Visa källa för Astrid Lindgren

{{Författare
|namn               = Astrid Lindgren
|bild               = Lindgren 1960.jpg
|bildstorlek        = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
|bildtext           = Astrid Lindgren, omkring 1960.
|pseudonym          = 
|födelsenamn        = Astrid Anna Emilia Ericsson
|född_datum         = [[14 november]] [[1907]]
|född_plats         = [[Vimmerby församling|Vimmerby landsförsamling]], [[Småland]], [[Sverige]]
|död_datum          = {{Död datum och ålder|2002|1|28|1907|11|14}}
|död_plats          = [[Gustav Vasa församling]], [[Stockholm]], [[Sverige]]
|yrke               = [[Författare|Barnboksförfattare]], [[manusförfattare]], förlagsredaktör
|make_maka          = [[Sture Lindgren]]<br>(g. 1931–1952; änka)
|partner            = 
|barn               = med [[Reinhold Blomberg]]:<br>[[Lars Lindgren (1926–1986)|Lars Lindgren]] (1926-86)<br>med Sture Lindgren:<br>[[Karin Nyman]] född 1934
|släktingar         = [[Gunnar Ericsson (centerpolitiker)|Gunnar Ericsson]] (bror)<br>[[Stina Hergin]] (syster)<br> [[Ingegerd Lindström]] (syster)<br>[[Nils Nyman]] (dotterson)<br>[[Olle Nyman (jurist)|Olle Nyman]] (dotterson)
|nationalitet       = {{flaggbild|Sverige}} [[Svenskar|Svensk]]
|språk              = [[Svenska]]
|period             = 
|genre              = [[Sagor]], noveller, [[dramatik]], [[fantasy]] m.fl.
|ämne               = 
|debutverk          = ''[[Britt-Mari lättar sitt hjärta]]'' (1944)
|noterbara_verk     = 
|influenser         = 
|influerade         = 
|signatur           = Astrid Lindgren signature.svg
|webbplats          = [https://www.astridlindgren.com/ Officiell webbplats]
|fotnoter           = 
}}
[[Fil:Astrid Lindgren and Tove Jansson in 1958.jpg|miniatyr|Astrid Lindgren och [[Tove Jansson]] 1958]]
'''''Astrid'' Anna Emilia Lindgren''', född ''Ericsson'' den [[14 november]] [[1907]] i [[Vimmerby landsförsamling]] i [[Småland]], död [[28 januari]] [[2002]] i [[Stockholm]], var en svensk [[barnbok]]s-, [[sångtext]]- och [[manusförfattare]] samt förlagsredaktör och opinionsbildare. Hon är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra [[Pippi Långstrump]] (1945), [[Barnen i Bullerbyn]] (1947), [[Karlsson på taket]] (1955), [[Madicken]] (1960), [[Emil i Lönneberga]] (1963), [[Saltkråkan]] (1964) och [[Bröderna Lejonhjärta]] (1973) samt [[Ronja Rövardotter]] (1981). 

Beräknad siffra 2010 för försäljningen av böcker är 145 miljoner exemplar och de har översatts till 104 språk (2018).<ref>{{Webbref|url=https://www.astridlindgren.com/sv/vanliga-fragor-och-svar/oversatta-sprak|titel=Astrid Lindgrens böcker har översatts till 104 språk!|hämtdatum=2018-11-07|verk=www.astridlindgren.com|språk=sv}}</ref> Många av Lindgrens böcker har filmatiserats — merparten är svenska [[spelfilm]]er. Återkommande i Lindgrens filmer är kompositören [[Georg Riedel]], regissören [[Olle Hellbom]] och skådespelaren [[Allan Edwall]]. Det har även producerats några utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller.

Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat [[Svenska Akademien]]s [[stora priset|stora guldmedalj]]. Hon utsågs även till [[hedersdoktor]] vid [[Linköpings universitet]], [[University of Leicester|universitetet i Leicester]] och universitetet i [[Warszawa]]. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är [[Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne]] instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på fem miljoner kronor<ref>{{Harvnb|-|2002|p=Om priset – fakta om priset}}</ref>, vilket gör det till världens största litteraturpris efter [[Nobelpriset i litteratur]].

Lindgren var under senare delen av sitt liv också en betydande samhällsdebattör. I [[Riksdagsvalet_i_Sverige_1976|valrörelsen 1976]] publicerades hennes novell ''[[Pomperipossa i Monismanien]]'' i ''[[Expressen]]''. Hon ansåg där, att det var absurt, att egenföretagare kunde få betala mer i [[marginalskatt]] än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och spridning. Regeringens bemötande av Lindgren när finansminister [[Gunnar Sträng]] först svarade, att Lindgren har djup okunskap i skattepolitikens irrgångar,<ref name="www.affarsvarlden.se">http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3374882.ece</ref> för att senare erkänna att hon hade rätt i sak, anses ha varit en bidragande faktor till att [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokraterna]] förlorade regeringsmakten för första gången på 40 år. 

Hon engagerade sig även för barns rättigheter, mot kärnkraften och i [[Djurskydd]]skampanjen med ett flertal [[debatt]]artiklar i ''Expressen''.

Astrid Lindgren övertog [[Selma Lagerlöf]]s plats, som motiv på den svenska [[20-kronorssedeln]] den 1 oktober 2015.

== Biografi ==
[[Fil:Barndomsbild på Astrid Lindgren.jpg|miniatyr|left|Barndomsbild på Astrid Lindgren (trea från vänster) tillsammans med sina föräldrar och syskon.]]
=== Uppväxt och skolgång ===
[[Fil:Lindgren 1923.jpg|miniatyr|Astrid Lindgren, 1923.]]
Astrid Lindgrens föräldrar [[arrendator]]n Samuel August Ericsson (1875–1969) och Hanna, född Jonsson, (1879–1961)  gifte sig 1905 och bosatte sig på gården Näs, nära [[Vimmerby]]. År 1906 fick de sonen [[Gunnar Ericsson (centerpolitiker)|Gunnar]] (1906–74) och 1907 dottern Astrid. Familjen utökades senare med [[Stina Hergin|Stina]] (1911–2002) och [[Ingegerd Lindström|Ingegerd]] (1916–97).

Astrid Lindgren fastnade tidigt för läsning och berättar, att hon ungefär fem år gammal fick höra en saga om Jätten Bam-Bam och feen Viribunda, läst av en granne Kristin. När Lindgren kunde läsa själv letade hon efter böcker, att läsa och minns den första egna boken om ''Snövit'' med omslag av [[Jenny Nyström]]. Boken köptes genom småskollärarinnan, som före varje jul hade med sig material där barnen kunde läsa om vilka jultidningar och böcker, som gick att beställa.<ref>{{Harvnb|Lindgren|1999|p=79–80}}</ref>

Den 7 augusti 1914 började Astrid Lindgren i Vimmerbys småskola. Första dagen var hon rädd och grät, men i boken ''Astrid Lindgren – en levnadsteckning'' av [[Margareta Strömstedt]] berättar hon om hur hon kom över blygheten. Hon började 1917 på samrealskola där hennes lärare ofta läste hennes uppsatser högt för klassen. När hon var 13 år gammal, 1920, publicerades en av hennes uppsatser i ''[[Vimmerby Tidning]]''.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011b}}</ref> Lindgren tog [[realexamen]] med höga betyg.

=== Familjeliv och yrkesliv ===
[[Fil:Astrid Lindgren 1924.jpg|140px|vänster|Astrid Lindgren 1924.]]
Efter realexamen med bland annat A i modersmålet blev Lindgren [[korrektur]]läsare och skrev notiser och korta reportage på ''[[Vimmerby Tidning]]'', för en månadslön på 60 kronor.<ref>{{Webbref |url=http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/2769 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2013-10-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131015021937/http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/2769# |arkivdatum=2013-10-15 }}</ref> Där arbetade hon i två år innan hon 1926 flyttade till [[Stockholm]] och lärde sig maskinskrivning och [[stenografi]]. Då väntade hon dock barn med den redan gifta [[chefredaktör]]en [[Reinhold Blomberg]] (1877–1947) på ''Vimmerby Tidning''. Han ville gifta sig med henne, men hon avstod och födde 1926 som ogift sonen [[Lars Lindgren (1926–1986)|Lars]] i [[Köpenhamn]]. Valet av Köpenhamn var för att undvika svenskt rättsväsende då hon eftersöktes i samband med att barnets far anklagats för äktenskapsbrott av sin hustru. Sonen Lars fick bo i fosterfamilj där under sina första år.

1929 fick hon en ny anställning på [[Kungliga Automobil Klubben]], där hon mötte kontorschefen Sture Lindgren.<ref name="Astridlindgren 2011i">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011i}}</ref> År 1930 tillbringade hon en tid i Köpenhamn då sonen Lars fostermor blev sjuk. Han fick då flytta hem till Lindgrens barndomsgård Näs. År 1931 gifte hon sig med sin chef [[Sture Lindgren]] (1898–1952) och de fick en tvårumslägenhet. Hon fick möjlighet att ha hand om sin son och bli hemmafru. Sonen har i en intervju berättat att "Hon var inte en sån där mamma som satt stilla i parken på en bänk och tittade på sina lekande barn. Hon ville leka själv och jag misstänker att hon tyckte det var minst lika roligt som jag!".<ref name="Astridlindgren 2011i" />

[[Fil:Dalagatan 2008c.jpg|miniatyr|[[Dalagatan]] 46 i Stockholm, en trappa upp var Astrid Lindgrens bostad under drygt 60 år.]]
Den 21 maj 1934 föddes Astrid Lindgrens andra barn, [[Karin Nyman|Karin]], som senare blev översättare. Familjen flyttade 1941 till lägenheten vid [[Dalagatan]], med utsikt över [[Vasaparken, Stockholm|Vasaparken]], där Lindgren bodde till sin död. Somrarna tillbringades oftast i makens föräldrahem i [[Furusund]]. 1939 anställdes Astrid Lindgren som sekreterare till kriminologen [[Harry Söderman]] som under [[andra världskriget]] organiserade norska [[polistrupper]] i Sverige. De insikter i kriminalteknik som hon skaffade sig hos honom inspirerade henne till böckerna om [[Kalle Blomkvist|Mästerdetektiven Blomkvist]]<ref>{{Bokref|efternamn=Strömstedt|förnamn=Margareta|titel=Astrid Lindgren en levnadsteckning|hämtdatum=|år=1999}}</ref>. 

Lindgrens bror Gunnar Ericsson, som var djupt engagerad i [[Bondeförbundet]], medverkade till att hon fick uppdragen att skriva julberättelser i tidningarna ''Landsbygdens jul'' och ''[[Stockholms-Tidningen]]''.<ref name="ahlen100">[https://web.archive.org/web/20071203024239/http://www.ahlens.se/media/v43_07_astrid_100ar// Astrid Lindgren 100 år]. ''Åhléns''. Läst 6 november 2007.</ref> I hennes yrkeskarriär kan även nämnas att hon under [[andra världskriget]] i hemlighet arbetade på [[Allmänna säkerhetstjänsten|säkerhetstjänstens]] avdelning för brevcensur, där hon läste de inkallades brev.<ref>{{Harvnb|Bergsten|2007}}</ref>

Lindgren fick 1947 en deltidsanställning som förlagsredaktör och ansvarig för barnboksavdelningen på [[Rabén & Sjögren]]. Där arbetade hon fram till 1970 då hon gick i pension.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011c}}</ref>

=== Senare liv ===
1961 avled Astrid Lindgrens mor Hanna och åtta år senare fadern Samuel August. Hon skrev då en [[novell]] om sina föräldrar, ''[[Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult]]'', som en följetong i tidningen ''[[Vi (tidskrift)|Vi]]''. Den utkom senare även som bok. Hon utgick från sin fars berättelser och kärleksbrev, som hon funnit i barndomshemmet. Samuel August förälskade sig i Hanna då hon bara var nio år och han var tretton.<ref>{{bokref |efternamn=Lindgren |förnamn=Astrid |titel=Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult |år=1973 |utgivare=Bokvännerna |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=9170220654 |libris=7591336 }}</ref>
 
I början av 1970-talet gick Lindgren i pension från bokförlaget Rabén & Sjögren. Flera närstående avled, däribland brodern [[Gunnar Ericsson (centerpolitiker)|Gunnar]]. 

Från år 1963 tills hon avgick 1993 var hon ledamot av [[Samfundet De Nio]]; stol 8 (1963–73), stol 1, ordförande (1973–86) och stol 4 (1986–93).

Lindgren mottog flera utmärkelser, bland annat [[Svenska Akademiens stora pris]] 1971. Enligt [[Lars Gyllensten]] var hon föreslagen att efterträda [[Pär Lagerkvist]] i [[Svenska Akademien]] efter dennes bortgång 1974, men förslaget fick ringa gehör hos akademiens ledamöter.<ref>{{Bokref |titel=Minnen, bara minnen  |efternamn=Gyllensten |förnamn=Lars |författarlänk= |medförfattare= |år=2000 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort= |isbn= |sid=219 }}</ref> 

Hon gav sig även in i samhällsdebatten (se nedan) och detta fortsatte under 1980-talet då hon bland annat engagerade sig för djurs rättigheter. År 1986 dog sonen Lars. Astrid Lindgrens åttioårsdag 14 november 1987 firades på [[Göta Lejon]] i Stockholm. Under 1990-talet mottog hon fler utmärkelser. 1996 uppkallade [[Ryska vetenskapsakademin]] en [[asteroid]] efter henne ([[3204 Lindgren]])<ref name="springer">{{bokref |url=https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3205 |titel=Dictionary of Minor Planet Names – (3204) Lindgren |efternamn=Schmadel |förnamn=Lutz D. |utgivare=Springer Berlin Heidelberg |sid=336 |datum=2007 |isbn=978-3-540-29925-7 |hämtdatum=27 oktober 2017}}</ref>, något som fick henne att utbrista ''”Hädanefter får ni kalla mig Asteroid Lindgren”''. Samma år som hon fyllde 90 år utnämndes hon till [[Årets svensk i världen]], något som hon kunde uttala sig skämtsamt och en smula ironiskt om genom att påpeka sin skröplighet.<ref>{{Webbref|titel=Författarinnan Astrid Lindgren|url=https://www.svt.se/kultur/forfattarinnan-astrid-lindgren|verk=SVT Nyheter|datum=2007-11-13|hämtdatum=2019-02-12|språk=sv}}</ref><ref>Dagens Nyheter Kultur den 14 november 2015, sidorna 4–5. </ref>

=== Död och begravning ===
[[Fil:Dalagatan 2008a.jpg|miniatyr|[[Dalagatan]] 46 i Stockholm var Astrid Lindgrens hem mellan 1941 och 2002.]]
Den 28 januari 2002 avled Astrid Lindgren i sitt hem på Dalagatan i [[Vasastaden, Stockholm|Vasastan]] i [[Stockholm]], 94 år gammal. Hennes [[begravning]] ägde rum i [[Storkyrkan]] i [[Gamla stan]]. Bland gästerna återfanns bland andra [[Sveriges monarki|kung]] [[Carl XVI Gustaf]] med [[drottning Silvia]] och den övriga kungafamiljen, [[Sveriges statsminister|statsminister]] [[Göran Persson]], [[Sveriges kulturminister|kulturminister]] [[Marita Ulvskog]], [[Sveriges riksdag|riksdagens]] [[Sveriges riksdags talman|talman]] [[Birgitta Dahl]], [[landshövdingen i Stockholms län]] [[Mats Hellström]] och [[Stockholms kommun|kommunstyrelsens ordförande]] [[Carl Cederschiöld]]. Gudstjänsten leddes av Regina Karacsonyi. ''[[Dagens Nyheter]]'' beskrev ceremonin som "det närmaste man kan komma en [[statsbegravning]]".<ref name="Hagerfors 2002">{{Harvnb|Hagerfors|2002}}</ref>

Astrid Lindgrens kista fördes genom Stockholm från [[Adolf Fredriks kyrka]] till Storkyrkan. Den svarta vagnen var av trä och hade lånats från [[Skärkinds kyrka]]. Bakom vagnen ledde en flicka en vit osadlad [[hingst]], en gammal begravningssymbol vid kungliga begravningar. Kortegen eskorterades av ridande poliser och [[livdragon]]er från [[Livgardet|Kungliga Livgardet]]. För musiken i Storkyrkan svarade bland andra [[Adolf Fredriks musikklasser]], som bland annat sjöng "[[Idas sommarvisa]]". [[Tommy Körberg]] sjöng "Fattig bonddräng" ur filmen ''[[Emil i Lönneberga (film)|Emil i Lönneberga]]'' (1971). Melodin återkom sedan som [[improvisation]] på [[orgel]] när kistan bars ut. Ceremonin direktsändes i [[SVT2]]. Lindgren gravsattes i hemstaden [[Vimmerby]].<ref name="Hagerfors 2002"/>

== Författarskap ==
=== Första böckerna ===
Astrid Lindgren började skriva på 1940-talet. När Lindgrens dotter var sjuk i lunginflammation bad hon om att få höra en berättelse och när modern då frågade:
{{Citat|'Vad ska jag berätta?' svarade hon 'Berätta om Pippi Långstrump!' Hon hittade på det namnet just i det ögonblicket.|Astrid Lindgren|<ref>{{Harvnb|Heurling|1993|p=211}}</ref>}}

Berättelserna om Pippi uppskattades av både Lindgrens dotter och hennes kamrater, i flera år. Därför passade Lindgren på att skriva ner berättelserna om Pippi när hon var tvungen att vila i samband med en illa stukad fot. I maj 1944, när hon fyllde 10, fick dottern Karin ett renskrivet manuskript med berättelsen om Pippi.

Lindgren bestämde sig också för att skicka en kopia till ett förlag, trots att hon misstänkte att det skulle refuseras på grund av den figur som Pippi var.<ref name="Heurling 1993">{{Harvnb|Heurling|1993|p=212}}</ref> Hon skickade manuskriptet till [[Albert Bonniers Förlag|Bonniers förlag]], men refuserades av förläggaren [[Gerard Bonnier]] som många år senare erkände att han tyckte att boken var för kontroversiell och att han inte vågade ge ut den.<ref name="statkultur">[https://web.archive.org/web/20071020001234/http://alma.se/templates/KR_Page.aspx?id=863&epslanguage=SV Barnboksrevolutionen började på sängkanten]. Kansliet för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne ''Statens kulturråd''. Läst 6 november 2007.</ref><ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011d}}</ref> Under tiden som hon väntade på besked skrev hon ännu en berättelse. Då blev det en flickbok, ''[[Britt-Mari lättar sitt hjärta]]''. Detta manuskript sändes in till Rabén & Sjögren som hade utlyst en tävling för flickböcker. Manuset fick andra pris och Lindgren gladdes åt vinsten. 1945 hade Rabén & Sjögren en ny tävling och till denna skickade författaren in en omarbetad version av Pippi,<ref name="Heurling 1993">{{Harvnb|Heurling|1993|p=212}}</ref> där Pippi inte var lika elak och uppnosig.<ref>{{Harvnb|Edström|1992|p=80–118}}</ref> Det fick första pris.

Pippi blev ett genombrott för författaren<ref name="Heurling 1993" /> och boken blev en succé julen 1945.<ref>{{Harvnb|Alsing|Lundh|1999|p=140}}</ref> 1946 hade förlaget en pristävling för detektivböcker för unga. Detta inspirerade Lindgren till att skriva ''[[Mästerdetektiven Blomkvist]]'' och den fick ett delat första pris. Det blev den sista tävlingen, men skrivandet fortsatte.<ref name="Heurling 1993" />

===Fortsatt författarskap===
Författandet omfattar nästan 40 böcker, bilderböcker, några teaterpjäser och visor. Dessutom skrev Lindgren filmmanus, radio- och tv-serier.<ref name="Heurling 1993"/> Andra tidiga böcker är de två böckerna om Bullerbyn, ''[[Alla vi barn i Bullerbyn]]'' (1947) och ''[[Mera om oss barn i Bullerbyn]]'' (1949). Första boken, ''Alla vi barn i Bullerbyn'', skickades in till samma tävling som hon 1945 skickade in Pippi Långstrump-manuset till. Trots att ''Alla vi barn i Bullerbyn'' då inte vann något pris köpte Rabén & Sjögren det för utgivning.<ref>{{Bokref|efternamn=Strömstedt|förnamn=Margareta|titel=Astrid Lindgren en levnadsteckning|hämtdatum=|år=1999|utgivare=Rabén & Sjögren}}</ref>

Ett flertal av Lindgrens böcker har filmatiserats och först ut var ''[[Mästerdetektiven Blomkvist (film)|Mästerdetektiven Blomkvist]]'' (1947).<ref name=labyrint>[https://web.archive.org/web/20071117065112/http://www.labyrint.nu/text.asp?id=1561 Astrid Lindgren: personligt]. ''Labyrint''. 28 januari 2002. Läst 6 november 2007.</ref> 1950 tilldelades Astrid Lindgren [[Nils Holgersson-plaketten]] till [[Selma Lagerlöf]]s minne. Efter detta började hennes böcker att sälja i mångmiljonupplagor och översättas till många språk. Bland de mest kända figurerna kan nämnas ''[[Kalle Blomkvist]]'' (1951) ''[[Mio, min Mio]]'' ([[Litteraturåret 1954|1954]]), ''[[Karlsson på taket|Lillebror och Karlsson på taket]]'' (1955), ''[[Madicken]]'' (1960), ''[[Emil i Lönneberga]]'' (1963), ''[[Saltkråkan|Barnen på Saltkråkan]]'' (1964), ''[[Bröderna Lejonhjärta]]'' (1973) och ''[[Ronja rövardotter]]'' (1981).

Astrid Lindgren tilldelades 1958 [[H.C. Andersen-medaljen]]. Hon valdes 1963 in i [[Samfundet de nio]], som första barnboksförfattare. 1970 gick Lindgren i pension från Rabén & Sjögren och året efter mottog hon [[Stora priset|Svenska Akademins stora guldmedalj]] och [[Litteris et Artibus]].<ref name="ahlen100"/> Än idag upptäcker många nya barn Lindgrens böcker, och Pippi Långstrump är fortfarande en av de mest lånade böckerna på svenska [[bibliotek]].<ref name="labyrint"/> Siffror från 2014 talar om att den världsomspännande försäljningen av böcker är ca 150 miljoner exemplar.<ref name="Astridlindgren.se 2011e">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011e}}</ref>

=== Översättningar ===
2018 räknades antalet översättningar till 104 språk och språkvarianter.<ref name=FAQ>{{Webbref|url=http://astridlindgren.se/faq|titel=FAQ – Vanliga frågor {{!}} Astrid Lindgren|hämtdatum=2018-07-06|verk=astridlindgren.se}}</ref> Utöver detta finns första kapitlet av Ronja rövardotter på latin och Emil på Pitebondska publicerat i en tidning. Dessutom har Idas Sommarvisa översatts till [[transpiranto]] i ''[[Grönköpings Veckoblad]]''.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011f}}</ref> Fram till 1997 hade internationellt utkommit totalt 3&nbsp;000 utgåvor,<ref>Anette Øster Steffensen (2003): [http://www.erudit.org/revue/meta/2003/v48/n1-2/006960ar.html "Two Versions of the Same Narrative – Astrid Lindgren’s Mio, min Mio in Swedish and Danish".] Erudit.org. Läst 17 september 2014. {{en}}</ref> och globalt har hennes böcker sammanlagt sålt i cirka 165 miljoner exemplar.<ref name=FAQ/> Många av hennes verk har översatts till engelska av översättaren [[Joan Tate]].

[[Fil:MS Stena Danica II invigs av Pippi Långstrump och Sten A. Olsson 1969 002.jpg|miniatyr|Pippi Långstrump ([[Inger Nilsson]]) och redare [[Sten A Olsson]] inviger MS Stena Danica II, 1969.]]
Den första tyska översättningen som gavs ut var ''[[Pippi Långstrump]]'' (1949) på förlaget [[Verlag Friedrich Oetinger]], men ''Pippi Långstrump'' hade tidigare översatts till danska, finska, norska och isländska. Oetinger grundades 1946, och 1949 var [[Friedrich Oetinger]] (1907–86) på besök i Stockholm för att träffa [[Gunnar Myrdal]]. I en bokhandel fick han höra talas om Pippi Långstrump och tog snabbt kontakt med förlaget för att skaffa sig utgivningsrätten på tyska. Då hade redan fem tyska förlag tackat nej när Rabén & Sjögrens förlag hade försökt sälja Pippi Långstrump. Oetinger har gett ut alla hennes böcker i ungefär 20 miljoner exemplar.<!--(Möjligen astridlindgren 1941-1950)--><ref name=sjavig>[https://web.archive.org/web/20090221193434/http://www.astridlindgren.se/omastrid/oetinger.htm En sjavig bokraggare från Hamburg]. ''www.astridlindgren.se''. Läst 6 november 2007.</ref> Tyskland är ett av de länder där Lindgren och hennes böcker fått störst uppmärksamhet, exempelvis bär 186 tyska skolor hennes namn.<ref>{{Harvnb|Knutsen-Öy|2007}}</ref> Den franska utgåvan av Pippi Långstrump som gavs ut [[litteraturåret 1951|1951]] av Hachette var dock inte särskilt bokstavstrogen gentemot författaren. I den utgåvan har förlaget tagit bort långa stycken och gjort om texten för att inte ta med sådant som ansågs vara [[anarkism]] och [[provokation]]er. En ny komplett översättning till franska kom först 1995.<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011h}}</ref>

1973 kom Emil i Lönneberga, ''Zozo la tornade'' på franska, men översättaren hade gjort om Emil till en läspande fransk bondpojke. Sedan mars 2008 finns dock Emil i en ny fransk översättning, trogen originalet (alla tre Emil-böckerna kom ut samtidigt). Där har han dessutom döpts om och heter nu Emil även på franska. I [[Sovjetunionen]] har Lindgrens böcker getts ut i enorma upplagor. Särskilt populär har ''Karlsson på taket'' varit som översattes till ryska redan 1957. Den ryska översättningen var dock under all kritik: "rar liten gumma" översattes till "sällsynt liten gumma" och "[[Saab J 29 Tunnan|Flygande tunnan]]" översattes till "flygande ölfat".<ref>{{Harvnb|Kvint|1997}}</ref> Astrid Lindgrens böcker har på ryska sålts i över 10 miljoner exemplar, och Karlsson på taket är så populär att dåvarande statsminister [[Ingvar Carlsson]] fick höra att han är "fel Karlsson" när han besökte Moskva.<ref name="Astridlindgren.se 2011e"/> Det har skett många översättningar av hennes böcker.

== Samarbeten och andra aktiviteter ==

=== Illustratörer ===
Fyra tecknare har i huvudsak illustrerat Astrid Lindgrens verk: [[Ingrid Vang Nyman]], som stod för teckningarna till böckerna om Pippi, [[Björn Berg (konstnär)|Björn Berg]], som illustrerade Emil-böckerna, [[Eric Palmquist]], som tecknade böckerna om Rasmus liksom i senare upplagor av böckerna om Kalle Blomkvist, samt [[Ilon Wikland]], som tecknade böckerna om Lotta, Karlsson på taket, Madicken, Saltkråkan, Nils Karlsson Pyssling (undantaget äldre upplagor), Ronja, Mio, Bröderna Lejonhjärta samt novellsamlingen ''Sunnanäng''. Bullerbybarnen och Kajsa Kavat har tolkats av såväl Vang Nyman som Wikland.

Utöver dessa fyra kom även ett antal illustratörer att teckna för enskilda böcker:

De äldre upplagorna av ''Nils Karlsson Pyssling'' och ''Kalle Blomkvist''-trilogin tecknades av Ewa Billow respektive Eva Laurell och [[Kerstin Thorvall]]. Marika Delin gjorde bilderna till novellen ''[[Assar Bubbla]]'' och Lindgrens fristående bilderböcker illustrerades av Ilon Wikland, [[Marit Törnqvist]], Birgitta Nordenskjöld, [[Hans Arnold]], Svend Otto S, [[Harald Wiberg]], [[Lars Klinting]] och [[Pija Lindenbaum]]. Teckningarna till flickbokstrilogin om Kati gjordes av Margit Uppenberg (Kati i Amerika och Kati i Italien) och Maivor Persson Malm (Kati i Paris), medan ''Britt-Mari lättar sitt hjärta'' illustrerades av [[Ulla Sundin-Wickman]]. ''Kerstin och jag'' saknar illustrationer.

=== Lindgren i samhällsdebatten ===
Lindgrens medkänsla för samhällets utsatta framgår av hennes böcker. Bortsett från ett fåtal undantag höll hon sig dock undan från den offentliga debatten tills hon vid 70 års ålder deltog i debatten vid [[Riksdagsvalet i Sverige 1976|valrörelsen till riksdagsvalet 1976]]. Hon var själv övertygad socialdemokrat och röstade socialdemokratiskt från mitten av 1940-talet<ref>{{Harvnb|Strömstedt|1977}}</ref> men reagerade starkt när hon upptäckte att hon som [[egenföretagare]] fick en sammanräknad [[marginalskatt]] på 102% (i form av [[arbetsgivaravgift]] och [[inkomstskatt]]). I flera intervjuer berättade hon att hon "med glädje betalar skatt", men att det i hennes fall hade gått till överdrift. Som kritik skrev hon den allegoriska ''[[Pomperipossa i Monismanien]]'' som parodierade den höga skattesatsen<ref>{{Harvnb|Lindgren|1976}}</ref> i ''[[Expressen]]''.<ref name="Astridlindgren 2011a">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011a}}</ref> Sagan väckte stor uppmärksamhet och dåvarande [[finansminister]] [[Gunnar Sträng]] kommenterade den med: "Artikeln är en intressant kombination av stimulerande litterär förmåga och djup okunskap om skattepolitikens irrgångar. Men det begär vi ju inte att Astrid Lindgren ska klara."<ref>{{Harvnb|Norlin|2002}}</ref> Lindgren svarade på kritiken i ''Expressen'':
{{Citat|Ja, han säger att 'det begär vi inte att Astrid Lindgren ska klara,' men jag begär att Gunnar Sträng ska klara det! Och jag tycker inte det verkar som att han räknar så stort mycket bättre än jag – det här som han påstår är felräknat det är i så fall Riksskatteverket som har räknat fel, för jag har siffrorna därifrån."|Astrid Lindgren|Pomperipossa-debatten Expressen 10 mars 1976}}
Det uppstod omfattande kritik mot skatteuttaget i Sverige, dels för själva utformningen av skattesystemet, dels som en reaktion från bemötande från Sträng och regeringen. Samma år förlorade den [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokratiska]] regeringen makten vid [[Riksdagsvalet i Sverige 1976|riksdagsvalet]] för första gången på 40 år. Sagan och debatten kring den blev en viktig del i valrörelsen 1976 och bedöms ha påverkat valresultatet.<ref name="Hansson 2002">{{Harvnb|Hansson|2002}}</ref> 

Hon tog tydligt ställning mot [[kärnkraft]] inför omröstningen 1980 och skrev: 
{{Citat|Detta land är inte till salu, det tillhör oss och våra barn och vi vill behålla det så att vi kan leva där. Dess sockel av granit ska inte proppas med radioaktivt avfall, som i alla evighet ska ligga där och hota ofödda generationer.|Astrid Lindgren|Inför folkomröstningen om kärnkraft<ref name="Hansson 2002"/>}}

Det som engagerade henne mest var dock barn- och djurskyddsfrågor. Hon skrev boken ''[[Min ko vill ha roligt]]'' tillsammans med veterinären Kristina Forslund och förde under tre års tid en djurskyddskampanj i ''Expressen''. Den började via en debattartikel hon skrev [[1985]] i ''[[Dagens Nyheter]]''. Där skrevs bland annat "Kor och hagar behöver varandra, och vi behöver hagar och kor, friska kor, men så bra får det inte längre vara i Sverige."<ref>''[[Dagens Nyheter]]'' 3 maj 1985</ref><ref>Agneta Berg-Wahlstedt (2007): [https://archive.is/20140609100123/http://old.pro.se/tidningen/2007/Nr-2-20072/Landet-runt/Allrakaraste-Astrid-vad-vi-saknar-dig/ "Allrakäraste Astrid vad vi saknar dig!".] Pro.se. Läst 9 juni 2014.</ref>

Statsminister [[Ingvar Carlsson]] gav henne på åttioårsdagen en djurskyddslag, [[Lex Lindgren]]. Lindgren var först mycket glad över lagen, men beskrev den senare som "fisig", då den inte höll det han utlovat.<ref name="Astridlindgren 2011a">{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011a}}</ref> Engagemanget bidrog dock till ett uppmärksammande av djurskyddsfrågorna.

Då hon 1978 tilldelats tyska bokhandelns fredspris skrev hon talet "Aldrig våld!" Efter att ha läst det ville dock arrangörerna inte att hon skulle hålla det, eftersom hon jämförde våld i hemmen med våld i världen – något som ansågs kunna uppröra den tyska publiken. Lindgren menade att om man gav priset till en barnboksförfattare fick man räkna med att hon skulle utgå från barnkammaren, och om hon inte fick hålla talet skulle hon avstå från att komma. Talet hölls till slut. Sverige fick en ny lag mot [[barnaga]] året efter, så Lindgrens uttalande låg väl i tiden. [[Svenska institutet]] och Riksutställningar skapade 2003 de två utställningarna ''Trygghet och frihet – leken som kraftkälla'' inspirerat av Astrid Lindgren. De kommenterade också kopplingen: "Det är naturligt att koppla Astrid Lindgren till frågor rörande barnens rättigheter i samhället. Hon förde fram barnens rättigheter 50 år före FN:s barnkonvention och 30 år före den svenska lagen mot barnaga."<ref>{{Harvnb|Axelsson|2003}}</ref>

Astrid Lindgren var medlem av den [[Antiimperialism|antiimperialistiska]] organisationen [[Folket i Bild/Kulturfront]].<ref>{{webbref|efternamn=Gilly|förnamn=Pierre|titel=Bokbål i Växjö?|url=http://pierregilly.blogspot.se/2011/08/bokbal-i-vaxjo.html|verk=Författaren Pierre Gillys blogg|utgivare=Pierre Gilly|hämtdatum=29 november 2012}}</ref><ref>{{tidskriftsref|författare=Strömbäck, Jan-Ewert|rubrik=Astrid Lindgren: jag ger alldeles blanka sjutton i trenderna|år=1985|tidskrift=[[Folket i Bild/Kulturfront|''Folket i bild-kulturfront'' (Print)]]|volym=14(1985):1,|sid=6–7|id=0345-3073|issn=0345-3073|libris=9244276}}</ref>

Lindgren engagerade sig även djupt i flyktingfrågor, i och med utvisningen av familjen Sincari från [[Åsele]]. Bland annat betalade hon Rojda och Jinda Sincaris [[läkare|läkar-]] och [[Biomedicin (utbildning)|biomedicinarestudier]] ur egen ficka.<ref name="Hansson 2002" /><ref>{{Harvnb|Falkengård|2006}}</ref>

=== Religiösa inslag i texterna ===
Trots att Astrid Lindgren har beskrivits som [[agnostiker]] är några av hennes texter späckade med bibel[[allusion]]er, [[frälsare|frälsar]]- och paradismyter samt religiösa livsfrågor, exempelvis berättelserna [[Mio min mio]], [[Bröderna Lejonhjärta]] och [[Spelar min lind, sjunger min näktergal]], och sångtexten [[Fattig bonddräng]].<ref>{{Bokref|titel=Astrid Lindgren och kristendomen : utifrån Pippi, Emil och Madicken|url=https://www.worldcat.org/oclc/185290083|utgivare=Argument|datum=[2006]|hämtdatum=2019-11-18|isbn=9173151599|oclc=185290083|efternamn=Fischer-Nielsen, Werner.}}</ref><ref>{{Bokref|titel=Nordisk tidskrift för vetenskap,konst och industri: utgifven af Letterstedtska föreningen|url=https://books.google.se/books?id=-dUeAQAAMAAJ&q=br%C3%B6derna+lejonhj%C3%A4rta+bibelallusioner&dq=br%C3%B6derna+lejonhj%C3%A4rta+bibelallusioner&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi9prrXyL7lAhVO1qYKHZR5Al8Q6AEIQDAD|utgivare=P.A. Norstedt & söner|sid=283|datum=1978|språk=sv}} </ref>

== Mottagande och eftermäle ==
=== Kritik och analys ===
Den första boken om Pippi Långstrump fick mycket stor uppmärksamhet och i huvudsak goda recensioner. Exempelvis skrev recensenten Emmy Reventberg i ''[[Norrköpings Tidningar]]'': "En så frisk, originell och genomrolig barnbok som Pippi Långstrump har inte undertecknad läst på mycket länge."<ref>''Norrköpings Tidningar'' 27 december 1945</ref> och ''[[Dagens Nyheter]]'' skriver att: 
{{Citat|Det är damen som gör vad som faller henne in, men man kan knappast oroa sig för att läsarna kommer att imitera henne, därtill är upptågen för befängda. Roligt får de emellertid, och Pippi är innanför galenskaperna så rar, att de kommer att tycka om henne också.|Dagens Nyheter|Recension av ''[[Pippi Långstrump (bok)|Pippi Långstrump]]''<ref>[https://web.archive.org/web/20070609102159/http://www.sbi.kb.se/pippirec.pdf Svenska barnboksinstitutet, klipp ur Pippi-recensioner]. ''Dagens Nyheter''. 29 november 1945. Läst 6 november 2007.</ref>}} Ytterligare två böcker om Pippi gavs ut, ''[[Pippi Långstrump går ombord]]'' (1946) och ''[[Pippi Långstrump i Söderhavet]]'' (1948).

===Forskning===
Eva Wahlström har i en avhandling från [[Göteborgs universitet]] visat att Astrid Lindgren tidigt inspirerats starkt av två tidigare barnboksförfattare, [[Karin Michaëlis]] och [[Ester Blenda Nordström]]. Deras huvudpersoner Bibi respektive Ann-Mari uppvisar både till språk och handling många paralleller till främst Pippi Långstrump, men även till Emil i Lönneberga. En av Wahlströms slutsatser är att Lindgren skall ses mer som en traditionalist än en förnyare i barnboksgenren.<ref>{{Harvnb|Wahlström|2011}}</ref>

Bettina Kümmerling-Meibauer från Tyskland innehar för närvarande (2011) [[Linnéuniversitetet]]s gästprofessur till Astrid Lindgrens minne. Kümmerling-Meibauer har bland annat ägnat studier åt fotografisamlingar från olika delar av Lindgrens liv. 

5 februari 2010 talade gästprofessor Astrid Surmatz, den första som tillträdde ämbetet till Astrid Lindgrens minne, vid Linnéuniversitetet om Astrid Lindgren, om förebilden Pippi Långstrump samt om entreprenörskapsandan i böckerna och i Vimmerby. Childhood research in literature, language and learning (CHILLL) är en forskargrupp vid just Linnéuniveritetet som ägnar sig åt bland annat Astrid Lindgren-forskning. Mellan 18 och 20 september 2008 hölls en konferens i Växjö, Astrid Lindgren: Internationality and Intermediality. Fokus var på Lindgren i utländsk forskning.<ref>[http://lnu.se/sok?q=bettina+k%C3%BCmmerling Om Bettina Kummerling]. Läst 2011114.</ref><ref>[http://lnu.se/forskargrupper/chilll om CHILLL-projektet] {{Wayback|url=http://lnu.se/forskargrupper/chilll |date=20111021163006 }}. Läst 20111114.</ref><ref>[http://lnu.se/research-groups/forum-for-intermedial-studies/events/conferences/astrid-lindgren-internationality-and-intermediality?l=en Om konferensen 2008] {{Wayback|url=http://lnu.se/research-groups/forum-for-intermedial-studies/events/conferences/astrid-lindgren-internationality-and-intermediality?l=en |date=20121113071408 }}. Läst 20111114.</ref>

== Minnen och i kulturen ==
[[Fil:Hansta naturreservat Lindgrens berg 2013e.jpg|miniatyr|Minnessten på [[Astrid Lindgrens berg]].]]
[[Fil:Sagornas död.jpg|miniatyr|''Källa Astrid'', placerad på Lindgrens barndomsgård Näs.]]
[[Fil:Astrid lindgren skulptur.png|miniatyr|Majalisa Alexandersons skulptur i Tegnérlunden i Stockholm, från 1996, föreställande Astrid Lindgren.]]
[[Fil:Lindgren Filmstaden.jpg|miniatyr|Astrid Lindgren-skulptur av Herta Hillfon, vid [[Filmstaden, Solna]] (i fönstret syns [[Ingmar Bergman]]).]]
[[Fil:Astrid Lindgrens Terrass 2009.jpg|miniatyr|[[Astrid Lindgrens Terrass]] i [[Vasaparken, Stockholm|Vasaparken]], invigd år 2006. I bakgrunden Lindgrens bostadshus (med röda markiser).]]
[[Fil:Staty av Astrid Lindgren.jpg|miniatyr|Astrid Lindgren vid skrivmaskinen. Staty skapad av Marie-Louise Ekman, placerad på Stora Torget i Vimmerby.]]

===Astrid Lindgrens berg===
[[Astrid Lindgrens berg]] är ett 55 meter högt berg i [[Hansta naturreservat]] i norra [[Stockholm]]. Sedan 1960-talet gjordes upprepade försök att bebygga trakten med bostadshus och centrumanläggning. På grund av protester skrinlades samtliga planer. En person som engagerade sig i kampanjen "Rädda Hansta" var Astrid Lindgren, efter henne uppkallades ett berget inne i naturreservatet med en minnessten som restes i maj 1989. Minnesstenen bär Lindgrens namnteckning och en kopparskylt med texten: "Invigd den 21 maj 1989 som tack för Astrid Lindgrens stöd för Hanstas bevarande – Föreningen Rädda Järvafältet".

=== Astrid Lindgren-statyn och konstverket Källa Astrid i Vimmerby ===
1 juni 2007 <ref name="vimmerby.se">https://web.archive.org/web/20070903111300/http://www.vimmerby.se/templates/www_page____5307.aspx</ref> invigdes en Astrid Lindgren-staty utförd av konstnären [[Marie-Louise Ekman]] på Stora Torget i Vimmerby. Den 2 juni 2007 invigdes konstverket ''Källa Astrid'' av [[Berit Lindfeldt]], avsett för Stortorget i Vimmerby, men som efter protester har placerats i trädgården på Astrid Lindgrens barndomsgård Näs.<ref name="vimmerby.se"/> Detta efter beslut av Vimmerby kommun den 8 mars 2005.<ref>{{Harvnb|SVT|2005}}</ref>

===Andra minnesmärken ===
Maja-Lisa Alexandersson har gjort en skulptur som är placerad i Tegnérlunden i Stockholm. Dessutom finns en skulptur av [[Herta Hillfon]] vid Filmstaden i Solna.

=== Sedel ===
I april 2011 meddelade Sveriges Riksbank att en av de nya sedlar som planerades att ges ut från 2015–2016 kommer att prydas av ett porträtt av Astrid Lindgren. Hon, tillsammans med de övriga, valdes utifrån att ha fyllt kriterierna: "att personerna ska ha haft sin verksamhet under 1900-talet, de ska ha en folklig förankring och gärna ett internationellt anseende. Dessutom ska de representera olika delar av Sverige."<ref name="- 2011">{{Harvnb|-|2011|p=Sveriges nya sedlar och mynt}}</ref> Astrid Lindgren och hennes hemlandskap Småland pryder den nya 20-kronorssedeln, som gavs ut 1 oktober 2015.<ref name="- 2011"/>

=== Astrid Lindgren-arkivet på världsarvslista ===
Samlingen med Astrid Lindgrens originalmanuskript i [[Kungliga Biblioteket]] blev 2005 uppsatt på [[Unesco]]s [[världsminne]]slista.<ref>{{Harvnb|-|2005|p=Astrid Lindgren-arkivet, UNESCO}}</ref>

===Astrid Lindgrens lägenhet===
Astrid Lindgrens hem, en lägenhet på fyra rum och kök på Dalagatan 46, är sedan november 2015 tillgänglig för besökande grupper i regi av Astrid Lindgrensällskapet. Lägenheten är bevarad i intakt skick sedan hennes död.

===Biografisk film===
2018 gjordes det en dansk-svensk biografisk film om Astrid Lindgrens barndom vid namn [[Unga Astrid]].

== Priser och utmärkelser==
* {{flaggbild|Sverige}} Medaljen [[Litteris et Artibus]] i guld ([[Litteraturåret 1975|1975]])
* {{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Vasaorden]] ([[Litteraturåret 1968|1968]])<ref>{{webbref|titel=Drottning Louise slog upp portarna|url=https://phaleristica.wordpress.com/2015/10/21/drottning-louise-slog-upp-portarna/|verk=Phaleristica|hämtdatum=23 oktober 2015}}</ref>
* {{flaggbild|Sverige}} Medaljen [[Illis Quorum]] i guld av 12:e storleken ([[Litteraturåret 1985|1985]])
* {{flaggbild|Sverige}} Stockholms stads [[S:t Eriksmedaljen]] i guld ([[Litteraturåret 1993|1993]])
* {{flaggbild|Slovenien}} Frihetsorden i brons ([[Litteraturåret 1996|1996]])
* {{flaggbild|Frankrike}} Officer av [[Arts et Lettres-orden]] ([[Litteraturåret 1991|1991]])

* [[Litteraturåret 1944|1944]] – Andra pris i [[Rabén & Sjögren]]s pristävlan om flickböcker (''Britt-Mari lättar sitt hjärta'')
* [[Litteraturåret 1945|1945]] – Första pris i [[Rabén & Sjögren]]s pristävlan om barnböcker (''Pippi-Långstrump'')
* [[Litteraturåret 1945|1945]] – [[Svenska Dagbladets litteraturpris]]
* [[Litteraturåret 1950|1950]] – [[Nils Holgersson-plaketten]] för ''Nils-Karlsson Pyssling''
* [[Litteraturåret 1956|1956]] – Tyska Sonderpreis för ''Mio, min Mio''
* [[litteraturåret 1956|1956]] – [[Deutscher Jugendliteraturpreis]]
* [[litteraturåret 1957|1957]] – Statens stipendium åt författare av hög litterär förtjänst
* [[Litteraturåret 1958|1958]] – [[H C Andersen-medaljen]] för ''Rasmus på luffen''
* [[Litteraturåret 1963|1963]] – Astrid Lindgren blev som första barnboksförfattare invald i [[Samfundet de Nio]]
*[[Litteraturåret 1963|1963]] – New York Herald Tribune Spring Festival Award 
* [[Litteraturåret 1964|1964]] – [[Tidningen Vi:s litteraturpris]]
* 196? – Hedersledamot vid [[Kalmar nation, Uppsala|Kalmar nation]] i [[Uppsala]]
*[[1965]] – Statens konstnärsbelöning
* [[Litteraturåret 1966|1966]] – [[Svensk Damtidning]]s litteraturstipendium
* [[Litteraturåret 1970|1970]] – [[Expressens Heffaklump]] för ''Än lever Emil i Lönneberga''
* [[Litteraturåret 1970|1970]] – Tyska bokhandelns fredspris
* [[Litteraturåret 1970|1970]] – [[Litteraturfrämjandet]]s hederspris [[Guldskeppet]]
* [[Litteraturåret 1970|1970]] – [[Lewis Carroll Shelf Award]] för ''Jul i stallet'' med bilder av [[Harald Wiberg]]
* [[Litteraturåret 1971|1971]] – [[Stora priset|Svenska Akademiens stora pris]]
* [[Litteraturåret 1973|1973]] – [[BMF-plaketten]] för ''[[Bröderna Lejonhjärta]]''
* [[Litteraturåret 1973|1973]] – [[Hedersdoktor]] vid [[Linköpings universitet]]
* [[Litteraturåret 1973|1973]] – [[The Brooklyn Art Books for Children Citations]] för''Jul i stallet'' med bilder av [[Harald Wiberg]]
* [[Litteraturåret 1973|1973]] – [[Lewis Carroll Shelf Award]] för ''Pippi Långstrump''
* [[Litteraturåret 1974|1974]] – Polska utmärkelsen ''Medalj för leende''
* [[Litteraturåret 1975|1975]] – Holländska utmärkelsen Silvergaffeln
* [[Litteraturåret 1977|1977]] – [[Svenska Deckarakademin]]s pris för Barn- och ungdomsdeckare
* [[Litteraturåret 1978|1978]] – [[Friedenspreis des Deutschen Buchhandels]]
* [[Litteraturåret 1978|1978]] – International Writer's Prize, Wales (Welsh Arts Council)
* [[Litteraturåret 1978|1978]] – [[Hedersdoktor]] vid [[universitet]]et i [[Leicester]]
* [[Litteraturåret 1979|1979]] – Janusz Korczak-priset för ''Bröderna Lejonhjärta'' (polska sektionen av IBBY)
* [[Litteraturåret 1983|1983]] – [[Vimmerby kommun#Kultur- och fritidspris|Vimmerby kommuns kulturpris]]
* [[Litteraturåret 1984|1984]] – [[Dag Hammarskjöld]]-medaljen ([[Svenska Turistföreningen]])
*[[Litteraturåret 1984|1984]] – John Hansson Award 
*[[Litteraturåret 1984|1984]] – Mildred L. Batchelder Award för Ronja Rövardotter
* [[Litteraturåret 1985|1985]] – Jovanovic Zmaj-priset (Jugoslaviskt barnbokspris)
* [[Litteraturåret 1985|1985]] – [[Karen Blixen-medaljen]] (Dansk Akademi)
* [[Litteraturåret 1985|1985]] – Franska utmärkelsen Loisirs jeune élu par l'enfant
*[[litteraturåret 1986|1986]] – LEGO-priset (Danmark) (delat med Bruno Munari, Italien) 
* [[litteraturåret 1986|1986]] – [[Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris]]
*[[litteraturåret 1986|1986]] – Swede of the Year (Swedish Council of America) 
* [[litteraturåret 1986|1986]] – [[Årets djurvän]] ([[Svenska Djurskyddsföreningen]])
*[[Litteraturåret 1987|1987]] – Amningshjälpens Bröstpris för Ronja Rövardotter 
* [[Litteraturåret 1987|1987]] – [[Lev Tolstoj|Tolstojmedaljen]]
*[[1988]] – Filmbranschens hederspris, som utdelades i samband med Guldbaggegalan 
*[[1988]] – Haro-medaljen 
* [[Litteraturåret 1989|1989]] – [[Hedersdoktor]] vid [[Universitet]]et i [[Warszawa]]
* [[Litteraturåret 1989|1989]] – Albert Schweitzer-medaljen, Washington
*[[Litteraturåret 1990|1990]] – De fyra flickornas medalj (ryska författarförbundet)
* [[Litteraturåret 1990|1990]] – [[Gustaf Frödings stipendium|Frödingstipendiet]]
*[[1991]] – Joseph Wood Krutch-medaljen (USA) 
*[[1991]] – Officer av den franska orden Arts et lettres 
*[[1991]] – Årets Pitebo 
* [[Litteraturåret 1992|1992]] – [[Årets smålänning]]
*[[Litteraturåret 1993|1993]] – Foreign Press Association of Sweden 
*[[Litteraturåret 1993|1993]] – S:t Eriksmedaljen 
* [[Litteraturåret 1993|1993]] – [[Unesco Book Award]]
*[[Litteraturåret 1994|1994]] – [[Albert Engström-priset]]
*[[Litteraturåret 1994|1994]] – Danska Traesko-priset 
*[[Litteraturåret 1994|1994]] – Deutscher Videopreis
* [[Litteraturåret 1994|1994]] – [[Right Livelihood Award]] för sin kamp både för barns och djurs rättigheter
* [[Litteraturåret 1994|1994]] – SBI:s förtjänstbrosch 
*[[Litteraturåret 1994|1994]] – Telias Talarpris 
*[[1995]] – Allmänna Barnhusets stora pris 
*[[1995]] – Mickelpriset, [[Berättarnätet Kronoberg]]
*[[1995]] – The Golden Ark Award 
*[[1996]] – Gabriela Mistral-priset (Chile) 
*[[1996]] – Honorary Sign of Freedom (Slovenien) 
*[[1996]] – Guldskiva för Världens bästa Astrid
*[[Litteraturåret 1997|1997]] – Bris-priset
* [[Litteraturåret 1997|1997]] – [[Mensapriset]]
*[[Litteraturåret 1997|1997]] – Torgny Segerstedts Frihetspenna
*[[Litteraturåret 1997|1997]] – Wilhelm Hansen-fondens pris 
* [[Litteraturåret 1997|1997]] – [[Årets svensk i världen]]
*[[1998]] – Hedersledamot i Svenska naturskyddsföreningen 
*[[1999]] – Vald till Århundradets svensk av Aftonbladets läsare SKKPF:s stipendium
* [[Litteraturåret 2000|2000]] – Hedersdoktor vid [[Linköpings universitet]]
* [[Litteraturåret 2001|2001]] – [[Grammisgalan 2002|Grammis (Juryns hederspris)]] tillsammans med [[Georg Riedel]]
*[[Litteraturåret 2001|2001]] – [[Solstickepriset]] för skapande av olika sagofigurer som ingjutit mod och kraft i sjuka och handikappade barn
*[[2002]] – [[Corine – Internationaler Buchpreis]] postumt för sitt livsverk
*[[2003]] – Postumt hedersdiplom utdelat av SCIRA

Uppgifterna kommer från [https://www.astridlindgren.com/ www.astridlindgren.com].<ref>{{Harvnb|Astridlindgren.se|2011g}}</ref>

=== Utmärkelser uppkallade efter Astrid Lindgren ===
* [[Astrid Lindgren-priset]] – instiftat [[1967]] av Rabén & Sjögren
* [[Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne]] (''Astrid Lindgren Memorial Award'') instiftat [[2002]] av Sveriges regering. Prissumman är på 5 miljoner kronor, vilket är världens största litteraturpris efter [[Nobelpriset i litteratur]]
* [[Samfundet De Nios Astrid Lindgren-pris]] instiftat [[1997]] och prissumman är på 125 000 kronor
* [[Emilpriset]] instiftat [[1995]] av [[Smålands akademi]]
* [[Astrid Lindgren-gästprofessuren]] vid [[Linnéuniversitetet]] i Växjö/Kalmar

== Verk ==
{{huvudartikel|Astrid Lindgrens bibliografi}}

=== Figurer ===
[[Fil:Pippi Langkous in Nederland 1 (crop).jpg|miniatyr|Pippi Långstrump.]]
* [[Pippi Långstrump]] (skapad 1945, figurerar i 3 romaner, 1 novell och 9 bilderböcker)
* [[Kalle Blomkvist]] (1946, 3 romaner)
* [[Barnen i Bullerbyn]] (1947, 3 romaner och 3 bilderböcker)
* [[Nils Karlsson Pyssling]] (1949, 1 novell och 1 bilderbok)
* [[Kati (figur)|Kati]] (1949–1950, 3 romaner)
* [[Kajsa Kavat]] (1950, 1 novell och 1 bilderbok)
* [[Mio, min Mio|Mio]] (1954, 1 roman)
* [[Karlsson på taket]] (1955, 3 romaner)
* [[Rasmus på luffen]] (1956, 1 roman)
* [[Lotta på Bråkmakargatan]] (1956, 2 romaner och 3 bilderböcker)
* [[Rasmus, Pontus och Toker|Rasmus Persson]] (1957, 1 roman)
* [[Madicken]] (1960, 2 romaner, 2 noveller och 1 bilderbok)
* [[Emil i Lönneberga]] (1963, 3 romaner, 3 noveller och 4 bilderböcker)
* [[Saltkråkan|Tjorven]] (1964, 1 roman och 1 bilderbok)
* [[Bröderna Lejonhjärta]] (1973, 1 roman)
* [[Ronja rövardotter]] (1981, 1 roman)

=== Bibliografi ===
==== Barn- och ungdomsböcker samt novellsamlingar ====

* [[Litteraturåret 1944|1944]] – ''[[Britt-Mari lättar sitt hjärta]]''
* [[Litteraturåret 1945|1945]] – ''[[Pippi Långstrump (bok)|Pippi Långstrump]]''
* [[Litteraturåret 1945|1945]] – ''[[Kerstin och jag]]'' 
* [[Litteraturåret 1946|1946]] – ''[[Pippi Långstrump går ombord]]''
* [[Litteraturåret 1946|1946]] – ''[[Mästerdetektiven Blomkvist]]''
* [[Litteraturåret 1947|1947]] – ''[[Alla vi barn i Bullerbyn]]''
* [[Litteraturåret 1948|1948]] – ''[[Pippi Långstrump i Söderhavet]]''
* [[Litteraturåret 1949|1949]] – ''[[Mera om oss barn i Bullerbyn]]''
* [[Litteraturåret 1949|1949]] – ''[[Nils Karlsson Pyssling (bok)|Nils Karlsson Pyssling]]'' (novellsamling med bl.a. [[Peter och Petra]])
* [[Litteraturåret 1950|1950]] – ''[[Kajsa Kavat (bok)|Kajsa Kavat]]'' (novellsamling)
* [[Litteraturåret 1950|1950]] – ''[[Kati i Amerika]]'' 
* [[Litteraturåret 1951|1951]] – ''[[Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt]]''
* [[Litteraturåret 1952|1952]] – ''[[Kati på Kaptensgatan]]'' (senare omdöpt till [[Kati i Italien]])
* [[Litteraturåret 1952|1952]] – ''[[Bara roligt i Bullerbyn]]''
* [[Litteraturåret 1953|1953]] – ''[[Kalle Blomkvist och Rasmus]]''
* [[Litteraturåret 1954|1954]] – ''[[Mio, min Mio]]''
* [[Litteraturåret 1954|1954]] – ''[[Kati i Paris]]''
* [[Litteraturåret 1955|1955]] – ''[[Karlsson på taket|Lillebror och Karlsson på taket]]''
* [[Litteraturåret 1956|1956]] – ''[[Rasmus på luffen]]''
* [[Litteraturåret 1956|1956]] – ''[[Barnen på Bråkmakargatan]]''
* [[Litteraturåret 1957|1957]] – ''[[Rasmus, Pontus och Toker]]''
* [[Litteraturåret 1959|1959]] – ''[[Sunnanäng (bok)|Sunnanäng]]'' (novellsamling)
* [[Litteraturåret 1960|1960]] – ''[[Madicken (bok)|Madicken]]''
* [[Litteraturåret 1961|1961]] – ''[[Lotta på Bråkmakargatan (bok)|Lotta på Bråkmakargatan]]''
* [[Litteraturåret 1962|1962]] – ''[[Karlsson på taket|Karlsson på taket flyger igen]]''
* [[Litteraturåret 1963|1963]] – ''[[Emil i Lönneberga (bok)|Emil i Lönneberga]]''
* [[Litteraturåret 1964|1964]] – ''[[Vi på Saltkråkan]]''
* [[Litteraturåret 1966|1966]] – ''[[Nya hyss av Emil i Lönneberga]]''
* [[Litteraturåret 1968|1968]] – ''[[Karlsson på taket|Karlsson på taket smyger igen]]''
* [[Litteraturåret 1970|1970]] – ''[[Än lever Emil i Lönneberga]]''
* [[Litteraturåret 1973|1973]] – ''[[Bröderna Lejonhjärta]]''
* [[Litteraturåret 1976|1976]] – ''[[Madicken och Junibackens Pims]]''
* [[Litteraturåret 1981|1981]] – ''[[Ronja rövardotter]]''

==== Noveller ====

* [[Litteraturåret 1949|1949]] – ''[[I skymningslandet]]''
* [[Litteraturåret 1979|1979]] – ''[[Pippi Långstrump har julgransplundring]]''
* [[Litteraturåret 1984|1984]] – ''[[När lilla Ida skulle göra hyss]]''
* [[Litteraturåret 1985|1985]] – ''[[Emils hyss nr 325]]''
* [[Litteraturåret 1986|1986]] – ''[[Inget knussel, sa Emil i Lönneberga]]''
* [[Litteraturåret 1987|1987]] – ''[[Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump]]''
* [[Litteraturåret 1991|1991]] – ''[[När Lisabet pillade in en ärta i näsan]]''
* [[Litteraturåret 1993|1993]] – ''[[Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken]]''

==== Bilderböcker ====

* 1947 – [[Jag vill inte gå och lägga mej]] (illustrationer av [[Birgitta Nordenskjöld]] – senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
* 1947 – [[Känner du Pippi Långstrump?]]
* 1951 – [[Jag vill också gå i skolan]] (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld – senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
* 1954 – [[Jag vill också ha ett syskon]] (illustrationer av Birgitta Nordenskjöld – senare släppt i nyupplaga med illustrationer av Ilon Wikland)
* 1956 – [[Nils Karlsson-Pyssling flyttar in]]
* 1958 – [[Kajsa Kavat hjälper mormor]]
* 1961 – [[Jul i stallet]] (ill. [[Harald Wiberg]], nyutgåva: ill. [[Lars Klinting]])
* 1963 – [[Jul i Bullerbyn]]
* 1965 – [[Vår i Bullerbyn]]
* 1966 – [[Barnens dag i Bullerbyn]]
* 1967 – [[Skrållan och sjörövarna]]
* 1969 – [[Pippi flyttar in]]
* 1969 – [[Pippi ordnar allt]]
* 1970 – [[Pippi är starkast i världen]]
* 1970 – [[Pippi håller kalas]]
* 1971 – [[Visst kan Lotta cykla]]
* 1971 – [[På rymmen med Pippi Långstrump (bok)|På rymmen med Pippi Långstrump]]
* 1971 – [[Pippi går till sjöss]]
* 1971 – [[Pippi vill inte bli stor]]
* 1972 – [[Den där Emil]]
* 1973 – [[Allrakäraste syster]] (ur novellsamlingen ''Nils Karlsson Pyssling'', ill. [[Hans Arnold]])
* 1976 – [[När Emil skulle dra ut Linas tand]]
* 1977 – [[Visst kan Lotta nästan allting]]
* 1983 – [[Titta Madicken, det snöar!]]
* 1984 – [[Spelar min lind, sjunger min näktergal]] (ur novellsamlingen ''Sunnanäng'', ill. [[Svend Otto S]])
* 1985 – [[Draken med de röda ögonen]] (ill. Ilon Wikland)
* 1986 – [[Skinn Skerping – hemskast av alla spöken i Småland]] (ill. Ilon Wikland)
* 1989 – [[När Bäckhultarn for till stan]] (ill. [[Marit Törnqvist]])
* 1990 – [[Visst är Lotta en glad unge]]
* 1991 – [[När Adam Engelbrekt blev tvärarg]] (ur novellsamlingen ''Kajsa Kavat'', ill. Marit Törnqvist)
* 1994 – [[I skymningslandet]] (ur novellsamlingen ''Nils Karlsson Pyssling'', ill. Marit Törnqvist)
* 1995 – [[Emil med paltsmeten]]
* 1997 – [[Emil och soppskålen]]
* 2000 – [[Pippi Långstrump i Humlegården]]
* 2002 – [[Mirabell (bok)|Mirabell]] (ur novellsamlingen ''Nils Karlsson Pyssling'', ill. [[Pija Lindenbaum]])
* 2003 – [[Sunnanäng (bok)|Sunnanäng]] (ur novellsamlingen ''Sunnanäng'', ill. Marit Törnqvist)
* 2017 – [[Räven och Tomten]] (fritt efter en dikt av [[Karl-Erik Forsslund]], ill. [[Eva Eriksson (illustratör)|Eva Eriksson]])

==== Fotoberättelser ====
Fotografier av [[Anna Riwkin-Brick]].
* 1956 – [[Eva möter Noriko-san]]
* 1958 – [[Sia bor på Kilimandjaro]]
* 1959 – [[Mina svenska kusiner]]
* 1960 – [[Sötast i världen]]
* 1960 – [[Lilibet, cirkusbarn]]
* 1962 – [[Marko bor i Jugoslavien]]
* 1963 – [[Jackie bor i Holland]]
* 1965 – [[Randi bor i Norge]]
* 1966 – [[Noy bor i Thailand]]
* 1968 – [[Matti bor i Finland]]

==== Biografier ====

* [[Litteraturåret 1971|1971]] – ''[[Mina påhitt]]''
* [[Litteraturåret 1975|1975]] – ''[[Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult]]''
* [[Litteraturåret 1992|1992]] – ''[[En jul i Småland för länge sen]]''

==== Övriga böcker ====

* [[Litteraturåret 1959|1959]] – ''[[Pjäser för barn och ungdom]]''
* [[Litteraturåret 1991|1991]] – ''[[Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren]]''

==== Samlingsvolymer ====

* [[Litteraturåret 1952|1952]] – ''[[Boken om Pippi Långstrump]]'' (Innehåller ''Pippi Långstrump'', ''Pippi Långstrump går ombord'' och ''Pippi Långstrump i Söderhavet'' – samtliga dock i redigerat skick)
* [[Litteraturåret 1961|1961]] – ''[[Bullerbyboken]]'' (Innehåller ''Alla vi barn i Bullerbyn'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'' och ''Bara roligt i Bullerbyn'')
* [[Litteraturåret 1967|1967]] – ''[[Salikons rosor]]'' (Innehåller novellsamlingarna ''Sunnanäng'' och ''Nils Karlsson-Pyssling'' samt första kapitlet ur ''Mio, min Mio'')
* [[Litteraturåret 1972|1972]] – ''[[Allt om Karlsson på taket]]'' (Innehåller ''Lillebror och Karlsson på taket'', ''Karlsson på taket flyger igen'' och ''Karlsson på taket smyger igen''
* [[Litteraturåret 1980|1980]] – ''[[Sagorna]]'' (Innehåller novellsamlingarna ''Nils Karlsson-Pyssling'' och ''Sunnanäng'' samt ''Draken med de röda ögonen'' och avsnitt ur ''Bröderna Lejonhjärta'', ''Karlsson på taket flyger igen'' och ''Mio, min Mio'')
* [[Litteraturåret 1982|1982]] – ''[[Småländsk tjurfäktare]]'' (Innehåller novellsamlingen ''Kajsa Kavat'' och ''Barnen på Bråkmakargatan'', samt ''Bäckhultarn far till stan'', och avsnitt ur ''Vi på Saltkråkan'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'', ''Madicken'' och ''Än lever Emil i Lönneberga'')
* [[Litteraturåret 1983|1983]] – ''[[Allas vår Madicken]]'' (Innehåller ''Madicken'' och ''Madicken och Junibackens Pims'')
* [[Litteraturåret 1984|1984]] – ''[[Stora Emilboken]]'' (Innehåller ''Emil i Lönneberga'', ''Nya hyss av Emil i Lönneberga'' och ''Än lever Emil i Lönneberga'')
* [[Litteraturåret 1985|1985]] – ''[[Julberättelser]]'' (Innehåller avsnitt ur ''Kajsa Kavat'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'', ''Madicken'', ''Nya hyss av Emil i Lönneberga'', ''Än lever Emil i Lönneberga'', samt bilderböckerna ''Jul i stallet'', ''Kajsa Kavat hjälper mormor'', ''Titta, Madicken, det snöar'' och ''Visst kan Lotta nästan allting'')
* [[Litteraturåret 1989|1989]] – ''[[Ida och Emil i Lönneberga]]'' (Innehåller ''Emils hyss nr 325'', ''När lilla Ida skulle göra hyss'' och ''Inget knussel, sa Emil i Lönneberga'')
* [[Litteraturåret 1992|1992]] – ''[[God Jul i Stugan]]'' (Innehåller avsnitt ur ''Kajsa Kavat'', ''Alla vi barn i Bullerbyn'', ''Mera om oss barn i Bullerbyn'' och ''Madicken'', samt bilderböckerna ''Jul i stallet'', ''Jul i Bullerbyn'', ''Kajsa Kavat hjälper mormor'', ''Titta, Madicken, det snöar!'' och ''Visst kan Lotta nästan allting'')
* [[Litteraturåret 1993|1993]] – ''[[Lottas komihågbok]]'' (Innehåller ''Visst kan Lotta cykla'', ''Visst kan Lotta nästan allting'' och ''Visst är Lotta en glad unge'')
* [[Litteraturåret 2002|2002]] – ''[[Alla mina barn]]'' (Innehåller utdrag ur böcker med samtliga de fjorton huvudfigurerna)

=== Filmografi ===
==== Svenska spelfilmer ====
{{huvudartikel|Astrid Lindgren-filmer}}

==== Animerade filmatiseringar ====

* [[Filmåret 1968|1968]] – ''[[Malysj I Karlson|Малыш и Карлсон]]'' ("Malysj i Karlson", [[Sovjetunionen]])
* [[Filmåret 1970|1970]] – ''[[Karlson vernulsia|Карлсон вернулся]]'' ("Karlson vernulsia", [[Sovjetunionen]])
* [[Filmåret 1997|1997]] – ''[[Pippi Långstrump (1997)|Pippi Långstrump]]'' ([[Kanada]]/[[Tyskland]]/[[Sverige]])
* [[Filmåret 1998|1998]] – ''[[Pippi Långstrump (animerad TV-serie)|Pippi Långstrump]]'' (TV-serie i 26 avsnitt, [[Kanada]]/[[Tyskland]]/[[Sverige]])
* [[Filmåret 2002|2002]] – ''[[Karlsson på taket (2002)|Karlsson på taket]]'' ([[Norge]]/Sverige)
* [[Filmåret 2002|2002]] – ''[[Karlsson på taket (animerad TV-serie)|Karlsson på taket]]'' (TV-serie i 26 avsnitt, Norge/Sverige)

Anmärkning:
* Avsnitt av 1998 års TV-serie med Pippi Långstrump har även omredigerats till filmer – bland dessa märks speciellt ''[[Pippi i Söderhavet]]'' som fick biopremiär och består av seriens tre sista avsnitt.

==== Utländska spelfilmsfilmatiseringar ====

* [[Filmåret 1971|1971]] – ''[[Erazem in Potepuh]]'' (TV-serie, [[Jugoslavien]], närmare bestämt [[Slovenien]] – se vidare [http://sl.wikipedia.org/wiki/Erazem_in_potepuh])
* [[Filmåret 1976|1976]] – ''[[Priklyucheniya Kalle-syschika]]'' ([[Sovjetunionen]], närmare bestämt [[Litauen]] – se vidare [http://www.imdb.com/title/tt1480293/ imdb])
* [[Filmåret 1978|1978]] – ''[[Rasmus brodjaga]]'' ([[Sovjetunionen]] – se vidare [https://web.archive.org/web/20070930164544/http://photofile.ru/users/kinolik/214629/])
* [[Filmåret 1984|1984]] – ''[[Пеппи Длинныйчулок]]'' ("Peppi Dlinnyjtjulok", TV-film, [[Sovjetunionen]])
* [[Filmåret 1985|1985]] – ''[[Emīla nedarbi]]'' (TV-film, [[Lettland]])
* [[Filmåret 1985|1985]] – ''[[Pippi Långstrump (1985)|Pippi Långstrump]]'' (TV-film, [[USA]])
* [[Filmåret 1988|1988]] – ''[[Pippi Långstrump – Starkast i världen]]'' (USA)

==== Text till svenska barnvisor för spelfilmerna<ref>https://www.astridlindgren.com/sv/verken/sangerna</ref> ====
* [[Musikåret 1964|1964]] - ''[[Nu är våren kommen|Vår på Saltkråkan eller Nu är våren kommen]]'' (text: Lindgren, musik: [[Ulf Björlin]])
* [[Musikåret 1965|1965]] - ''Den första ungen som kom'' (text: Lindgren, musik: Ulf Björlin)
* [[Musikåret 1967|1967]] - ''Skrållans födelsedag'' (text: Lindgren, musik:)
* [[Musikåret 1969|1969]] - ''[[Här kommer Pippi Långstrump]]'' (text: Lindgren, musik: [[Jan Johansson]])
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''[[Sjörövar-Fabbe]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''Kom an Kom an Pirater'' (text: Lindgren, musik: [[Georg Riedel]])
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''[[Kalle Teodor]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''Merja Mojsi'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''[[Sommarsången]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''[[Mors lilla lathund]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1970|1970]] - ''Lira lara loppan'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''[[Hujedamej sånt barn han var]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''[[Du käre lille snickerbo]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''[[Lille katt]]'' (Text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''[[Idas sommarvisa|Idas sommarvisa (Jag gör så att blommorna blommar)]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''[[Fattig bonddräng]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''Bom sicka bom'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''Grisevisan'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''Oppochnervisan (Grisen gal i granens topp)'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''En till som jag'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''Varför och varför'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''Gifteriet och en liten visa om huruledes livet är kort liksom kärleken'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1971|1971]] - ''När mamma var liten, då var hon så rar'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1974|1974]] - ''[[Världens bästa Karlsson]]'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1974|1974]] - ''Fi-Fi-Fi-Filura'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1974|1974]] - ''Vem är inte rädd ibland (Lillebrors tema) (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1974|1974]] - ''Bara en liten hund'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1977|1977]] - ''Törnrosdalens frihetssång'' (text: Lindgren, musiken är en traditionell fransk folkvisa)
* [[Musikåret 1979|1979]] - ''[[Pilutta-visan]]'' (text: Lindgren, musik: [[Bengt Hallberg]])
* [[Musikåret 1980|1981]] - ''Ge mig mera köttbullar'' (text: Lindgren, musik: Bengt Hallberg)
* [[Musikåret 1981|1980]] - ''Luffarvisan'' (text: Lindgren, musik: [[Gösta Linderholm]])
* [[Musikåret 1981|1981]] - ''Kattvisan'' (text: Lindgren, musik: [[Lille Bror Söderlundh]])
* [[Musikåret 1984|1984]] - ''[[Vargsången]]'' (text: Lindgren, musik: [[Björn Isfält]])
* [[Musikåret 1984|1984]] - ''Rövarsången'' (text: Lindgren, musik: Björn Isfält, i versionen med sång skrevs musiken av [[Anders Berglund]])
* [[Musikåret 1984|1984]] - ''Ronjas visa vid lägerelden'' (text: Lindgren, musik: Björn Isfält)
* [[Musikåret 1984|1984]] - ''Rumpnissarnas visa'' (text: Lindgren, musik: Anders Berglund)
* [[Musikåret 1986|1986]] - ''Falukorvsvisan'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1986|1986]] - ''Alla ska sova'' (text: Lindgren, musik: Georg Riedel)
* [[Musikåret 1990|1990]] - ''Vad det är bra'' (text: Lindgren, musik: Anders Berglund)
* [[Musikåret 1990|1990]] - ''Plätt plitt plutt-visan/Lätt som en plätt (Pysslingsång)'' (text: Lindgren, musik: Anders Berglund)
* [[Musikåret 1990|1990]] - ''Oj vad vi är glada'' (text: Lindgren, musik:)

== Se även ==
* [[Unga Astrid]]
* [[Junibacken]]
* [[Astrid Lindgrens Värld]]
* [[Astrid Lindgrens Terrass]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references />

=== Källor ===
====Tryckta källor====
*{{bokref |redaktör=Alsing, Rolf; Lundh, Jonas |titel=1900-talet: en bok från Aftonbladet |år=1999 |utgivare=Aftonbladet med stöd av Statens skolverk |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-630-8939-4 |libris=7454380 |ref=CITEREFAlsingLundh1999}}
*{{bokref |efternamn=Edström |förnamn=Vivi |titel=Astrid Lindgren: vildtoring och lägereld |serie=Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 43 |år=1992 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-29-59611-4 |libris=7236556 |ref=CITEREFEdström1992}}
*{{bokref |redaktör=Heurling, Bo |titel=Författaren själv: ett biografiskt lexikon av och om 1189 samtida svenska författare |år=1993 |utgivare=Wiken |utgivningsort=Höganäs |isbn=91-7119-105-4 |libris=7605350 |ref=CITEREFHeurling1993}}
*{{bokref |efternamn=Kvint |förnamn=Kerstin |titel=Astrid i vida världen: sannsagan om Astrid Lindgrens internationella succé : en kommenterad bibliografi |utgåva=1. uppl. |år=1997 |utgivare=Kvint |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-88374-16-5 |libris=7771383 |ref=CITEREFKvint1997}}
*{{bokref |redaktör=Ørvig, Mary; Törnqvist, Lena |titel=En bok om Astrid Lindgren: A book about Astrid Lindgren |serie=Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 3 |år=1977 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-29-47547-3 |libris=7233780 |sid=10–13 |ref=CITEREFLindgren1977}}
*{{bokref |efternamn=Lindgren |förnamn=Astrid |titel=Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult: barndomsminnen och essäer |utgåva=3. uppl. |år=1999 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-29-64586-7 |libris=7237935 |ref=CITEREFLindgren1999}}
*{{bokref |efternamn=Strömstedt |förnamn=Margareta |titel=Astrid Lindgren: en levnadsteckning |år=1977 |utgivare=Rabén & Sjögren |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-29-50279-9 |libris=7234109 |ref=CITEREFStrömstedt1977}}
*{{bokref |efternamn=Wahlström |förnamn=Eva |titel=Fria flickor före Pippi: Ester Blenda Nordström och Karin Michaëlis: Astrid Lindgrens föregångare |serie=Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 114 |år=2011 |utgivare=Makadam |utgivningsort=Göteborg|isbn=978-91-7061-094-3 |libris=12163289 |sid=301 |ref=CITEREFWahlström2011}}

====Webbkällor====
*{{Citation
 |last              = -
 |first             = 
 |author-link       = 
 |publication-date  = 
 |date              = 
 |year              = 2002
 |title             = Om priset – fakta om priset
 |periodical        = 
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = Statens kulturråd, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA)
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60euqR4Ud?url=http://www.alma.se/sv/Om-priset/Fakta-om-priset/
 |archivedate       = 2011-08-03
 |url               = http://www.alma.se/sv/Om-priset/Fakta-om-priset/
 |accessdate        = 2011-08-03
 |17                = CITEREF 2011
}}
*{{Citation
 |last              = -
 |first             = 
 |author-link       = 
 |publication-date  = 
 |date              = 
 |year              = 2005
 |title             = Astrid Lindgren Archive
 |periodical        = 
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = UNESCO
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60fLoDDrR?url=http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/flagship-project-activities/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-1/astrid-lindgren-archives/
 |archivedate       = 2011-08-03
 |url               = http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/flagship-project-activities/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-1/astrid-lindgren-archives/
 |accessdate        = 2011-08-03
 |17                = CITEREF- 2005
}}
*{{Citation
 |last              = -
 |first             = 
 |author-link       = 
 |publication-date  = 6/4-2011
 |date              = 
 |year              = 2011
 |title             = Sveriges nya sedlar och mynt
 |periodical        = 
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = Sveriges riksbank
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60euNjXJY?url=http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=46686
 |archivedate       = 2011-08-03
 |url               = http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=46686
 |accessdate        = 2011-08-03
 |17                = CITEREF- 2011
}}
*{{Citation
 |last              = Bergsten
 |first             = Magnus
 |author-link       = 
 |publication-date  = 20 september 2007
 |date              = 
 |year              = 2007
 |title             = Astrid Lindgren – från A till Ö
 |periodical        = Populär historia
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = LRF Media
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60jMqaBtG?url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/astrid-lindgren-fran-a-till-o/
 |archivedate       = 2011-08-06
 |url               = http://www.popularhistoria.se/artiklar/astrid-lindgren-fran-a-till-o/
 |accessdate        = 2011-08-06
 |17                = CITEREFBergsten 2007
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011a
 | title =Människan – opinionsbildaren
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/opinionsbildaren
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011a
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011b
 | title =Människan – privatlivet, skolan
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/privatlivet/skolan
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011b
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011c
 | title =Människan – yrkeslivet
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/yrkeslivet
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011c
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011d
 | title =Mer fakta – utvalda årtal
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/mer-fakta/utvalda-artal
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011d
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011e
 | title =Världen runt – Astrid i världen
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/varlden-runt/astrid-i-varlden
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011e
}}
*{{Citation
 |last              = Astridlindgren.se
 |first             = 
 |author-link       = 
 |publication-date  = 
 |date              = 
 |year              = 2011f
 |title             = FAQ vanliga frågor
 |periodical        = 
 |series            = 
 |publication-place = astridlindgren.se
 |place             = 
 |publisher         = Saltkråkan AB
 |url               = http://www.astridlindgren.se/faq
 |accessdate        = 2011-08-01
 |15                = CITEREFAstridlindgren.se 2011f
 |archiveurl        = https://web.archive.org/web/20100811001155/http://www.astridlindgren.se/faq#
 |archivedate       = 2010-08-11
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011g
 | title =Mer fakta – priser och utmärkelser
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/mer-fakta/priser-och-utmarkelser
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011g
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011h
 | title =Världen runt – Karaktärerna i andra länder
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/varlden-runt/karaktarerna-i-andra-lander
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011h
}}
*{{Citation
 | last =Astridlindgren.se
 | first =
 | author-link =
 | publication-date =
 | date =
 | year =2011i
 | title =Människan – Kort biografi
 | periodical =
 | series =
 | publication-place =astridlindgren.se
 | place =
 | publisher =Saltkråkan AB
 | url =http://www.astridlindgren.se/manniskan/kort-biografi
 | accessdate =2011-08-01
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011i
}}
*{{Citation
 | last=Astridlindgren.se
 | first=
 | title=www.astridlindgren.se
 | publisher=Saltkråkan AB
 | place=Lidingö
 | year=2011
 | url = http://www.astridlindgren.se/
 | accessdate = 2011-05-12
 |CITEREFAstridlindgren.se 2011}}
*{{Citation
 |last              = Axelsson
 |first             = Ann-Sofie
 |author-link       = 
 |publication-date  = 
 |date              = 
 |year              = 2003
 |title             = Trygghet och frihet
 |periodical        = Riksutställningar
 |series            = nr 3
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = Riksutställningar Swedish Travelling Exhibitions
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60jPOoEle?url=http://www.riksutstallningar.se/Templates/Article____832.aspx
 |archivedate       = 2011-08-06
 |url               = http://www.riksutstallningar.se/Templates/Article____832.aspx
 |accessdate        = 2011-08-06
 |17                = CITEREFAxelsson 2003
}}
*{{Citation
 |last              = Falkengård
 |first             = Christina
 |author-link       = 
 |publication-date  = Februari 2006
 |date              = 
 |year              = 2006
 |title             = Tillbaka i Sverige för att bli läkare
 |periodical        = Läkartidningen
 |series            = nr 5
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = Läkartidningen Förlag AB
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60jP60whq?url=http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/3/3023/277_278.pdf
 |archivedate       = 2011-08-06
 |url               = http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/3/3023/277_278.pdf
 |accessdate        = 2011-08-06
 |17                = CITEREFFalkengård 2006
}}
*{{Citation
 |last              = Hagerfors
 |first             = Anna-Maria
 |author-link       = Anna-Maria Hagerfors
 |publication-date  = 8/3-2002
 |date              = 
 |year              = 2002
 |title             = Astrids sista farväl
 |periodical        = Dagens nyheter
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = 
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60dwnPE2y?url=http://www.dn.se/diverse/diverse---hem/astrids-sista-farval
 |archivedate       = 2011-08-02
 |url               = http://www.dn.se/2.738/astrids-sista-farval-1.70914
 |accessdate        = 2011-08-02
 |17                = CITEREFHagerfors 2002
}}
*{{Citation
 |last              = Hansson
 |first             = Anita
 |author-link       = 
 |publication-date  = 29/1-2002
 |date              = 
 |year              = 2002
 |title             = Sagan som blev regeringens fall
 |periodical        = Aftonbladet
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = 
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60jKwrNPb?url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article56051.ab
 |archivedate       = 2011-08-06
 |url               = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article56051.ab
 |accessdate        = 2011-08-02
 |17                = CITEREFHansson 2002
}}
*{{Citation
 |last              = Knutsen-Öy
 |first             = Maria
 |author-link       = 
 |publication-date  = 31 mars 2007
 |date              = 
 |year              = 2007
 |title             = Astrid Lindgren – en folkkär rebell
 |periodical        = Stockholms fria
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = Mediekooperativet Fria Tidningar
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60jNhJwzj?url=http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19035
 |archivedate       = 2011-08-06
 |url               = http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19035
 |accessdate        = 2011-08-06
 |17                = CITEREFKnutsen-Öy 2007
}}
*{{Citation
 |last              = Lindgren
 |first             = Astrid
 |author-link       = 
 |publication-date  = 
 |date              = 
 |year              = 1976
 |title             = Pomperipossa i Monismanien
 |periodical        = 
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = Expressen
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60fICdhUI?url=http://www.expressen.se/noje/bocker/1.924415/pomperipossa-i-monismanien
 |archivedate       = 2011-08-03
 |url               = http://www.expressen.se/noje/bocker/1.924415/pomperipossa-i-monismanien
 |accessdate        = 2011-08-03
 |17                = CITEREFLindgren 1976
}}
*{{Citation
 |last              = Norlin
 |first             = Arne
 |author-link       = 
 |publication-date  = 28 januari 2002
 |date              = 
 |year              = 2002
 |title             = Så föddes vår största författare
 |periodical        = Aftonbladet
 |series            = 
 |publication-place = 
 |place             = 
 |publisher         = 
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60jPlYN18?url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article55965.ab
 |archivedate       = 2011-08-06
 |url               = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article55965.ab
 |accessdate        = 2011-08-06
 |17                = CITEREFNorlin 2002
}}
*{{Citation
 |last              = SVT
 |first             = 
 |author-link       = 
 |publication-date  = 
 |date              = 
 |year              = 2005
 |title             = Källa Astrid byggs vid barndomshemmet
 |periodical        = 
 |series            = 
 |publication-place = svt.se
 |place             = 
 |publisher         = Sveriges television
 |archiveurl        = https://www.webcitation.org/60dtYh1XM?url=http://svt.se/2.22660/1.348505/kalla_astrid_byggs_vid_barndomshemmet?lid=is_search527895
 |archivedate       = 2011-08-02
 |url               = http://svt.se/2.22660/1.348505/kalla_astrid_byggs_vid_barndomshemmet?lid=is_search527895&lpos=14&queryArt527895=%22Astrid+Lindgren%22&sortOrder527895=2&doneSearch=true&sd=47225&from=siteSearch&pageArt527895=1
 |accessdate        = 2011-08-02
 |17                = CITEREFSVT 2005
}}

== Externa länkar ==
* [http://www.astridlindgren.se Officiell webbplats]
* [http://www.alv.se Astrid Lindgrens värld]
* [http://www.astridlindgrensnas.se Astrid Lindgrens Näs]
* [http://www.astridlindgrensallskapet.se/ Astrid Lindgren-sällskapet]
* [http://samlaren.se-swed.net/lindgren/ Omslag till böckerna]

* {{Libris namn|Lindgren|Astrid|år=1907-2002|auth=71639}}
* {{IMDb-namn|id=0511807}}
* {{SFDb|person=58344}}

=== Videoklipp ===
* [http://www.youtube.com/watch?v=6uo_IkW16Tk/ Astrid Lindgren hos Hylands hörna, 2 januari 1963]
* [http://www.youtube.com/watch?v=EG6644cwuF4/ Astrid Lindgren läser ur sin bok "Mio min Mio". SVT-programmet Sagostunden]
* [http://www.youtube.com/watch?v=-ILflwIDD5Q/ Astrid Lindgren läser ur sin bok "Jul i stallet"(1979)]

{{Astrid Lindgren}}
{{Litterära figurer av Astrid Lindgren}}
{{Svenska Astrid Lindgren-filmatiseringar}}
{{H.C. Andersen-medaljen}}

{{STANDARDSORTERING:Lindgren, Astrid}}

[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Astrid Lindgren| ]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Linköpings universitet]]
[[Kategori:Småländska författare]]
[[Kategori:Personer från Vimmerby socken]]
[[Kategori:Sommarvärdar 1993]]
[[Kategori:Födda 1907]]
[[Kategori:Avlidna 2002]]
[[Kategori:Svenska författare under 1900-talet]]
[[Kategori:Motiv för Postens frimärken]]