Visa källa för Misterhults socken

{{Socken
|namn               = Misterhults socken
|Bild 01            = [[Fil:Misterhultskyrka_01.jpg|250px]]
|Bildtext 01        = Misterhults kyrka
<!-- Fakta om socken -->
|land               = [[Fil:Flag of Sweden.svg|20px]] [[Sverige]]
|landskap           = [[Fil:Smålands_vapen.svg|20px]] [[Småland]]
|län                = [[Fil:Kalmars_läns_vapen.svg|20px]] [[Kalmar län]]
|kommun             = [[File:Oskarshamn_vapen.svg|20px]] [[Oskarshamns kommun|Oskarshamn]]
|härad              = [[Tunaläns härad]]
|bildad             = [[Medeltiden]]
|upphörd            =
|upphov till        = [[Misterhults landskommun]]<br>[[Misterhults församling]]
|tingslag           = [[Sevede och Tunaläns domsagas tingslag]]<br> (1936-01-01–)
[[Tunaläns tingslag]]<br> (–1935-12-31)
|areal              = 418
<!--Sockenkarta-->
|sockenkarta        = [[Fil:Misterhults_socken.JPG|250px]]
<!--Kod-->  
|Sockenkod          = 0845
<!--Länkar-->
|kulturnav          = [https://kulturnav.org/b648fca2-01d8-45ad-a33b-95b4ee8c68bc Länk]
|geonamesid         = [https://www.geonames.org/8126637/misterhult-socken.html Länk]
}}

'''Misterhults socken''' i [[Småland]] ingick i [[Tunaläns härad]], uppgick 1967 i [[Oskarshamns stad]] och området ingår sedan 1974 i [[Oskarshamns kommun]] i [[Kalmar län]] och motsvarar från 2016 [[Misterhults distrikt]].

Socknens areal är 418,40 [[kvadratkilometer]], varav land 404,98.<ref name="Svensk uppslagsbok">{{Sn-SU|socken=Misterhult}}</ref> År 2000 fanns här 2&nbsp;803 invånare<ref name= "Harlen">{{Bokref/Sverige från A till Ö}}</ref>. Tätorter är [[Fårbo]], [[Mörtfors]], [[Figeholm]] samt kyrkbyn [[Misterhult]] där [[Misterhults kyrka|Misterhults sockenkyrka]] ligger.

==Administrativ historik==
Misterhults socken har medeltida ursprung.

Vid [[kommunreformen 1862]] övergick socknens ansvar för kyrkliga frågor till [[Misterhults församling]] medan de borgerliga tillföll [[Misterhults landskommun]]. [[Figeholms köping]] utbröts ur landskommunen 1878 och inkorporerades 1952. Landskommunen tillhörde från 1967 [[Oskarshamns stad]] som [[1971]] uppgick i [[Oskarshamns kommun]].<ref name= "Harlen"/> År 1976 överfördes till [[Hjorteds socken|Hjorteds socken(församling)]] ett område omfattande fastigheterna Bjurvik 1:5 - 1:33, Kappemåla 1:1 och 2:1, Mörtfors 1:1 samt Solbacken 1:1 och 1:2 jämte härtill hörande vattenområden i Mörtfors ström, även benämnd Marströmmen.

1 januari 2016 inrättades [[sveriges distrikt|distriktet]] Misterhult, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har lydit under samma [[fögderi]]er och [[domsaga|domsagor]] som Tunaläns härad. De [[Indelt soldat|indelta soldaterna]] tillhörde [[Smålands husarregemente]], Staby skvadron, Överstelöjtnantens kompani och de elva [[båtsman (indelningsverket)|indelta båtmännen]] tillhörde Tjusts båtsmanskompani.<ref>{{Sn-NAD-ort|socken=Misterhult}}</ref><ref>[http://www.tjust.com/historia/report/boatswain/ Om Tjusts båtsmanskompani]</ref>

==Geografi==
Misterhults socken ligger vid kusten norr om [[Oskarshamn]]. Socknens område tillhör den glest bebodda skogsbygden, som sitter likt en [[kil (enkel maskin)|kil]] mellan de öppnare, välodlade gamla kulturbygderna [[Tjust]] i norr och [[Kalmar|Kalmarslätten]] i söder. I bygden ligger åkrarna utspridda och följer smala dalgångar som är inramade av breda, bergiga skogsplatåer. Längs kusten finns en skärgård, bredast utanför [[Gåsfjärden]] i norr. Till socknen hör också ön och naturreservatet [[Blå Jungfrun]].<ref name="geogr">{{Bokref/Sverige geografisk beskrivning del 2}}</ref><ref name="NE">[[Nationalencyklopedin]]</ref><ref name="Svensk uppslagsbok"/>

[[Gästgiveri]]er har funnits i Jemserum<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/0859.html Jemserum] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref> och Figeholm.<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/0410.html Figeholm] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref name="Misterhult">[http://runeberg.org/rosenberg/2/0172.html Misterhult] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>

===Skärgården===
Misterhults skärgård kallas socknens [[skärgård]]sområde som i norr angränsar till [[Tjusts skärgård]] och i söder till [[Kalmarsund]]. Området består av en mängd öar som [[Vinö, Misterhult|Vinö]], [[Älö]], [[Äspö (Oskarshamn)|Äspö]] och [[Strupö]]. Flera av dessa, däribland Vinö, är bebodda året runt. Ett generellt byggnadsförbud som infördes av [[Länsstyrelsen]] redan på 1920-talet, har fredat öarna från storskalig bebyggelse under de senare decennierna. [[Misterhults skärgård]] är ett naturreservat som bland annat inkluderar Älö, Strupö Marsöarkipelagen och Örö.

===Frälsegårdar i Misterhults socken===
Socknen var inget självklart mål för fiender under senmedeltiden. Fienden föredrog istället trakterna kring [[Kalmar]] och [[Gamlebyviken]] där befolkningen var större och man lättare kunde angripa från sjösidan. Därför anlades inga stora slott eller försvarsborgar i Misterhultstrakten. 

Detta i sin tur ledde till att de högadliga släkterna inte heller slog sig ner i trakten, eftersom de antingen genom köp, förpantning eller genom förläningar skaffade sig jordegendomar i det bördigare norra och södra Kalmar län. Ett exempel är den legendariske jorddrotten [[Bo Jonsson Grip]], som på 1300-talet praktiskt taget var herre över hela det småländska kustområdet och hade en särskilt stark ställning i [[Tjust]]. På [[Fågelvik (herrgård)|Fågelvik]] i [[Tjust]] huserade även kung [[Karl Knutsson (Bonde)]] och senare ätten [[Gyllenstierna]].

Den urgamla ryktbara [[Bielke|Bielkeätten]] hade sitt [[stamgods]] under senmedeltiden i trakten av [[Mönsterås]] med [[Kråkerum]] som [[sätesgård]]. Rikskanslern [[Axel Oxenstierna]] ägde på 1600-talet stora områden i [[Södra Möre]] där han var [[greve till Södermöre]]). Men även släkterna [[Sture]]{{vem|datum=2019-07}} och [[Vasa]] hade ansenliga jordegendomar i denna del.
I 1500-talets jordeböcker uppträder egendomen som två [[kronohemman]], Stora och Lilla [[Misterhult]]. Dessa gårdar som låg mitt i bygdens centrum var av mycket hög ålder och hade viss betydelse redan under forntiden. Säkert är det just efter dessa gårdar som Misterhult vid sockenbildningen fick sitt namn.

Fram till år 1521 fanns i princip ingen [[frälsejord]] i Misterhults socken. Det mesta jordagodset tillhörde Kronan. I den äldsta bevarade jordeboken över Misterhult upprättad 1543, finns inga självägande bönder, bara landbor som arrenderar sin jord. Vid seklets mitt hade trots allt ca 13% av Kronans jordagods övergått till frälset och ägdes av [[Görvel Fadersdotter]] ([[Sparre (släkter)|Sparre]]). Vid hennes död 1605 återgick hennes gods till Kronan, men bara för att 1607 förlänas till krigaren Per Mikaelsson. Per adlades år 1610 med namnet [[Hammarskjöld]] och blev stamfader för den ätt som kom att bygga upp ett mycket ansenligt godskomplex i [[Stranda härad, Kalmar län|Stranda]] och Tunaläns härader, som under mycket lång tid var den helt dominerande familjen i dessa trakter. (Per var farfars farfars farfars farfar till [[FN:s generalsekreterare]] [[Dag Hammarskjöld]]).

Adelsgårdarnas storhetstid i Misterhults socken inleddes först på 1600-talet när förtjänta krigare fick förläningar av kungen. Då var Tunaläns skogstrakter lämpliga resurser att dela ut. En av de största jordägarna i socknen blev alltså Per Mikaelsson Hammarskjöld, men även andra adliga släkter som [[Zelow]], [[Breitholtz]],  [[Freidenfelt]], [[Nordenskjöld]], [[Hellenstierna]] och [[Ekenberg (adelsätt)|Ekenberg]] kom att bli betydande.

===[[Sätesgård]]ar===
*[[Fårbo säteri]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/0482.html Fårbo] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref>[http://runeberg.org/hgsl/2/0408.html Fårbo] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Misterhults säteri]]<ref name=Misterhult/><ref>[http://runeberg.org/hgsl/5/0089.html Misterhult] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Virums säteri]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/2/1047.html Virum] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref>[http://runeberg.org/hgsl/7/0384.html Wirum] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Imbramåla herrgård]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/0845.html Imbramåla] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
*[[Lindnäs herrgård]]<ref>[http://runeberg.org/hgsl/4/0467.html Linnäs] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Virbo säteri]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/2/1045.html Virbo] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref>[http://runeberg.org/hgsl/7/0379.html Wirbo] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Gässhults säteri]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/0610.html Gässhult] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref>[http://runeberg.org/hgsl/3/0167.html Gässhult] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Virkvarns säteri]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/2/1047.html Virqvarn] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref><ref>[http://runeberg.org/hgsl/7/0382.html Wirqvarn] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870</ref>
*[[Gersebo herrgård]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/0510.html Gersebo] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
*[[Köksmåla gård]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/1/1045.html Köksmåla] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>
*[[Tjustgöls gård]]<ref>[http://runeberg.org/rosenberg/2/0826.html Tjustgöl] i Carl Martin Rosenberg: ''Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige'', Stockholm 1882-1883</ref>

==Fornlämningar==
Kända från socknen är ett flertal [[gravröse]]n och [[stensättning]]ar från [[bronsåldern]] samt gravplatser från [[järnåldern]].<ref name="geogr"/><ref name="NE"/><ref>{{Sn-Hm|snkod=0845}}</ref><ref>{{Sn-RAÄ|snkod=845|lan=Sm}}</ref>

==Befolkningsutveckling==
Befolkningen ökade från 3 885 1810 till 6 723 1870 varefter den minskade stadigt till 3 045 1970. Till 1990 hade folkmängden ökat något till 3 054 invånare.<ref>[http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/ ''Folkmängd 1810-1890 Misterhult i Kalmar län''], [[Demografiska databasen]], Umeå universitet (läst 6/8 2016)</ref>

==Namnet==
Sockennamnet kommer från kyrkbyn som 1417 hette ''Mistrult''. Förleden är ''mist'' i betydelsen dimma, tät fuktig dis från sjön. Efterleden är [[Ortnamnsändelser_i_Sverige#-hult/-hylte|hult]], liten skog.<ref>{{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003}}</ref>

==Se även==
*[[Misterhults församling]]
*[[Lista över fasta fornminnen i Oskarshamns kommun (Misterhult, stensättningar)]]
*[[Lista över fasta fornminnen i Oskarshamns kommun (Misterhult, övriga)]]

==Referenser==
===Fotnoter===
<references/>

===Tryckta källor===
*Sture Jennes, År och människor i Misterhult, ur arkiv och gömmor, utgiven av Misterhults hembygdsförening, Västervik 1962
*Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret (Registerutdrag 2000-08-09 Oskarshamn)
*[http://www.h.lst.se/h/amnen/Natur/skyddad_natur/Naturreservat/oskarshamn/mhultsskargard/ Länsstyrelsen]{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}

==Vidare läsning== 
*{{bokref |efternamn=Dahlin |förnamn=Michael |titel=I rösebyggares land : en studie av Misterhults bronsålder |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42974 |serie=Kalmar Studies in Archaeology / University of Kalmar, 1653-431X |år=2014 |utgivare=Linnéuniversitetet |libris=17921153 }}
*{{bokref |efternamn=Hellberg |förnamn=Bengt |titel=Berättelse om Misterhult sochn år 1776 / [tolkning av texten: Gustav Bech och Gerd Karlsson] |år=1996 |utgivare=G. Bech] |utgivningsort=[Oskarshamn |libris=8836890 }}
*{{bokref |efternamn=Jennes |förnamn=Sture |titel=År och människor i Misterhult : ur arkiv och gömmor |år=1962 |utgivare=Misterhults hembygdsförening |utgivningsort=Misterhult |libris=1542061 }}
*{{bokref |efternamn=Kempe |förnamn=Tord |titel=Tjust och Misterhult : strandhugg i Smålands skärgård |utgåva=1. uppl |år=1985 |utgivare=LiberFörlag |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-38-90630-9 |libris=7268978 }}
*{{bokref |efternamn=Rosenblad |förnamn=Leif |medförfattare=Franzén, Johnny; Soderling, Janice |titel=Herresäten i Tjust del 2, & Misterhult |utgåva=1. uppl |år=2009 |utgivare=Position |utgivningsort=Västervik |isbn=978-91-977088-1-4 |libris=11586811 }}
*{{bokref |efternamn=Selling |förnamn=Jan |medförfattare=Holmer Gösta |titel=Så länge skutan kan gå : möten med skärgårdens sista fiskare |utgåva=2. uppl |år=2008 |utgivare=Ostkultur |utgivningsort=Hjorted |isbn=9789197759014 |libris=11214782 }}
*{{bokref |efternamn=Sjögren |förnamn=Arvid |titel=Misterhults socken - den är vår hembygd |utgåva=3. uppl |år=1987[1955] |utgivare=[Misterhults hembygdsfören.] |utgivningsort=[Figeholm] |isbn=91-7810-933-7 |libris=7667331 }}

==Externa länkar==
*{{Sn-NAD|socken=Misterhult}}
*{{Sn-Dm|socken=Misterhult+socken}}
*{{Sn-Hm|snkod=0845}}
*{{Sn-RAÄ|snkod=0845}}
*{{Sn-Rosenberg|band=2|sidnr=0171}}
*[http://runeberg.org/hgsl/5/0088.html Misterhults socken] i ''Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige'' i 7 band, Stockholm 1856-1870



{{Tunaläns härad}}

[[Kategori:Indelningar i Oskarshamns kommun]]
[[Kategori:Socknar i Tunaläns härad]]
[[Kategori:Oskarshamn]]
[[Kategori:Socknar i Kalmar län]]
[[Kategori:Socknar i Småland]]
[[Kategori:Socknar]]