Visa källa för Stockholms pendeltåg

{{Infobox järnväg
|namn            = [[Fil:Stockholm commuter rail symbol.svg|25px|Pendeltågssymbol]] Stockholms pendeltåg
|färg            = #d05d99
|textfärg        = white
|bild            = Ösmo station 20190503 05.jpg
|bildtext        = Pendeltåg av typ [[X60]] vid [[Ösmo (pendeltågsstation)|Ösmo pendeltågsstation]].
|plats           = {{Flaggbild|Sverige}} [[Stockholm]]
|linjer          = 8
|hållplatser     = 54
|turtäthet       = Högtrafik: 16 tåg/timme<br />Mellantrafik: 12 tåg/timme<br />Lågtrafik: 8 tåg/timme
|passagerare     = 390&nbsp;000/vardag<ref>{{webbref |url=https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2020/18-feb.-2020/6-tf-verksamhetsberattelse-samt-bil.-6-13.pdf |titel=Verksamhetsberättelse 2019 |utgivare=[[Region Stockholm]] |sida=48 |år=2020 |hämtdatum=2020-02-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200212202140/https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/trafiknamnden/2020/18-feb.-2020/6-tf-verksamhetsberattelse-samt-bil.-6-13.pdf |arkivdatum=2020-02-12 }}</ref>, 120 miljoner/år<ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/moderaterna-stockholms-lans-landsting/pressrelease/view/nytt-sl-rekord-oever-861-miljoner-resor-paa-ett-aar-2970839 Nytt SL-rekord – över 861 miljoner resor på ett år]</ref> (2019)
|invigd          = 1968
|banoperatör     = [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]
|trafikoperatör  = [[MTR Nordic|MTR Pendeltågen]]
|banlängd        = 241<ref name="SL fakta"/>
|linjelängd      = 
|spårantal       = [[Enkelspår]] sträckan [[Nynäshamn (pendeltågsstation)|Nynäshamn]]-[[Hemfosa (pendeltågsstation)|Hemfosa]]. [[Fyrspår]] sträckan [[Flemingsbergs station|Flemingsberg]]-[[Stockholms södra]], [[Solna (pendeltågsstation)|Solna]]-[[Upplands Väsby (pendeltågsstation)|Upplands Väsby]] och [[Spånga (pendeltågsstation)|Spånga]]-[[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]]. [[Dubbelspår]] övriga sträckor
|spårvidd        = 1435
|elektrifierad   = Ja
|matning         = 15 [[kilovolt|kV]] 16⅔ [[Hz]]<br>[[Kontaktledning]]
|fotnoter        = 
|Trafikinformation = [https://sl.se/]
|karta           = {{Linjekarta Stockholms pendeltåg/2}}
}}
'''Stockholms pendeltåg''' är tåg som går i [[pendeltåg|pendeltrafik]] mellan bland annat [[Stockholm]] och orter utanför staden på [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]]s spår i [[Stockholms län]]. [[Storstockholms Lokaltrafik]] (SL) är [[trafikhuvudman]] för trafiken. [[MTR Nordic| MTR Pendeltågen]] är trafikoperatör på uppdrag åt SL sedan den 11 december 2016.
 
Pendeltågssystemet består av fyra huvudlinjer och 54 stationer, och har cirka 368&nbsp;000 påstigande per vardag ,<ref name="SL fakta">{{webbref|url=https://sl.se/globalassets/rapporter-etc/sl_och_lanet_2018.pdf|titel=Fakta om SL och länet år 2018|hämtdatum=2020-09-01|datum=2019|format=pdf|verk=|utgivare=[[Storstockholms Lokaltrafik]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200102204547/https://sl.se/globalassets/rapporter-etc/sl_och_lanet_2018.pdf|arkivdatum=2020-01-02}}</ref> cirka 125 miljoner resor per år, närmare hälften av Sveriges 246 miljoner tågresor (2018)<ref>{{webbref|url=https://www.trafa.se/globalassets/statistik/bantrafik/bantrafik/2019/bantrafik-2019.pdf?|titel=Bantrafik 2019|hämtdatum=2020-09-01|format=PDF|verk=[[Sveriges officiella statistik]]|utgivare=[[Trafikanalys (myndighet)|Trafikanalys]]|sid=|arkivurl=|arkivdatum=}}</ref> (tunnelbanans 440 miljoner ej medräknat). Och 6,5 miljoner personkilometer per vardag, cirka 2,2 miljarder per år, att jämföra med järnvägen totalt på 13,5 miljarder och tunnelbanan på cirka 2,4 miljarder personkilometer per år (7,2 miljoner per vardag). De flesta stationer ligger inom [[Stockholms län]], men [[Knivsta station|Knivsta]], och ändstationerna [[Bålsta station|Bålsta]] och [[Uppsala C]] ligger i [[Uppsala län]], och [[Gnesta station|Gnesta]] i [[Södermanlands län]]. På sträckorna [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]]–[[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], [[Märsta station|Märsta]]-[[Älvsjö station|Älvsjö]] och [[Uppsala C]]–[[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]] går tågen varje kvart under dagtid och en gång i halvtimmen på kvällar. På de yttre delarna är trafiken glesare. I rusningstrafik går det [[insatståg]] på de centrala delarna, huvudsakligen till och från [[Bro (pendeltågsstation)|Bro]], [[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]], [[Tumba station|Tumba]] och [[Södertälje centrum (pendeltågsstation)|Södertälje centrum]].

==Historik==
[[Fil:Nedisat Pendeltåg.jpg|miniatyr|Vintertid har pendeltågens tillförlitlighet varit dålig; här ses ett nedisat pendeltåg av typen [[X1]]]]

Lokaltrafik på [[järnväg]]slinjerna runt [[Stockholm]] har bedrivits sedan slutet av 1800-talet. Den sköttes av [[Statens Järnvägar]] (SJ) och andra järnvägsbolag som en integrerad del av deras övriga verksamhet. På 1960-talet ville SJ av lönsamhetsskäl avhända sig lokaltrafiken. Efter [[Hörjelöverenskommelsen]] övertog [[Storstockholms Lokaltrafik|AB Storstockholms Lokaltrafik]] (SL) ansvaret för den lokala persontrafiken på järnväg inom [[Stockholms län]]. SL bestämde nu taxor och trafikutbud, och SJ blev trafikentreprenör åt SL. Trafiken skulle byggas ut och bedrivas "tunnelbanemässigt". Stationerna rustades upp och nya motorvagnståg anskaffades. De första tågen av typen [[X1]] sattes i trafik den 12 maj [[1968]]. 15 år senare kom efterföljaren [[X10 (motorvagn)|X10]] som var mycket lik sin föregångare och dessutom kunde sammankopplas med den.
[[2005]] gjorde så [[X60]] entré och är sedan Citybanans öppnande den enda tågtyp som används i trafiken. Konceptet benämndes först "SL förortståg", därefter "SL lokaltåg". Inte förrän en bit in på 1980-talet blev benämningen "Pendeltåg" officiell.<ref>{{webbref|url=http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf|titel=Pendeltågen i Stockholms län: Historisk bakgrund och utveckling 1957–2003|datum=9 december 2003|utgivare=Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160307145806/http://www.trf.sll.se/MOSS-dokument/Publikation/Publikationer_pm_24-2003_pendelt%C3%A5gen.pdf |arkivdatum=7 mars 2016}}</ref>

Under det första året fanns bara en pendeltågslinje som gick [[Södertälje Södra]] - [[Stockholm C]] - [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]].  Den 1 juni 1969 ändrades Södertäljelinjen så den gick till Märsta istället, och en ny pendeltågslinje, Stockholm - Kungsängen, inrättades. Kungsängenlinjen gick i början från "norra [[säckstation|säcken]]" på Stockholm C, bland andra norrgående tåg, vilket medförde att man var tvungen att gå genom biljetthallen i Stockholm C om man ville byta mellan de båda pendeltågslinjerna (eller också fick man byta vid [[Karlbergs station]]). Först 1975 öppnades genomgående pendeltågstrafik Kungsängen - Stockholm - [[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], med anslutande pendel i Västerhaninge till [[Nynäshamn (pendeltågsstation)|Nynäshamn]] på [[Nynäsbanan]]. Tågbyte krävdes eftersom endast kortare tåg trafikerade bandelen mellan Västerhaninge och Nynäshamn, och perrongerna var inte anpassade för långa tågsätt.

Från starten gick SL:s pendeltågstrafik helt och hållet på samma spår som SJ:s [[godståg|gods-]] och [[fjärrtåg]]strafik. Det stod dock klart att kapaciteten måste ökas och att pendeltågen på sikt skulle få allt fler "egna" spår. Utbyggnad från dubbelspår till fyrspår skulle ske på de mest trafikerade sträckorna och pendeltågen skulle köras på de inre spåren och övrig passagerartrafik på de yttre. Det första fyrspåret togs i bruk mellan [[Årstabron]] och [[Älvsjö station|Älvsjö]] 1972. Mellan åren 1986 och 1996 skedde sedan en omfattande utbyggnad till fyrspår. Fjärrtrafiken på [[Västra stambanan]]s nordligaste del överfördes under perioden till den nybyggda parallella bansträckan [[Grödingebanan]]. Den tidigare enkelspåriga grenen mellan Älvsjö och Hemfosa har byggts ut till dubbelspår, och flera av hållplatserna mellan Hemfosa och Nynäshamn har byggts ut till stationer med mötesspår. Sålunda har pendeltågen sen 2017 i stort sett egna dubbelspår som de delar med godstrafiken från [[Järna station|Järna]] och Nynäshamn till [[Mälarbanan]] och [[Arlandabanan]] tar av, och från Västerhaninge till Älvsjö.

Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper. [[Flemingsbergs station]] öppnades februari 1988 och [[Södertälje syd]] ''undre'' (tåg mellan Södertälje och Gnesta) öppnades september 1995. 2001 invigdes sträckan [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]]–[[Bålsta station|Bålsta]], varvid Bålsta utöver SJ-trafik även fick pendeltågsförbindelse. Stationerna [[Årstaberg (pendeltågsstation)|Årstaberg]] och [[Gröndalsviken (pendeltågsstation)|Gröndalsviken]] togs i bruk 2006 respektive 2008 (Gröndalsviken ersatte stationen ''Nynäs Havsbad'' som då lades ned). 9 december 2012 öppnade en ny linje mellan Älvsjö och Uppsala, via Stockholm C och [[Arlanda flygplats]].<ref>{{webbref |url=http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-02-02 |arkivurl=https://archive.is/20140202135924/http://www.tim.se/aktuellt/nyheter/2012-11-26-res-med-tim-uppsala-stockholm.html |arkivdatum=2014-02-02 }}</ref> Trafikoperatör åt SL var 1967–2000 [[Statens Järnvägar]] (SJ), därefter [[Citypendeln]] fram till 17 juni 2006, [[Stockholmståg]] fram till 10 december 2016, sedan dess [[MTR Nordic|MTR Pendeltågen]]. Själva tågen ägs dock av SL, liksom alla fordon i SL:s spårtrafik.

Den 10 juli 2017 skedde trafikstart av [[Citybanan]], en järnvägstunnel under centrala Stockholm som sträcker sig från [[Stockholms södra]] till [[Tomteboda]].<ref>{{webbref |url=http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/ |titel=Citybanan i Stockholm öppnar den 10 juli 2017 |hämtdatum=26 mars 2019 |datum=3 november 2016 |verk=trafikverket.se |utgivare=[[Trafikverket]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170822192947/https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Nyhetsarkiv-start/2016-11/citybanan-i-stockholm-oppnar-den-10-juli-2017/ |arkivdatum=22 augusti 2017 }}</ref> I och med färdigställandet av tunneln fördubblades teoretiskt sett spårkapaciteten genom Stockholm och gav pendeltågstrafiken två nya stationer samt egna spår på sträckan. Nya stationer är [[Stockholm City (pendeltågsstation)|Stockholm City]], i nära anslutning till centralstationen och [[T-centralen]], samt station [[Odenplan (pendeltågsstation)|Stockholm Odenplan]] (som ersätter [[Karlbergs station]]) med bytesmöjlighet till [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanans]] [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|gröna linje]]. Projektet kostade cirka 16 miljarder [[Svenska kronor|kronor]] i 2009 års prisnivå. Öppnandet av Citybanan gjorde att de äldre tågen X1 och [[X10 (motorvagn)|X10]] togs ur trafik eftersom de inte uppfyllde nya säkerhetsregler för den nya sträckan. I praktiken ökades inte spårkapaciteten så mycket eftersom det gick 24 tåg per timme och riktning på den gamla banan, varav 16 pendeltåg och åtta fjärrtåg, och det på grund av plattformsdörrarnas långsamhet inte gick att köra mycket fler än 16 pendeltåg per timme och riktning ändå trots egna spår. Dessutom var i början brist på fordon då alla inköpta tåg inte levererats.

==Linjer==
[[Fil:Linjekarta för Stockholms pendeltåg.jpg|miniatyr|Geografisk linjekarta för pendeltågen, 2019|stående=1.5]]
{{Linjer Stockholms pendeltåg}}

==Anslutningar==
*Linjen mellan [[Gnesta station|Gnesta]] och Södertälje centrum har alltid anslutning i Södertälje hamn mot Stockholm City.

==Tider==
Trafiken på de två huvudlinjerna på sträckorna Märsta–Södertälje centrum och Bålsta–Nynäshamn har ett grundutbud med regelbunden 30-minuterstrafik från klockan fem på morgonen till klockan ett på natten, med regelbunden 15-minuterstrafik under dagtid. Halvtimmestrafik bedrivs på sträckorna Bålsta-Kungsängen, Västerhaninge-Nynäshamn och Upplands Väsby-Uppsala. I [[rusningstrafik]] går vissa insatståg på de centrala delarna och ger som bäst genomsnittlig 7½-minuterstrafik på respektive linje. På den gemensamma sträckan mellan [[Stockholm Odenplan station|Odenplan]] och [[Älvsjö station|Älvsjö]] går det i genomsnitt ett tåg var fjärde minut i vardera riktning i rusningstrafik. Övriga sträckor har något glesare trafik, ungefär vartannat tåg från Kungsängen fortsätter till Bålsta. Sommartid går pendeltågen med en reducerad tidtabell.

Pendeltågen körs med [[motorvagn]]ar av typen [[X60]]. Som längst är ett pendeltåg 214 meter och kan ta cirka 1&nbsp;800 passagerare, varav 750 sittande.<ref>{{webbref|url=http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640 |titel=Tekniska fakta – pendeltåg |hämtdatum=10 juli 2007 |utgivare=Storstockholms Lokaltrafik |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080612163007/http://sl.se/templates/Page.aspx?id=1640 |arkivdatum=12 juni 2008 }}</ref> Topphastigheten är 160&nbsp;km/h. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är ca 60&nbsp;km/h.

==Stationer==
[[Fil:Sundbybergs station.jpg|miniatyr|[[Sundbybergs station|Sundbyberg]], en typisk pendeltågsstation med mittplattform, men också en av få stationer i nätet där regionaltåg och pendeltåg avgår från samma spår.]]

Det finns 54 stationer i pendeltågsnätet, och de allra flesta stationerna är utformade på ett likartat sätt med en [[perrong|mittplattform]] och en eller två ingångar med [[Spärrlinje|biljettspärrar]]. Vissa bytesstationer har dock flera plattformar. På sträckorna Södertälje syd-Gnesta samt Västerhaninge-Nynäshamn saknas biljettspärrar och biljetter säljs och [[tågvärd|viseras]] istället ombord på tåget. På sträckan Arlanda-Uppsala C saknas biljettspärrar och det finns inga tågvärdar ombord även om regelbundna biljettkontroller görs. Biljetten måste därför köpas och aktiveras innan ombordstigning.
 
Pendeltågen går på [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverkets]] spår och samsas med övriga tåg om utrymmet. Men bortsett från omledningar vid större trafikstörningar samt enstaka godståg har pendeltågen egna spår på en stor del av nätet, dock ej på sträckorna Tomteboda–Spånga, Kallhäll-Bålsta, Upplands Väsby–Märsta, Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala samt Järna–Gnesta. På åtta stationer<!--inklusive Uppsala--> finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och [[regionaltåg]], och sex har anslutning till [[Stockholms tunnelbana|tunnelbane]]- eller [[Spårvagnstrafik i Stockholm|spårvägstrafik]]. [[Perrong]]erna är i de flesta fall högre än enligt svensk standard, vilket underlättar ombordstigning. Det gäller inte vissa stationer som även har regionaltåg eller fjärrtåg vid samma plattform, bland annat Arlanda och Knivsta.

==Resande==
Varje dag görs cirka 368&nbsp;000 resor med pendeltågen. Största stationen är Stockholm&nbsp;City. Fram till 2017 var det Stockholms&nbsp;central som var störst och hade drygt 64&nbsp;000 påstigande pendeltågsresenärer per dag. Den minsta är [[Hemfosa (pendeltågsstation)|Hemfosa]] som har cirka 150 påstigande per dag. Belastningen är som störst på grenen mot Södertälje med nästan 70&nbsp;000 påstigande per dag. Totalt görs över 6 miljoner personkilometer med pendeltågen en vanlig vardag.

De 10 största stationerna<ref>{{Webbref |url=https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf |titel=Fakta om SL och länet 2018 |hämtdatum=7 nov 2019 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191107154727/https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_lanet_2018.pdf |arkivdatum=7 november 2019 }}</ref> (antal påstigande på pendeltåg en vintervardag 2018):
# Stockholm City (59&nbsp;900 personer)
# Stockholm Odenplan (37&nbsp;400)
# Stockholms södra (18&nbsp;800)
# Solna (18&nbsp;600)
# Älvsjö (17&nbsp;300)
# Flemingsberg (12&nbsp;800)
# Sundbyberg (12&nbsp;700)
# Sollentuna (12&nbsp;500)
# Årstaberg (11&nbsp;800)
# Jakobsberg (11&nbsp;300)

==Kvalitet==
Pendeltågen har under åren haft stora problem med punktlighet och inställda tåg. Punktligheten, som mäts i andelen avgångar högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell, var 2009 på 90,4&nbsp;% vilket är sämst bland SL:s olika trafikslag, men samtidigt betydligt bättre än föregående tio år. Andelen inställda tåg är också hög. 2009 var 1,5&nbsp;% av alla beställda avgångar inställda.

SL gör regelbundet mätningar bland resenärerna om upplevd kvalitet, och hösten 2010 uppgav 59&nbsp;% att de var nöjda med pendeltågstrafiken. Störst missnöje återfanns bland resenärerna mot Nynäshamn där endast 47&nbsp;% var nöjda med trafiken.

Punktlighet, inställda avgångar och andel nöjda resenärer 2001–2010:<ref>{{webbref|url=http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/arsredovisning_2009.pdf |titel=SLs årsberättelse för 2009 |datum=8 maj 2010 |utgivare=Storstockholms Lokaltrafik |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120608024248/http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/arsredovisning_2009.pdf |arkivdatum= 8 juni 2012 }}</ref><ref>{{webbref|url=http://sl.se/PageFiles/9778/Upplevd_kvalitet_host_2010.pdf |titel=Upplevd kvalitet i SL-trafiken hösten 2010 |datum=15 februari 2011 |utgivare=Storstockholms Lokaltrafik |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120608015500/http://sl.se/PageFiles/9778/Upplevd_kvalitet_host_2010.pdf |arkivdatum= 8 juni 2012 }}</ref>

{| class="wikitable"
|-
! || 2001 || 2002 || 2003 || 2004 || 2005 || 2006 || 2007 || 2008 || 2009 || 2010
|-
| Punktlighet || style="text-align:right;"| 83,2&nbsp;% || style="text-align:right;"| 85,7&nbsp;% || style="text-align:right;"| 87,3&nbsp;% || style="text-align:right;"| 86,4&nbsp;% || style="text-align:right;"| 83,3&nbsp;% || style="text-align:right;"| 81,1&nbsp;% || style="text-align:right;"| 84,5&nbsp;% || style="text-align:right;"| 87,7&nbsp;% || style="text-align:right;"| 90,4&nbsp;% || style="text-align:right;"| -
|-
| Inställda avgångar || style="text-align:right;"| 1,6&nbsp;% || style="text-align:right;"| 1,7&nbsp;% || style="text-align:right;"| 1,1&nbsp;% || style="text-align:right;"| 1,4&nbsp;% || style="text-align:right;"| 1,7&nbsp;% || style="text-align:right;"| 2,7&nbsp;% || style="text-align:right;"| 2,3&nbsp;% || style="text-align:right;"| 1,7&nbsp;% || style="text-align:right;"| 1,5&nbsp;% || style="text-align:right;"| -
|-
| Nöjda resenärer || style="text-align:right;"| - || style="text-align:right;"| 47&nbsp;% || style="text-align:right;"| 50&nbsp;% || style="text-align:right;"| 51&nbsp;% || style="text-align:right;"| 42&nbsp;% || style="text-align:right;"| 36&nbsp;% || style="text-align:right;"| 54&nbsp;% || style="text-align:right;"| 61&nbsp;% || style="text-align:right;"| 69&nbsp;% || style="text-align:right;"| 59&nbsp;% 
|}

År 2007 startade [[Banverket]], [[SJ AB]] och SL ett gemensamt projekt för att minska tågförseningarna i [[Mälardalen]]. Resultatet blev en åtgärdslista med 44 punkter med målsättningen att halvera förseningarna till 2010.<ref>{{webbref|url=https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11247/RelatedFiles/100390_kraftsamling_stockholm_malardalen.pdf|titel=Kraftsamling Stockholm Mälardalen|hämtdatum=19 september 2009|datum=18 maj 2009|utgivare=[[Trafikverket]] |format={{pdf}}}}</ref>

==Vagntyper==
[[Fil:X10Pendeltaag.jpg|miniatyr|Pendeltåg av typen [[X10 (motorvagn)|X10]] mot Märsta ankommer [[Årstaberg]], 2007.]]

'''I trafik:'''
*[[X60]] (sedan 2005)
*X60B (sedan 2016)

'''Ej längre i trafik:'''
*[[X20|X20 & X23]] (2001–2002)
*[[Bn (järnvägsvagn)|Bn]] (2001–2003), "dansktåg"
*[[X420]] (2002–2005), "tysktåg"
*[[X1]] (1968–2011)
*[[X10 (motorvagn)|X10]] (1983–2017)

== Depåer==
Uppställning och underhåll av pendeltågen sker sedan 1968 i [[Älvsjödepån]]. År 2006 togs ytterligare en anläggning i bruk utanför [[Bro, Upplands-Bro kommun|Bro]], den så kallade [[Brodepån]]. Ytterligare en depå, [[Södertäljedepån]], har uppförts vid Södertälje hamn. Därutöver finns uppställning av fordon vid ett antal stationer som [[Kungsängen (pendeltågsstation)|Kungsängen]], [[Märsta station|Märsta]], [[Upplands Väsby (pendeltågsstation)|Upplands Väsby]], [[Västerhaninge (pendeltågsstation)|Västerhaninge]], [[Sundbybergs station|Sundbyberg]] , [[Tumba station|Tumba]] och [[Ulriksdal (pendeltågsstation)|Ulriksdal]]

==Framtid==
===Banutbyggnad===
{{Pågående bygge Stockholm}}
* '''Tomteboda–Kallhäll'''. Sträckan mellan [[Tomteboda]] och [[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]] på [[Mälarbanan]] är idag hårt trafikerad. Beslut har fattas att [[fyrspår]] kommer byggas längs nuvarande sträckning. Byggstart för sträckan [[Kallhäll (pendeltågsstation)|Kallhäll]]–[[Barkarby (pendeltågsstation)|Barkarby]] skedde i november 2012 och sträckan färdigställdes 2016. För sträckorna Barkarby-[[Duvbo]] samt Tomteboda-[[Huvudsta]] inleddes arbetet med en [[järnvägsplan]] 2012.<ref>{{webbref|url=http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/|titel=Tomteboda–Kallhäll|datum=31 januari 2012|utgivare=Trafikverket}}</ref>

:Trafikverket och Solna stad har träffat avtal om delsträckan genom Solna stad. Det innebär att järnvägen läggs i tunnel genom kommunen och att en ny pendeltågsstation byggs i Huvudsta.
:Tidigast planerad byggstart för delsträckan är 2021. Färdigställandet av delsträckan beräknas till cirka 8 år efter byggstart, med undantag för Huvudsta station som kommer att färdigställas senast två år efter att järnvägen är klar.

* '''Uppsala–Arlanda'''. Fyra spår Uppsala-Arlanda skulle möjliggöra uppehåll på fler ställen på sträckan. De orter som oftast nämns är [[Bergsbrunna]] och [[Alsike]]. Det är dock osäkert när en sådan utbyggnad kan ske. 11 december 2017 presenterades ''Uppsalapaketet'', en överenskommelse mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun på bostads- och infrastruktursatsningar i Uppsala. Enligt paketet ska en järnvägsstation i Bergsbrunna vara klar senast 2029. <ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-ska-sodra-uppsala-vaxa-33-000-nya-bostader |titel=Så ska södra Uppsala växa – 33.000 nya bostäder |hämtdatum=2017-12-11 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=|år=|månad=|format= |verk= |utgivare=SVT Nyheter |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>

===Linjeändringar===
* Den [[10 december]] [[2017]] togs en ny linjenumrering i bruk. Nya linjenummer är 40-44, samt 48 (Södertälje-Gnesta; gamla linje 37). Vissa linjer har turer med suffix X, till exempel 40X; så kallade "snabbpendeltåg" vilka går med reducerat antal stopp och därmed även reducerad restid.

== Referenser ==
[[Fil:J-symbolen 2013.jpg|miniatyr|J-symbolen har likheter med [[T-symbolen]].]]
<references/>

== Vidare läsning ==
* {{bokref
|efternamn=Ericsson
|förnamn=Thomas
|titel=Pendeltrafiken 25 år 1968–1993
|år=1993
|utgivare=[[Statens Järnvägar|SJ]]
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=91-630-1789-X
|libris=9637278
}}
* {{bokref
|efternamn=Hällqvist
|förnamn=Arne
|titel=Pendeltåg i stockholmsområdet
|serie=TNF bok; 62
|år=2008
|utgivare=[[Trafik-Nostalgiska Förlaget]]
|utgivningsort=Saltsjöbaden
|isbn=978-91-85305-65-0
|libris=10672321
}}
* [[Roslagsbanan]] och [[Saltsjöbanan]], som har en liknande funktion som pendeltågen, men kallas [[lokaltåg]] av SL.
* [[Upptåget]], som tidigare trafikerat sträckan Uppsala - Upplands Väsby.

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20130427051512/http://www.ikarta.se/stockholm/pendel_avstand_centralen.html Pendelavstånd till Stockholms central]

{{Kollektivtrafik i Stockholms län}}
{{Pendeltågsystem i Sverige}}
{{Pendeltåg och tunnelbanor i Sverige}}
{{Visa efter datum|2017|12|10|{{Stockholms pendeltåg/gammal}}|{{Stockholms pendeltåg}}}}

{{Kommunikationer i Stockholm}}

[[Kategori:Lokaltåg]]
[[Kategori:Svenska tåg]]
[[Kategori:Järnväg i Stockholms län]]