Visa källa för AB Motala Verkstad

{{Faktamall företag
| företagsnamn      = AB Motala Verkstad
| bild               = [[Fil:Motala verkstads nya aktiebolag.jpg|center|250px|Logotyp från 1901]]
| bildtext           = 
| typ                = 
| sätesort          = {{flaggbild|Sverige}} [[Motala]], [[Sverige]]
| nyckelpersoner     = Marcus Sandling (vd)
| bransch            = Verkstadsindustri
| produkter          = 
| tjänster          = 
| antalanställda    = 170
<!--Historia -->| grundat            = 1822
| grundare           = [[Baltzar von Platen (1766-1829)|Baltzar von Platen]]
| sammangående bolag = 
| avknoppat från    = 
| uppköpt av        = 
| gick upp i         = 
| upplöst           = <!--Ekonomi -->
| omsättning        = 275 miljoner kronor
| brutto             = 
| netto              = 
| tillgångar        = 
| egetkapital        = <!--Struktur -->
| ägare             = 
| moderbolag         = MVG Motala Verkstad Group AB
| dotterbolag        = AB Motala Verkstad
| avdelningar        = <!--Övrigt -->
| slogan             = 
| webbplats          = [http://www.mvg.se/ Motala Verkstad Group]
| fotnoter           = 
| huvudkontor        = 
}}

'''Motala Verkstad''' är ett av Sveriges äldsta [[verkstadsföretag]] och namnet på det område mellan [[Motala ström]] och [[Göta kanal]], 1–2 kilometer från centrala [[Motala]] i [[Östergötland]]. Området ligger mittemot Motala verkstads järnvägsstation på järnvägslinjen [[Hallsberg]]–[[Mjölby]].

Företaget grundades år 1822 på initiativ av [[Baltzar von Platen (1766-1829)|Baltzar von Platen]], som insåg betydelsen av att ha en lokal teknisk kompetens tillgänglig i Motala under byggandet av Göta kanal. Bland de första arbetsuppgifterna var diverse [[sluss]]mekanismer och reparationer av de mudderverk som användes i samband med [[kanal]]byggandet. Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat över 400 [[fartyg]], drygt 800 [[bro]]ar (till exempel [[Skeppsholmsbron]], [[Västerbron]], [[Bergnäsbron]] och [[Ahvazbron]] i [[Iran]], vars huvudspann var den största helsvetsade järnvägskonstruktionen som då, år 1936, utförts i världen) och [[järnväg]]sutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även de 118 meter höga tornen på [[Uppsala domkyrka]] tillverkades här. På 1970-talet var Motala verkstad världens största exportör av diskbänkar och på 1980-talet tillverkade man [[landställ]] för svenskbyggda flygplan. 

2018 hade företaget cirka 170 anställda, och omsatte 275 miljoner kronor.<ref>{{Webbref |url=http://www.mvg.se/om-oss/ |titel=Motala Verkstad Group - om oss |hämtdatum=2018-06-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180624010423/http://www.mvg.se/om-oss/ |arkivdatum=2018-06-24 }}</ref> På tillverkningsprogrammet finns bland annat olika slags brokonstruktioner och liknande anläggningar (ex. dammluckor), pressar för boardindustrin, styrutrustning med mera för fartyg samt underhåll och reservdelstillverkning för pumpanordningar, valsar, fläktar och järnvägsfordon. Man åtar sig även diverse rostskyddsarbeten.

==Historia==
===Bolagets första år===
[[Fil:Motala verkstad, september 1992, bild 1.jpg|miniatyr|Minnessmärket över verkstadschefen [[Otto Edvard Carlsund]], rest 1889 framför värdshuset från 1828.]]
Motala verkstad började anläggas våren 1822 av [[Göta kanal]]bolag under överinseende av engelsmannen [[Daniel Fraser]]. Under de första åren utfördes egentligen endast arbeten för kanalens och verkstadens eget behov, men med kungligt tillstånd utvidgades snart verksamheten, och arbeten utfördes till flottans artilleriverkstad i Stockholm, till Vanäs ([[Karlsborg]]s) fästningsbyggnad med mera. De dittills (1827) uppförda byggnaderna befanns snart för små för de ingående beställningarna, varför inom kort tillkom nytt gjuteri, cylinderblåsmaskin, modell- och materialförråd, en andra maskinverkstad, hammarsmedja och uppsättningsverkstad, valsverk för plåt- och fasonjärn, puddlingsverk och grovsmedja (de båda senare 1842–1843), ny fil- och maskinuppsättningsverkstad (1852), lysgasverk (1856) samt ett plåt- och stångjärnsvalsverk (1856). 1857–1858 byggdes två större skjul för fartygsuppsättning, 1864 började tillverkningen av räls och hjulband (hopvällda), 1874 byggdes hjul- och kanonbandsvalsverk, torvgasverk och martinugnar, varjämte verkstaden genom en svängbro över kanalen sattes i förbindelse med [[Hallsberg]]–[[Motala]]–[[Mjölby]]-banan, 1876 verkstad för tillverkning av järnvägshjul, 1878 lokomotivverkstad, och 1887 ombyggdes medium- och finvalsverken samt uppsattes ett universalvalsverk.

Sedan arbetena med kanalanläggningen var avslutade såldes verkstaden år 1840 för 300 000 [[riksdaler]] till Motala mekaniska verkstadsbolag, representerat av tolv aktier. Detta bolag förändrades 1867 till aktiebolag. Vid verkstaden tillverkades därefter en mängd olika föremål, bland annat maskiner för lanthushållning, arbetsmaskiner, ångmaskiner av olika slag, färjor, broar, slussportar, krigs- och handelsfartyg, mudderverk, lokomotiv, ångpannor, järnvägshjul, plåt, fasonjärn, räls, hjul- och kanonband, smiden med mera.

Antalet  anställda under detta verkstadens andra skede var omkring 1300 man (filialerna ej inberäknade) och största tillverkningsvärdet (det för 1874) 4,74 miljoner, varav ungefär hälften vid valsverket.

===Varvsinköp===
Det första ångfartyget som byggdes var det till kungliga postverket levererade "Motala", försett med en 60 hästkrafters maskin, likaledes den första vid Motala byggda. Byggandet pågick 1827-1831 och fartyget levererades årsskiftet 1831-1832. 1829-1831 byggdes även hjulångaren ''Rosen'' som levererades till Göteborg sommaren 1831. Under 1831 byggdes även ångmaskiner till fartygen ''Götha Elf'' och ''Finspång'' i Motala.<ref>''Sveriges inre vattenvägar'' band IV s. 222.</ref> Första järnfartyget var det 1842 byggda "Scandia". 1844 levererades den första propellerångbåten (en fem hästkrafters båt för ryske kejsaren). Lokomotivtillverkningen började 1861. Då kanalens dimensioner ej medgav större fartyg att passera densamma och den dessutom var länge stängd av is, ämnade man vid [[Mem (ort)|Mem]] anlägga ett varv, men detta förslag övergavs, och i stället inköptes 1838 i [[Norrköping]] två tomter, där det så kallade [[Motala varv]] anlades 1841. Där och vid [[Lindholmen, Göteborg|Lindholmen]] i [[Göteborg]] byggdes alla de hos bolaget beställda större fartygen. 1867 inköptes [[Nyköpings Mekaniska Verkstad|Nyköpings varv och mekaniska verkstad]] (såld ånyo 1882), där allt arbete snart nedlades. 1873 dels inköptes, dels arrenderades torvmossar i [[Bredviks socken]] vid västra stranden av [[Vättern]], varifrån torven fördes till verkstaden. 1875 blev bolaget ägare även till de nyanlagda [[Bångbro|Bångbroverken]], varifrån Motala valsverk sedan erhöll större delen av sitt tackjärn samt sina bessemergöt, och 1884 arrenderades [[Oskarshamn]]s mekaniska verkstad.

===Samhället Motala verkstad===
[[Fil:Motala_verkstad,_september_1992,_bild_4.jpg|miniatyr|Motala verkstad, [[Svarta raden]], bostadsområde för arbetare.]]
Runt verkstadsområdet växte det upp ett litet samhälle som kunde ses som en förort till bebyggelsen i själva handelsplatsen Motala som 1863 bildade [[Motala köping]] och från 1 april 1881 ombildades till [[Motala stad]]. Samhället Motala verkstad låg dock till 1948 kvar i [[Motala socken]] och ingick i [[Motala landskommun]] för att först 1948 [[inkorporering|inkorporeras]] i Motala stad.

Större delen av tjänstemännen och arbetarna bebodde mot billig hyra bolaget tillhöriga lägenheter. Därtill hade under denna tid inköpts 35 hektar mark att användas för uppförande av bostäder åt personalen. Även [[varmbadhus]] byggdes. Verkstaden hade läkare och sjukhus och en tid även egen fattigvård. 1846 inrättades den första sjuk- och begravningskassan, och därefter bildades ytterligare sådana kassor inom de särskilda verkstäderna. En sparbank inrättades 1840 av bolaget, 1868 övertogs den av arbetarna själva, blev sedan 1880 filial till Linköpings sparbank. 1842 anställdes vid verkstaden en präst, som vid sidan av förrättandet av gudstjänst skulle undervisa barnen vid verkstaden. Senare tog Motala sockens lärarkår över folkskolundervisningen.

==== Befolkningsutveckling ====
{{Befolkningsutveckling
|namn   = Motala verkstad
|från   = 1900
|till   = 1900
|ref    = <ref>{{Köpingsliknande samhällen}}</ref>
|fotnot = 
|max    = 3349
|b1900  = 3349
}}

===Bolagets chefer och ägare===
Verkstadschefer var [[Daniel Fraser]] (1822–1843), [[Otto Edvard Carlsund]] (1843–1870), över vilken ett monument avtäcktes 22 augusti 1889, ingenjören och kaptenen [[Erik Adolf Unge]] (1870–1877), Knut Bohman 1877–1878, Patric Reutersvärd 1878–1879, Ludvig Broomé 1879–1890. Ingenjör [[Sven Alexander Almqvist|Sven Almqvist]] var teknisk chef 1877–1892. 1890 avyttrade bolaget [[Bångbro|Bångbroverken]], och till följd av dess 1891 iråkade konkurs frånskildes avdelningarna vid [[Lindholmens varv|Lindholmen]], [[Norrköping]] och [[Oskarshamn]], varefter den vid Motala belägna verkstaden inköptes av "Motala verkstads Nya aktiebolag" (bolagsordningen fastställdes 29 april 1892, aktiekapital 1,6 miljoner kronor), med ingenjör K. Ångström som verkställande direktör och verkstadschef. Under de följande 11 åren gick verkstaden betydligt framåt och delvis nydanades. Aktiekapitalet höjdes 1912 till 2 miljoner kronor. 
{{kolumner|3}}
*Dir Johan Sjöholm, 1908–1910;
*Dir Swen Sjöholm, 1910–1913;
*Dir Otto Hallström, 1913–1919;
*Disp Pehr Perno, 1919–1923;
* [[Wilhelm Hök]], VD i AB Lindholmen-Motala 1920–1922
*Dir [[Andreas Ljungman]], 1923–1927;
*Dir Erik Sundblad, 1927–1932;
*Dir Gustaf Raabe, 1932–1934;
*Dir O. E. Johansson, 1932–1939;
*Dir Olof Sahlin, 1940–1951;
*Dir Tore Segerdahl, 1951–1959;
*Dir Yngve Zacco, 1959–1965;
*Dir Carl Ragnar Schmidt, 1965–1968;
*Dir Anders Wingstrand, 1968–1971;
*Dir Helge Lindberg 1971–1973
*Dir Rune Smedman 1973–1975
*Dir Evert Samuelsson 1975–1982
*Dir Lars Nordström 1982–1987
*Dir Lars Hedenskog 1987–1995
*Dir P.G. Lindberg 1995–2000
*Dir Thony Molander 2000–2007
*Dir Rolf Polbratt, 2007–2012
*Dir Jörgen Hedström 2012–2015
*Dir Björn Lifvergren, 2015–2016
*Dir Anders Holm 2016–2017
*Dir Daniel Ellison 2017–2019
*Dir Håkan Johansson 2019–
{{kolumner-slut}}
Åren 1944–1986 ingick Motala verkstad i [[Johnsonkoncernen]] genom ''[[Rederi AB Nordstjernan]]''. Motala Verkstad ägs sedan 2011 av Aqilles Invest AB * [http://www.aqilles.com/ Aqilles Invest AB].

===Åren kring första världskriget===
Fastigheterna var 1912 taxerade till jordbruksfastighet 5/8 mantal 62000 kronor, annan fastighet 2071800 kronor. En på kanalens norra strand belägen skeppsdocka arrenderas då av bolaget av Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drevs sedan 1893 medelst elektrisk kraftöverföring, och elektrisk belysning var införd. De gamla verkstäderna moderniserades och utrustades med nya tidsenliga arbetsmaskiner, nya verkstäder för lokomotivtillverkningen uppfördes för en kapacitet av 40 lokomotiv per år, likaså ny grovsmedja med 1200 tons ånghydraulisk smidespress jämte ugnar, elektriska traverser och grovsvarv. Av Motalabolaget hade tillverkats 5 [[Monitor (örlogsfartyg)|monitor]]er, pansarbåtarna "Svea" och "Göta", maskin och pannor med mera till pansarbåtarna "Äran", "Niord", "Dristigheten" och "Oscar II" samt torpedkryssarna "Psilander" och "Clas Uggla", vidare (1892–1902) 185 järnvägs- och landsvägsbroar, 202 lokomotiv, 35 ångbåtar, 44 ångmaskiner med mera. 1903 övergick aktiemajoriteten i andra händer och bytte därefter ett par gånger bytt ägare, men verksamheten fortgick under samma firmanamn. 1894 återförvärvades Lindholmens verkstäder och varv, dock som ett fristående bolag, vari Motalabolaget hade aktiemajoriteten.

===Motala verkstad efter 1920-talet===
Lindholmens varv kom under åren fram till 1920 ständigt att byta ägare. Motala verkstad blev därefter åter ägare till varvet, för att ännu en gång sälja det 1936. 1944 förvärvades emellertid Motala verkstad av Rederi AB Nordstjernan, som sedan 1941 varit ensam ägare även till Lindholmen. Denna företagsstruktur kom att gälla in på 1970-talet då Lindholmens varv såldes till [[Broströmskoncernen]]. 1 augusti 1966 inköptes Björneborgs Jernverk. 1986 avyttrades även Motala verkstad från koncernen. Det gamla verkstadsområdet kallas idag för "Gamla Motala Verkstad" för att skilja det från det aktiva verkstadsföretaget Motala Verkstad. Gamla Motala Verkstad ägs sedan 1986 av Motala kommun. År 2009 sjösatte Motala kommun ett ambitiöst program för restaurering av de då ganska slitna byggnaderna. Arbetet har inneburit en varsam renovering där byggnadernas ursprungliga karaktär har fått styra, särskild vikt har lagts på att bevara områdets industrikänsla. Restaureringsarkitekt har varit Paul Wilund. En ny detaljplan håller på att tas fram (2012–13) och området skall med ett par varsamma tillägg utvecklas till en kulturstadsdel.

==Arkitektur==
[[Fil:Motala_verkstad,_september_1992,_bild_3.jpg|miniatyr|De äldre industribyggnaderna vid Göta kanal. Motala verkstads nuvarande produktion görs i närheten.]]
Motala verkstad är som bostadsområde i [[Motala]] en kanalmiljö med varierad bebyggelse präglad av ''Motala verkstad''. Området innehåller bostäder för arbetare, förmän, tjänstemän och direktör. Här finns också Föreningshuset, byggt av Motala verkstads arbetarförening 1866, före detta simhall (1940), värdshus (1828) samt före detta skola (1831). Bland övriga representationsbyggnader kan nämnas det så kallade Bolagshuset, byggt för representation efter ritningar av Bengt Nyström samt den första verkstads- och kontorsbyggnaden från 1828. I Motala verkstad finns även en egen järnvägsstation och ett [[Folkets Hus]] uppfört 1906.

En av sevärdheterna är Långa raden, ett arbetarbostadsområde på båda sidor om Verkstadsvägen samt norr därom ett antal egna hem. Arbetarbostäderna tillkom i samband med kanalbygget och är bra exempel på denna typ av bebyggelse från industrialismens början. Husen är av timmer i två våningar med liggande rödmålad panel.
En annan sevärdhet är Motala verkstads reparationsdocka samt därintill liggande magasin och före detta arbetarbostäder. Dockan, en av tre utmed Göta kanal, byggdes 1815. I anslutning till denna ligger den så kallade dockbyggningen, en rödmålad och panelad arbetarbostad byggd på 1820-talet för åtta familjer.

== Det gamla verkstadsområdet idag ==
Mitt i det gamla verkstadsområdet ligger sedan 2004 [[Motala Industrimuseum]]. Bredvid torrdockan ligger ett [[STF]] vandrarhem samt kafé. I det gamla huvudkontoret ligger [[Bona folkhögskola]]. Den södra delen av Plåtverkstaden användes under en period som teater, där ''[[Mudderverket]]'' hade urpremiär 2006. Mellan åren 1997 och 2005 spelades det historiska spelet om Göta kanal "Grefven och Gräfvarne", de två första åren utomhus på "Brägårn" och sedan inomhus i Plåtverkstan. År 2011 byggdes den stora hallen "Lokverkstaden" om till ett flexibelt kulturhus. I "Lokverkstaden" har bland annat teaterföreningen Arbis uppfört Teaterbåten och Norrköpings symfoniorkester har haft konserter. I området finns också Föreningen Ankarklyset som är en ideell förening vars mål är att bygga, segla och handha segelskutor, företrädesvis på Vättern. Föreningen vill främja en aktiv fritid inom hantverk och kultur. De har startat ett skutbygge av en Vättergaleas med utgångspunkt från Don Carlos som byggdes 1891. Många gamla arbetarbostäder har blivit moderna bostäder. Vid [[Svarta raden]] finns två museilägenheter.

== Byggnader i verkstadsområdet ==
[[Fil:Motala_verkstad,_september_1992,_bild_2.jpg|miniatyr|Föreningshuset, vid kanalen. Numera inrymmer detta privatboende men även en teaterlokal.]]
* Bolagshuset
* Föreningshuset
* [[Normandie (Motala)]]
* [[Svarta raden]]
* [[Kamrersbostaden]]
* [[Förmansraden]]

== Byggda fartyg i urval ==
[[Fil:Flottisten tugboat 1862 - motala verkstad - 0.jpg|miniatyr|[[Flottisten (tugboat, 1862)|Bogserbåten Flottisten]] i [[Riddarfjärden]]. Hon byggdes 1862 som ångbogseringsfartyg av Motala Werkstads Bolag.]]
[[Fil:Motala verkstad och Göta kanal, hösten 1992.jpg|miniatyr|[[Torrdocka|Torrdockan]] vid [[Göta kanal]] tillkom 1815 och arbetarbostaden i bakgrunden decenniet efter.]]
* 1833 [[Göta Elf|Götha Elf]], varvsnummer 3
* 1842 Skandia, det andra i Sverige byggda fartyget med stålskrov
* 1856 [[Skibladner|DS Skibladner]]
* 1857 [[Per Brahe (fartyg)|S/S Per Brahe]], varvsnummer 62
* 1857 [[S/S Trafik (1857)|S/S Trafik]]
* 1862 [[Flottisten (tugboat, 1862)|Bogserbåten Flottisten]]
* 1864 [[Kronoångaren Sofia]]
* 1866 [[S/S Engelbrekt]] (Motala Verkstad, Lindholmen)
* 1867 Kalmarsund No1 (Viktoria)
* 1868 Kalmarsund Nr3, numera [[S/S Freja af Fryken]]
* 1873 [[Kolga (1873)|Kolga]]
* 1873 [[Venus (fartyg)|Venus]]
* 1874 [[M/S Juno]]
* 1875 [[S/S Thomée]], monterad vid Revsundasjön 
* 1875 S/S Delfin, varvsnummer 217, numera M/S Sjöfröken
* 1876 S/S Primus, varvsnummer 248, från 1937 Ariadne
* 1878 [[Zoroaster|S/S Zoroaster]], världens första tankfartyg, för [[Branobel]], [[Baku]]
* 1879 [[S/S Maria]], varvsnummer 288
* 1882 Bogserbåten [[Ivar (bogserbåt)|Ivar]]
* 1882 Lustyachten [[S/S Pelle]]
* 1883 Visingsö, varvsnummer 336, senare DS Nordnorge
* 1884 S/S Åkers Kanal, varvsnummer 362
*1885 S/S Ellen, varvsnummer 369
* 1895 S/S Bråviken, varvsnummer 398 Dimensioner. 30,65 x 5BB,97 x 2,22 m. Brt. 157. Ångmaskin 132 kW. Knop. 11,5. Passagerare. 280.
* 1896 S/S Wermdö II, senare Tor IV och Östan
* 1900 [[S/S Nya Svartsjölandet]] (Numera M/S Västan)Ö
* 1901 [[Motala Verkstad (fartyg)|Motala verkstad]], ångfärja
* 1903 [[M/S Bore (1903)|Ångslupen Bore]], numera M/S Bore, varvsnummer 403
* 1903 [[Gamle Hebe|Ångslupen Hebe]], numera MS Gamle Hebe, varvsnummer 404
* 1908 S/S Fylgia, varvsnummer 435
* 1909 [[M/S Angantyr|S/S Angantyr]]
* 1909 [[S/S Drottningholm (1909)|S/S Drottningholm]], varvsnummer 439
* 1911 [[M/S Sunningen|S/S Östra Skärgården 3]], varvsnummer 445
* 1912 [[M/S Wilhelm Tham]], varvsnummer 446
* 1915 [[M/S Nya Skärgården|S/S Nya Skärgården]], varvsnummer 461 
* 1916 S/S Vielle Montagne III, varvsnummer 466 (numera [[M/S Riddarholmen]])
* 1920 [[Färjan 4]]
* 1929 Polstjärnan III, Vänern

==Motala Verkstad i litteraturen==
[[Jules Verne]] lät sin romanfigur ''kapten Nemo'' i ''En världsomsegling under havet'' bygga sitt märkliga undervattensfartyg ''[[Nautilus (fiktiv ubåt)|Nautilus]]'' med delar från världens under 1800-talet ledande verkstadsföretag. [[Ramm]]en lät han därför tillverka vid ''Motala verkstad'' (''les ateliers de Motala, en Suède'').

== Galleri ==
<gallery>
Fil:Motala verkstad - Sveriges industri - dess stormän och befrämjare.jpg|Motala verkstad presenterad i bildverk omkring 1900.
Fil:Lokverkstaden Motala verkstad.jpg|Lokverkstaden invid Göta kanal. 
Fil:Motala verkstad, september 1992, bild 6.jpg|Motala verkstad, här ses verkstadsön och [[Motala ström]] från [[Charlottenborg]].
Fil:Motala verkstad, september 1992, bild 7.jpg|Motala verkstad, industri- och bostadsområdet är idag en idyll, med ett stort antal byggnader från 1800-talets industrialiseringsepok.
Fil:Motala verkstad, september 1992, bild 5.jpg|Motala verkstad, nybyggnationen på verkstadsområdet har fått anpassa sig till den äldre byggnationen som i huvudsak härrör sig från 1800-talet.
</gallery>

== Se även ==
* [[Motala varv]]
* [[Lillkyrkan|Motala Verkstads Lillkyrka]]

== Referenser ==
<references/>
{{Ugglan|artikel=Motala mekaniska verkstad|url=http://runeberg.org/nfbr/0634.html|datum=1913}}

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Gooch |förnamn=Geoffrey D |titel=Teknikimporten från Storbritannien 1825-1850 : en studie av Göta kanals och Motala verkstads betydelse som förindustriella teknikimportörer  : [en rapport från forskningsprojektet Göta kanal] |serie=Göta kanalforskning, 0283-6173 ; 4 |år=1991 |utgivare=Univ |utgivningsort=Linköping |isbn=91-7870-757-9 |libris=7670779 }}
*{{bokref |titel=Guide till Motala verkstad och Göta kanal |år=2003 |utgivare=Motala kommun |utgivningsort=Motala |isbn=91-974558-1-4 |libris=9151889 }}
*{{bokref |efternamn=Hagsten |förnamn=Marie |titel=Byggnadsdokumentation och kulturhistorisk analys : Motala verkstad  : Motala stad och kommun, Östergötlands län |serie=Rapport / Östergötlands länsmuseum, 1403-9273 ; 2003 :2 |år=2003 |utgivare=Kulturmiljöavdelningen, Östergötlands länsmuseum |utgivningsort=Linköping |libris=11255994 }}
*{{bokref |efternamn=Jansson |förnamn=Jan-Olov |titel=Arbetsorganisationen vid Motala verkstad 1822-1843 : den engelska tiden |serie=Stockholm studies in economic history, 0346-8305 ; 13 |år=1990 |utgivare=Almqvist & Wiksell International |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-22-01377-6 |libris=7223127 }}
*{{bokref |efternamn=Kindell |förnamn=Mats |titel=Motala Verkstads betydelse för Motalas framväxt |år=2016 |utgivare=Mats Kindell] |utgivningsort=[Motala |isbn=9789163900884 |libris=18800728 }}
*{{bokref |titel=Minnesskrift med anledning av Motala verkstads hundraåriga verksamhet 1822-1922 |år=1922 |utgivare=AB Lindholmen-Motala |utgivningsort=[Motala] |libris=424220 }}
*{{bokref |titel=Motala mekaniska verkstad : beskrifning, jemte karta |år=1844 |utgivningsort=Jönköping |libris=2338045 }}
*{{bokref |titel=Motala verkstad : "den svenska industrins vagga"  : en resa i tid och rum |år=1995 |utgivare=Intressefören. Motala verkstad |utgivningsort=Motala |libris=2260512 }}
*{{bokref |titel=Motala verkstad : svensk verkstadsindustris vagga |år=1989-1994 |utgivare=Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) |utgivningsort=Motala |libris=865695 }}
**{{bokref |titel=Del 1, 1822-1840 |år=1989 |libris=865696 }}
**{{bokref |titel=Del 2, 1840-1875 |år=1990 |libris=865697 }}
**{{bokref |titel=Del 3 |år=1991 |libris=865698 }}
**{{bokref |titel=Del 4 |år=1992 |libris=865699 }}
**{{bokref |titel=Del 5 |år=1994 |libris=865700 }}
*{{bokref |efternamn=Ring |förnamn=Herman A |titel=Sveriges industri - dess stormän och befrämjare |år=1894-1907 |utgivare=Eklund |utgivningsort=Stockholm |libris=2148639 |url=http://runeberg.org/rhasvindus/1/0067.html }}
*{{bokref |efternamn=Strömbäck |förnamn=Lars |titel=Baltzar von Platen, Thomas Telford och Göta kanal : entreprenörskap och tekniköverföring i brytningstid |serie=Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 92 |år=1993 |utgivare=Symposion graduale |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7139-136-3 |libris=7607450 }}
*{{bokref |efternamn=Svensson |förnamn=Joakim |titel=Vision, teknologi och förtroende : Motala verkstads bolag och innovationen 1840-1851 |serie=Tema-T arbetsnotat, 99-0584967-X ; 186 |år=1997 |utgivare=Tema, Univ |utgivningsort=Linköping |libris=2374331 }}
*{{bokref |efternamn=Söderberg |förnamn=Sten |medförfattare=Palmquist, Eric; Hammarskiöld, Hans |titel=Aspekter och fakta : en presentation av AB Motala verkstad |år=1967 |utgivare=AB Motala verkstad |utgivningsort=Motala |libris=1223755 }}
*{{bokref |titel=Tung svensk storindustri : Aktiebolaget Motala verkstad 1822-1947 |år=1947 |utgivare=[AB Motala verkstad] |utgivningsort=[Motala] |libris=1420780 }}
*{{bokref |efternamn=Ågren |förnamn=Karl-Olof |titel=Verkstadsindustrins vagga, Motala verkstad 1822-1990 : industriprologer om berömda tilltalsnamn, smeknamn, binamn samt öknamn  : industrihistorier ...  : minnesskrift |år=1991 |utgivare=[K-O. Ågren] |utgivningsort=[Motala] |libris=1345273 }}

==Externa länkar==
* [http://www.motalaverkstad.se/ AB Motala Verkstad]
* [http://www.motala-industrimuseum.com/ Motala Industrimuseum]

[[Kategori:Motala kommun]]
[[Kategori:Göta kanal]]
[[Kategori:Sveriges industrihistoria]]
[[Kategori:Stålbyggnadsföretag]]
[[Kategori:Företag bildade 1822]]
[[Kategori:Svenska loktillverkare]]