Visa källa för Östersjön

{{olika betydelser}}
{{Geobox|Lake
<!-- *** Mallhuvud *** -->
| name                  = Östersjön
| native_name           = 
| other_name            = Baltiska havet<br/>Baltiska sjön
| category              = [[bihav]]
<!-- *** Namn **** -->
| etymology             = 
| nickname              = 
<!-- *** Bild *** -->
| image                 = BalticSea.A2004093.1120.250m.jpg 
| image_caption         = Satellitbild över Östersjön tagen i början av april 2004
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->
| country               = DEN
| country_flag          = 1
| country1              = SWE
| country2              = FIN
| country3              = RUS
| country4              = EST
| country5              = LAT
| country6              = LIT
| country7              = POL
| country8              = GER
| state                 = | state_type = 
| region                = | region_type = 
| district              = | district_type = 
| municipality          = | municipality_type = 
<!-- *** Huvudsjö, föremål i området mm *** -->
| parent                = 
| city                  = [[Sankt Petersburg]]
| city1                 = [[Stockholm]]
| city2                 = [[Köpenhamn]]
| city3                 = [[Helsingfors]]
| city4                 = [[Kiel]]
| city5                 = [[Rostock]]
| city6                 = [[Stralsund]]
| city7                 = [[Gdańsk]]
| city8                 = [[Riga]]
| city9                 = [[Szczecin]]
| city10                = [[Gdynia]]
| city11                = [[Kaliningrad]]
| city12                = [[Tallinn]]
| river                 = [[Neva]]
| river1                = [[Wisła]]
| river2                = [[Oder]]
| river3                = [[Daugava]]
| river4                = [[Njemen]]
| river5                = [[Norrström]]
| river6                = [[Dalälven]]
| river7                = [[Indalsälven]]
| river8                = [[Ångermanälven]]
| river9                = [[Ume älv]]
| river10               = [[Lule älv]]
| river11               = [[Torneälv]]
| river12               = [[Kemi älv]]
| river13               = [[Ule älv]]
| river14               = [[Narva (flod)|Narva]]
| landmark              = 
<!-- *** Bifloder *** -->
| tributary_left        = 
| tributary_right       = 
<!-- *** Lägen, källa och mynning *** -->
| source                = [[Neva]] (största tillflöde)
| source_location       = [[Sankt Petersburg]] | source_region = | source_country = [[Ryssland]]
| source_elevation      =
| source_lat_d          = 59 | source_lat_m = 57| source_lat_s = 50| source_lat_NS = N 
| source_long_d         = 30| source_long_m = 13| source_long_s = 20| source_long_EW = E
| source_confluence     = 
| mouth                 = [[Öresund]], [[Stora Bält]] och [[Lilla Bält]]
| mouth_location        = [[Öresund]] | mouth_region = | mouth_country =  [[Danmark]] | mouth_country1 = [[Sverige]]
| mouth_lat_d           = 55| mouth_lat_m = 45| mouth_lat_s = | mouth_lat_NS = N
| mouth_long_d          = 12| mouth_long_m = 45| mouth_long_s = | mouth_long_EW = E
<!-- *** Dimensioner och avrinningsområde *** -->
| area                  = 413000
| length                = 
| width                 = 
| depth                 = 459
| elevation             = 
| volume                = 20000
| volume_unit           = [[km³]]
| watershed             = 
<!-- *** Flöde *** -->
| discharge             = 
| discharge_max         = 
| discharge_min         = 
<!-- *** Fria fält *** -->
| free                  = [[Gotland]], [[Öland]], [[Ösel]], [[Lolland]], [[Fasta Åland]], [[Dagö]], [[Rügen]], [[Bornholm]], [[Kimitoön (ö)|Kimitoön]], [[Falster]], [[Usedom]], [[Wolin]], [[Møn]], [[Karlö]], [[Moon, Estland|Moon]], [[Fehmarn]], [[Värmdö]] | free_type = Största [[ Ö (landområde)|ö]]ar
<!-- *** Kartor *** -->
| map                   = Baltic Sea map-sv.png
| map_caption           = Politisk karta över Östersjöområdet
| map_locator_x         = 
| map_locator_y         = 
<!-- *** Fotnoter *** -->
| footnotes             = 
}}
'''Östersjön''', även kallad '''Baltiska havet''' eller '''Baltiska sjön''', är ett cirka {{formatnum:413000}}&nbsp;kvadratkilometer stort och upp till 459&nbsp;meter djupt [[bihav|innanhav]] med [[bräckt vatten]], beläget i norra [[Europa]]. Östersjön [[statsgräns|gränsar politiskt]] i väster till [[Danmark]] och [[Sverige]], i öster till [[Finland]], [[Ryssland]], [[Estland]], [[Lettland]] och [[Litauen]], i söder till [[Polen]] och [[Tyskland]].

Utfartsleder är genom [[Öresund]], [[Lilla Bält]] och [[Stora Bält]]. Vid [[Åland]] avgränsas ett särskilt bäcken som kallas [[Bottenhavet]]. Vid [[Umeå]] finns ännu ett smalt ställe, [[Kvarken|Norra kvarken]], som skiljer Bottenhavet från [[Bottenviken]]. Från den [[egentliga Östersjön]]s norra del sträcker sig åt öster [[Finska viken]] (mellan Finland och Estland) och [[Rigabukten]].

Vid stränderna och i skärgårdarna är stora delar av Östersjön om vintrarna täckta med is. Bottenviken är alltid helt isbelagd under delar av vintern, likaså de inre delarna av Finska viken. Bälten och Öresund är vissa år överfrusna med drivis och packis<ref>{{Webbref |url=http://www.baltic.vtt.fi/pdfs/meri27.pdf |titel=MERI, rapport 27 |hämtdatum=2009-03-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110720194510/http://www.baltic.vtt.fi/pdfs/meri27.pdf |arkivdatum=2011-07-20 }}</ref><ref>[http://www.fimr.fi/en/tietoa/jaa/jaatalvi/en_GB/jaatalvi/ Finnish Institute of Marine Researchs hemsida] {{Wayback|url=http://www.fimr.fi/en/tietoa/jaa/jaatalvi/en_GB/jaatalvi/ |date=20090703060314 }}</ref>. I januari-februari [[1658]] tågade [[Karl X Gustav]] med en [[Tåget över Bält|svensk armé över Bälten]].<ref>{{tidningsref|url=https://www.svd.se/karl-x-gustav-riskerade-allt-med-taget-over-balt|rubrik=Karl X Gustav riskerade allt med Tåget över Bält|utgivare=Svenska dagbladet|språk=svenska|författare=Herman Lindqvist|datum=26 januari 2011|hämtdatum=20 juni 2017}}</ref>

I Östersjön finns flera större öar, som [[Gotland]], [[Öland]] (Sverige), [[Bornholm]] (Danmark), [[Dagö]], [[Ösel]] (Estland), [[Åland]] (Finland) och [[Rügen]] (Tyskland).

Några av de stora [[flod]]er som mynnar i Östersjön är [[Neva]], [[Wisła]], [[Oder]], [[Daugava]], [[Njemen]], [[Dalälven]], [[Torneälv]], [[Kemi älv]], [[Ule älv]] och [[Narva]]. Av dessa är Neva den vattenrikaste som ansvarar för cirka 20 procent av Östersjöns [[sötvatten]]tillskott.<ref name="Schiewer1"/>

[[Tidvatten|Ebb och flod]] är i princip osynliga i Östersjön på grund av att skillnaden är 15 centimeter. Högvatten med upp till 3 meter över medelvärdet (i Finska viken ibland 4 meter) och lågvatten med upp till 2,5 meter under medelvärdet uppstår till följd av [[lufttryck]]sskillnader och vindens aktivitet.<ref name="Schiewer5"/>

De största städerna vid Östersjökusten är [[Sankt Petersburg]] (Ryssland), [[Stockholm]], (Sverige) [[Helsingfors]] (Finland), [[Kiel]], [[Rostock]] (Tyskland), [[Gdańsk]] (Polen), [[Riga]] (Lettland), [[Szczecin]], [[Gdynia]] (Polen), [[Kaliningrad]] (Ryssland), [[Tallinn]] (Estland) och [[Klaipėda]] (Litauen); ibland räknas även [[Köpenhamn]] (Danmark) och [[Malmö]] (Sverige), då även Öresund ofta räknas in.

De fiskarter som utgör de kvantitativt största fångsterna i Östersjön är [[skarpsill]], [[strömming]] och [[torsk]]. Ekonomiskt står även [[atlantlax|laxfångsten]] för ett betydande värde.<ref name="mon22">Claes Bernes (2011) Biologisk mångfald i Sverige. Monitor 22, Naturvårdsverket. {{ISBN|978-91-620-1290-8}}. ISSN 1100-231X.</ref>

== Geologisk utvecklingshistoria ==
{{huvudartikel|Östersjöns utvecklingshistoria}}
Östersjön liknar i viss mån en stor [[flodbädd]], med sina två ”bifloder”, [[Finska viken]] och [[Bottniska viken]]. [[Geologi]]ska undersökningar har gjorts på slam från den sena [[tertiär]]tiden i [[Nederländerna]] och i södra Nordsjön. Genom jämförelser med bergarterna i Östersjöområdet har dessa undersökningar indikerat att det fanns en flod i området före [[Pleistocen]]: [[Eridanos]]. Serien av [[istid|nedisningar]] under pleistocen gröpte ur flodslätten till en havsbassäng. Vid tiden för den senaste mellanistiden, [[Eem]]-interglacialen, fanns en öppen förbindelse mellan Östersjön och [[Vita havet]].

De avgörande faktorer som bestämde Östersjöns utveckling sedan den senaste istidens slut består i hur den fasta grundens påverkats av istäckets tyngd och den efterföljande isostatiska återjusteringen, det vill säga [[landhöjning]]en i kombination med de förbindelsekanaler som vattnet kunde finna till [[Nordsjön]]–[[Atlanten]] antingen genom sund i [[Danmark]] eller vad som nu är Sveriges stora insjöar plus förbindelsen via [[Ladoga]]–[[Onega]] till Vita havet och [[Norra ishavet]].

När inlandsisen smälte bort från södra Sverige, för ungefär {{formatnum:11000}}&nbsp;år sen, var Östersjön ett hav med delvis helt andra konturer än i dag. Genom landets höjning avspärrades småningom utloppen, och Östersjön blev en sötvattensjö. Landet steg vid denna tid hastigt, beräkningar antyder att det tidvis kan ha handlat om mer än en meter i höjdled om året. När detta övergick till landsänkning i sydväst skapades utlopp vid [[Öresund]] och [[Stora Bält]], vilka i början var både bredare och djupare än idag, varigenom [[Atlanten]]s saltvatten fick bättre tillträde. Genom ny landhöjning blev avloppen åtsnörda, vilket ledde till vattnets alltjämt pågående långsamma utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågår fortfarande med ett höjningsmaximum vid [[Ångermanland|ångermanländska]] kusten, där landet stiger med ca 1&nbsp;m på ett sekel.

Det fanns flera föregångare under årtusendena efter isen till det som vi idag kallar för Östersjön. Flera av sjöarna och haven har fått namn efter marina organismer (gärna snäckor och musslor), till exempel [[Strandsnäckor|Littorina]]-[[snäckor|snäcka]]n, som utgör tydliga markörer på förändrad vattentemperatur och salthalt:

{| class="wikitable"  style="font-size: 90%;"
| style="background: #lightblue; text-align: center;" | '''[[Östersjöns utvecklingshistoria|Östersjön före Östersjön]]'''
|-
|
* '''Eemhavet''', 130 000–115 000 f.Kr.
* '''Baltiska issjön''', 10 600–8 300 f.Kr.
* '''Yoldiahavet''', 8 300–7500 f.Kr.
* '''Ancylussjön''', 7 500–6 000 f.Kr.
* '''Mastogloiahavet''', 6 000–5 500 f.Kr.
* '''Litorinahavet''', 5 500–2 000 f.Kr.
* '''Limneahavet''', 2 000 f.Kr. – nutid
|-
|}

== Definitioner ==
[[Fil:Ostseetiefen.png|miniatyr|stående=1.2|Batymetriskt sjökort, djupangivelser i [m]]]
{| class=wikitable
 ! Namn !! Områden som ingår
 |-
 | ''Östersjöländer''       || [[Danmark]], [[Estland]], [[Finland]], [[Lettland]], [[Litauen]], [[Polen]], [[Ryssland]], [[Sverige]], [[Tyskland]].  
 |-
 | ''Östersjöområdet''       || [[Bottniska viken]], [[Finska viken]], [[Rigabukten]], [[Egentliga Östersjön]], [[Bälthavet]], [[Öresund]], [[Kattegatt]].  
 |-
 | ''Östersjön'' || SNA<ref name="sna">{{Webbref|url=http://www.sna.se/temabok/tb_havkust.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2017-04-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121108181215/http://www.sna.se/temabok/tb_havkust.html |arkivdatum=2012-11-08 }} SNA, Sveriges Nationalatlas: Hav och kust</ref>: Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Egentliga Östersjön.<br/> SMHI<ref name="smhi">http://www.smhi.se SMHI (dokumenten Djupdata för havsområden resp. Havsområden och avrinningsområden)</ref>: Bottniska viken, Egentliga Östersjön. 
 |-
 | ''Egentliga Östersjön'' || SNA<ref name="sna"/>: [[Norra Östersjön]], [[Centrala Östersjön]], [[Södra Östersjön]], [[Gdańskbukten]].<br/> SMHI<ref name="smhi"/>: [[Södra Bälthavet]], [[Arkonahavet]], [[Bornholmshavet]], [[Östra Gotlandshavet]], [[Norra Gotlandshavet]], [[Västra Gotlandshavet]], Rigabukten, Finska viken
 |-
 | ''Bottniska viken'' || SNA<ref name="sna"/>: Bottenviken, [[Norra Kvarken]], Bottenhavet, [[Ålands hav]], Skärgårdshavet.<br/> SMHI<ref name="smhi"/>: Bottenviken, Bottenhavet.
 |-
 | ''Bottenviken'' || Området norr om Norra Kvarken.
 |-
 | ''Bälthavet''  || [[Mecklenburgbukten]], [[Kielbukten]], [[Lilla Bält|Lilla]] och [[Stora Bält]] ([[danska sunden]]).
 |-
 | ''Öresund''  || Öresund 
 |-
 | ''Kattegatt''  || Kattegatt 
 |}

== Politisk och militär historia ==
Under antiken kallades i latinska texter Östersjön för ''Mare Suebicum'' eller ''Mare Sarmaticum'', efter de på den tiden på Östersjöns sydkust levande folken. I verket [[Karl den stores liv]] utgiven någon gång strax efter Karl den stores död 814, berättar författaren [[Eginhard]] att det västra havet "... har en lång smal vik österut vars norra kust bebos av danskar och svenskar, och vars östra kust bebos av slaver och ester". Han anger dock inget namn för havsviken. ''Mare Balticum'', det namn som idag används på de flesta språk i världen lär först ha använts av [[Adam av Bremen]]. Namnet "Balticum" har flera olika tänkbara förklaringar, härledda från Bälten, från de baltiska språkens "baltas", vit, som kan ha förmodats givit namn till den mytiska ön "Baltia" som nämns i [[Plinius den äldre|Plinius]] verk [[Naturalis Historia]] där författaren beskriver ön "Baltia", tre dagars segling från skyternas kust. Ön ska ha varit rik på bärnsten. Senare källor förmodar att ön som Plinius nämner varit [[Ösel]] i Östersjön.<ref>{{Bokref |titel=Die Deutschen und die Nachbarstämme |efternamn=Zeuß |förnamn=Johann Kaspar |år=1837 |utgivningsort= München }}</ref>. 

[[Viking]]arna färdades över Östersjön under [[vikingatiden]], och betraktade havet som ett farofyllt [[Ginnungagap]], medan man under tiden efter Sveriges kristnande i stället hade föreställningar om att [[Djävulen]] lurade i havets djup.<ref>{{tidningsref|url=http://popularhistoria.se/artiklar/forlorade-for-varlden|rubrik=Förlorade för världen|tidning=Populär historia|språk=svenska|författare=Anna Larsdotter|datum=13 mars 2001|hämtdatum=3 november 2017}}</ref> Sedan tog [[Hansan]] över, och under [[Medeltiden]] var [[Danmark]] och [[Tyska orden]] viktiga östersjömakter. Under den svenska [[stormaktstiden]] tog [[Sverige]] över som regionens ledande stat.

Under [[Krimkriget]] [[1854]]–[[1856]] förde [[Frankrike]] och [[Storbritannien]] fram sina krigsflottor på Östersjön, då de angrep [[Sveaborg]] i konflikten med [[Ryssland]]. [[1871]] enades [[Tyskland]], vilket gjorde stora att delar av Östersjöns södra kust tysk tillföll det utropade [[Kejsardömet Tyskland|Tyska kejsardömet]]. Delar av [[första världskriget till sjöss]] utspelades i Östersjön. [[1920]] [[Polens bröllop med havet|återförenades]] [[Polen]] med Östersjökusten. Under [[andra världskriget]] blev Östersjöregionen återigen föremål för konflikt, då [[Tyskland]] och det dåvarande [[Sovjetunionen]] ockuperade Polen och de [[baltiska staterna]]. Världens största fartygskatastrof inträffade den 30 januari 1945, då fartyget [[Wilhelm Gustloff (fartyg)|Wilhelm Gustloff]] torpederades utanför Stolpmündebankarna i södra Östersjön och tog drygt {{formatnum:9000}} människor med sig i djupet.

Under det [[kalla kriget]] låg Östersjön i gränslandet mellan öst och väst, och blev i juni 1952 föremål för den så kallade [[Catalinaaffären]]. Åren [[1969]]–[[1988]] grälade Sverige och Sovjetunionen om [[Vita zonen (Östersjön)|gränsdragningen]] till havs i Östersjön. Under slutet av [[1980-talet]] och början av [[1990-talet]] fick [[miljöförstöring]]en i Östersjön stor medial uppmärksamhet. [[1992]] bildades [[Östersjörådet]]. En annan uppmärksammad händelse på Östersjön var då båten [[M/S Estonia]] den 28 september 1994 [[Estoniakatastrofen|förliste på Östersjön]] i [[vindstyrka|svår storm]], och 852 ombordvarande omkom. Sedan den [[1 maj]] [[2004]] ingår hela Östersjöns kust i EU-medlemsländer, med undantag av Sankt Petersburg och Kaliningrad.

== Östersjöns ekosystem ==
Östersjön är ett havsekosystem som likt många andra är starkt påverkat av människan, bland annat genom jordbruket och fisket. Några problem som uppmärksammats särskilt under senare decennier är [[övergödning]], [[överfiske]] och [[miljögifter]]. Det är samtidigt ett grunt och [[Bräckt vatten|bräckt hav]] med låg vattenomsättning och ett fåtal arter, vilket gör det till ett särskilt känsligt och bräckligt ekosystem. Det tar i genomsnitt 25–30&nbsp;år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt, så gifter och näringsämnen finns kvar där länge.<ref>{{Bokref|efternamn=Arvanitis, Hamza, Sundberg|förnamn=Leena, Karim, Carl Johan|titel=Biologi Campus 1|hämtdatum=2016/10/16|år=2015}}</ref>

=== Övergödning ===
[[Fil:Phytoplankton bloom in the Baltic Sea (July 3, 2001).jpg|miniatyr|300px|Algblomning i Östersjön den [[3 juli]] [[2001]].]]
Östersjön har under senare delen av [[1900-talet]] drabbats av en måttlig [[övergödning]] genom tillförsel av näringsämnen. I Egentliga Östersjön har [[siktdjup]]et minskat från cirka 10&nbsp;meter år [[1914]]–[[1939]], till 7&nbsp;meter under perioden [[1969]]–[[1991]].<ref>Sandén, P. och Håkansson, B., 1996. Limnology and Oceanography, 41: 346-351.{{webbref |url=http://aslo.org/lo/toc/vol_41/issue_2/0346.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2007-03-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070713215238/http://aslo.org/lo/toc/vol_41/issue_2/0346.pdf |arkivdatum=2007-07-13 }}</ref> Huruvida det är [[fosfor]], [[kväve]] eller båda dessa näringsämnen som långsiktigt styr algtillväxten i olika delar av Östersjön råder det delade meningar om.<ref>Boesch, D., m. fl., 2006. Eutrophication of Swedish Seas. Naturvårdsverkets rapport 5509. {{webbref |url=http://www.naturvardsverket.se/Documents/bokhandeln/620-5509-7.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-03-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090630065410/http://www.naturvardsverket.se/Documents/bokhandeln/620-5509-7.htm |arkivdatum=2009-06-30 }}</ref> När näringsämnen tillförs ökar algtillväxten, vid vissa förhållanden som [[algblomning]], varefter dött organiskt material faller till botten. Där förbrukas [[syrgas]]en av nedbrytare, och [[hypoxi]] (syrgasbrist) uppstår. I den syrefattiga miljön frisläpps tidigare bundet fosfor från sedimentet vilket förvärrar algblomningarna. Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två skikt med lite blandning. Överst ligger vatten med låg salthalt och under detta ligger ett saltare vattenlager. Gränsskiktet mellan sötare och saltare vatten vid cirka 75&nbsp;meter djup kallas [[haloklin]]. Sedan början av 1980-talet har stora inflöden av syrerikt saltvatten från Kattegatt skett mer sällan än tidigare, vilket har bidragit till problemen med bristande cirkulation och syresättning av bottenvattnet. Även utbyggnaden av Vattenkraften bidrar till sämre syresättning på grund av att stillastående vatten har ökat i Sverige under hela 1900-talet och det medför sämre syrehalt i Sveriges avrinningsområden och därmed i havsområdet Östersjön är således drabbat av syrebrist både till följd av övergödning samt minskat vatteninflöde genom Öresund, bälten samt från alla avrinningsområden som finns runt de baltiska länderna.

=== Plankton, skarpsill och torsk ===
Traditionellt är det temperatur och salthalt som varit bestämmande för planktonsammansättningen, vilken i sin tur påverkar fiskar och andra större arter. Detta har dock förändrats sedan 1990-talet genom ökningen av [[skarpsill]], som lever av [[plankton]]. En anledningen till att [[skarpsill]] har ökat så kraftigt är enligt forskare att torskfisket har minskat mängden [[torsk]], vilket är en toppredator och normalt håller nere bestånden av [[skarpsill]].<ref>[http://www.slu.se/forskning/forskningsaktuellt/kunskapsbank/2016/ekosystembaserad-fiskeriforvaltning-i-ostersjon/?si=A14926E8E86A6E37F741DF7352B2F306&rid=122125315&sn=sluEPi6-prodSearchIndex SLU-Akvatiska resurser] {{Wayback|url=http://www.slu.se/forskning/forskningsaktuellt/kunskapsbank/2016/ekosystembaserad-fiskeriforvaltning-i-ostersjon/?si=A14926E8E86A6E37F741DF7352B2F306&rid=122125315&sn=sluEPi6-prodSearchIndex |date=20160923041647 }} (läst 18 november 2011)</ref>

== Bilder ==
<gallery mode="packed" height="160">
Korsö Kroksö Sandön February 2013.jpg|[[Stockholms skärgård]]
Örens naturreservat 2015g.jpg|Vid [[Örens naturreservat]]
Birka Princess 1986e.jpg|[[Ålands hav]]
Algblommning_2.jpg|[[Algblomning]], [[Öland|Ölands ostkust]]
Lahepere laht ja Pakri poolsaar.jpg|[[Packer]], [[Estland]]
Swinoujscie 30.jpg|[[Świnoujście]], [[Polen]]
Eckernfoerde, familie an ostsee.JPG|[[Eckernförde]], [[Tyskland]]
Ostsee warnemuende.jpg|[[Warnemünde]], Tyskland
Baltic Sea 1551 (5496745361).jpg|Östersjön vintertid
</gallery>

== Se även ==
* [[Östersjöprovinserna]]
* [[Medelhav]]
* [[Europas geografi]]
* [[Färjetrafik på Östersjön]]
* [[Öresundsförbindelsen]]

== Referenser ==

=== Noter ===
<references>
<ref name="Schiewer1">Schiewer (2008) sid.1 </ref>
<ref name="Schiewer5">Schiewer (2008) sid.5 </ref>
</references>

=== Källor ===
{{ugglan|artikel=Östersjön|url=http://runeberg.org/nfcn/0153.html}}
* {{Bokref |titel=Ecology of Baltic Coastal Waters |redaktör=Ulrich Schiewer |år=2008 |utgivare=Springer Science & Business Media |isbn=978-3-540-73523-6 |url=https://books.google.se/books?id=Pi5sdcpKH94C&lpg=PA34&dq=Dar%C3%9F&hl=sv&pg=PP1#v=onepage&q&f=false }}

== Externa länkar ==
* [http://www.su.se/ostersjocentrum/ Stockholms universitets östersjöcentrum]
* [http://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/ SLU-Akvatiska Resurser]

{{Östersjön}}
{{Lista över hav}}
{{Sjöväderprognosen|state=collapse}}


[[Kategori:Östersjön| ]]