] ||  20,1 || 1 || 20 || [[2004]] || {{Flaggbild2|Sydkorea}}
|-
|[[Meckas tunnelbana]] || 18,1 || 1 || 9 || [[2010]] || {{flaggbild2|Saudiarabien}}
|-
|[[Izmirs tunnelbana]] ||  16,1 || 1 || 14 || [[2000]] || {{Flaggbild2|Turkiet}}
|-
|[[Nizjnij Novgorods tunnelbana]] || 15,5 || 2 || 13 || [[1985]] || {{RUS}}
|-
|[[Sendais tunnelbana]] ||  14,8 || 1 || 17 || [[1987]] || {{flaggbild2|Japan}}
|-
|[[Novosibirsks tunnelbana]] ||  14,3 || 2 || 12 || [[1986]] || {{RUS}}
|-
|[[Algers tunnelbana]] || 13,5 ||1|| 14 || [[2011]] || {{flaggbild2|Algeriet}}
|-
|[[Jerevans tunnelbana]] || 13,4 || 1 || 10 || [[1981]] || {{Flaggbild2|Armenien}}
|-
|[[Jekaterinburgs tunnelbana]] ||  12,7 || 1 || 9 || [[1991]] || {{RUS}}
|-
|[[Samaras tunnelbana]] || 11,4 || 1 || 9 || [[1987]] || {{RUS}}
|-
|[[Glasgows tunnelbana]] || 10,4 || 1 || 15 || [[1896]] || {{GBR}}
|-
|[[Sofias tunnelbana]] || 39 || 3 || 34 || [[1998]] || {{Flaggbild2|Bulgarien}}
|-
|[[Dnipros tunnelbana]] || 7,8 || 1 || 6 || [[1995]] || {{Flaggbild2|Ukraina}}
|-
|[[Catanias tunnelbana]]  || 3,8 || 1 || 6 || [[1999]] || {{ITA}}
|- class="sortbottom"
!  Samtliga tunnelbanor !! 6359,13 !! 407 !! 1863 !! - !! 45 länder
|}

<sup>1)</sup>Avser [[Metropolitan Railway]] <sup>2)</sup>Tunnelbana med [[Förortsbana|förortsbanekaraktär]] <sup>3)</sup>Den ursprungliga högbanan öppnades redan 1892. <sup>4)</sup>Tågsätt med tre vagnar, men med "kontinuerlig 2-minuterstrafik" blir kapaciteten den samma som 15 vagnar per 10:e minut <sup>5)</sup>Den högre siffran medräknat den lätta tunnelbanan med kortare tåg. <sup>6)</sup>Inkluderar linje 8 som är en [[förortsbana]]. <sup>7)</sup>Mer formellt trafikeras Stockholms tunnelbana av sju linjer, med numren 10, 11, 13, 14, 17, 18 och 19. De linjer som delar sträckning med varandra i innerstaden brukar grupperas ihop, varpå antalet blir tre.

Övriga anmärkningar: Listan innehåller även [[automatbana|automatbanor]] men ej [[högbana|högbanor]] eller [[premetro]]system. I till exempel Berlin och Paris ingår högbanor i tunnelbanesystemets linjer och då räknas de. För de städer som har system som både består av tunnelbanor och andra [[stadsbana|stadsbanor]] med separata fordon har endast tunnelbanelinjerna medtagits i kilometerlängderna. Se även [[Lista över tunnelbanor och stadsbanor]].

== Säkerhet ==
[[Fil:Screendoorsclosed.jpg|miniatyr|Säkerhetsvägg i [[Köpenhamns tunnelbana]]]]
[[Fil:London-07.07.2005-trapped underground.jpg|miniatyr|Passagerare flyr från en rökfylld vagn vid King's Cross i [[Londons tunnelbana]] vid [[Bombdåden i London 2005|terrorattentaten den 7 juli 2005]].]]
[[Fil:Lost in translation.JPG|miniatyr|Säkerhetskontroll i [[Pekings tunnelbana]]]]
=== Säkerhetsväggar ===
I vissa tunnelbanor, bland annat [[Köpenhamns tunnelbana]] i [[Danmark]], [[Shanghais tunnelbana]] och [[Pekings tunnelbana]] i [[Kina]] och [[Sankt Petersburgs tunnelbana]] i [[Ryssland]], finns säkerhetsväggar av glas för att hindra folk från att gå ner på spåret. Väggarna har dörrar som är anpassade efter tågets dörrar och öppnas och stängs samtidigt som tågets dörrar.
=== Skydd mot brand ===
I och med den slutna konstruktionen kan en brand få allvarliga konsekvenser. Därför finns oftast brandvarnare. Det kan dock vara svårt att få brandvarnare att fungera bra eftersom luften ofta är förorenad av damm från tågens bromsar och annat. I bland annat Londons tunnelbana öppnas spärrarna automatiskt när strömförsörjningen försvinner.
=== Skydd mot attentat ===
I och med den slutna konstruktion som är tänkt att göra tunnelbanor så effektiva som möjligt, finns även en förhöjd säkerhetsrisk vad gäller attentat. Om ett tåg stannar eller via en explosion skadar spåret och / eller tunneln har man inget annat val än att stanna även nästkommande tåg, och i förlängningen hela tunnelbanesystemet. Utöver detta är räddningsaktioner svåra att företa i tunnelbanor, på grund av otillgängligheten. Bland kända attentat i tunnelbanor kan nämnas saringas-attackerna i [[Tokyos tunnelbana]] den [[20 mars]] [[1995]], då den mycket farliga nervgasen [[sarin]] släpptes ut på fem olika tunnelbanetåg på olika platser i Tokyos innerstad och 12 dog och 5510 fick allvarliga nervskador, bombattacken i [[Bakus tunnelbana]] och [[Bombdåden i London 2005|bombattackerna i Londons tunnelbana den 7 juli 2005]], då 56 människor dog och över 700 skadades genom koordinerade [[självmordsattack|självmordsbombningar]] på tre tunnelbanevagnar och en [[dubbeldäckare]]. Ett annat exempel är när en brand anlades i [[Daegus tunnelbana]], Sydkorea, runt 200 döda <ref>[https://web.archive.org/web/20051027225819/http://www.iht.com/articles/2003/02/27/seoul.php International Herald Tribune ''Subway fire toll rises much higher''] 2003-02-27</ref>. Det finns tunnelbanor med säkerhetskontroller, i första hand bara för väskor och liknande, såsom [[Pekings tunnelbana]].

== Referenser ==
<references/>

== Se även ==
* [[Transportmedel]]
* [[Lista över tunnelbanor och stadsbanor]]
* [[Lista över lokaltrafiknät]]
* [[Harry Beck]]

== Externa länkar ==
* [http://mic-ro.com/metro/index.html Metro Bits]

[[Kategori:Tunnelbanesystem]]