Visa källa för ABA

{{Flygbolag
|Flygbolag            = AB Aerotransport
|Logo                 =
|Bild                 = <!--Lägg till bild enligt: [[Fil:Bildnamn|220px]]-->
|Bildtext             =  
<!---Flygfakta--->
|Callsign             = 
|IATA                 = 
|ICAO                 = 
|Baser                =
|Nav                  =
|Fokus                =
|Bonusprogram         = 
|Medlemsklubb         = 
|Buy on board         = 
|Lounge               =
|Allians              = 
|Flottstorlek         = 
|Destinationer        = 
<!---Företagsfakta--->
|Typ                  =
|Nummer               =
|Huvudkontor          = {{flaggbild2|Sverige}}, Stockholm
|Nyckelpersoner       =
|Bransch              =
|Produkt              =
|Tjänster             =
|Antalanställda       = 
<!---Historia--->
|Grundat              = 1924
|Grundare             =
|Sammangående bolag   =
|Avknoppat från       =
|Uppköpt av           =
|Gick upp i           =
|Tidigare namn        =
|Avvecklat            = 1950
<!---Struktur--->
|Ägare                = 
|Moderbolag           = 
|Dotterbolag          = 
|Avdelningar          = 
<!---Övrigt--->
|Slogan               =
|Hemsida              = 
|Fotnoter             =
}}

'''AB Aerotransport''', förkortat '''ABA''', var ett [[Sverige|svenskt]] [[flygbolag]] etablerat 1924 under namnet ''Aktiebolaget Aerotransport'' av [[Carl Florman|Carl]] och [[Adrian Florman]], [[Ernst Linder]], [[John Björk]] och Johan Nilsson. Huvudfinansiär och majoritetsdelägare genom bulvan var tyska [[Junkers]] som 1925 ägde 82 procent av bolaget.<ref name=falting>{{bokref|efternamn=Fälting|förnamn=Lars|titel=Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946|url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353|serie=Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4|år=1995|utgivare=Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ.|utgivningsort=Umeå|libris=2059005}}{{sida behövs||datum=2013-04}}</ref> [[Svenska staten|Staten]] blev huvudägare 1935<ref name=falting/> och verksamheten uppgick 1948 i [[Scandinavian Airlines System]]<ref>{{webbref|url=https://www.swedavia.se/visby/historik/#gref |titel=Historien om Visby Airport |hämtdatum= |format= |verk=Swedavia }} </ref> när bolaget slogs samman med [[SILA]]. ABA, där staten ägde 50%, stod för det statliga svenska ägandet av SAS fram till 1996.  Detta år upphörde bolaget när det slogs samman med [[SAS Sverige|SAS Sverige AB]] som tidigare under året hade bytt namn från [[SILA]].<ref name=sas1996></ref>

== 1920-talet ==
Den första flygningen ägde rum 2 juni 1924 från [[Lindarängens flyghamn]] i [[Stockholm]] till [[Helsingfors]] med ett [[Junkers F 13]] [[pontonflygplan]] som kunde ta fyra passagerare. Det hade [[Luftfartygsregistret|registreringen]] S-AAAC vilket 1929 ändrades till SE-AAC. Detta flygplan finns idag att beskåda på [[Tekniska museet]] i Stockholm.

Flygplanet fortsatte att trafikera linjen Stockholm-Helsingfors till 1928, för att därefter flyga som nattpostplan på rutten Stockholm-[[Malmö]]-[[Amsterdam]]-[[London]]. 1925 startade bolaget en linje till [[Berlin]] i samarbete med ''Deutsche LuftHansa'', nuvarande [[Lufthansa]].

ABA var världens första operatör med tremotoriga passagerarflygplan i och med att linjen till [[Amsterdam]] invigdes 15 maj 1925 med tre svensktillverkade Junkers G 24 köpta från [[AB Flygindustri (Afi)]].

== 1930-talet ==
[[Fil:Aerotransport Stockholm 1936.jpg|stående|miniatyr|A.B. Aerotransport Stockholm.]]
[[Fil:Aerotransport annons 1937.jpg|miniatyr|upright|Tidningsannons 1937.]]
[[Fil:SAS huvudkontor Bromma 2014.jpg|miniatyr|stående|[[Trafikflyget 4|ABA:s gamla huvudkontor]] vid Ulvsundavägen ritades av [[Paul Hedqvist]] 1946.]]
ABA köpte fler flygplan och 1931 opererade man med ett flertal [[Junkers]] modeller F 33, F 34, G 23 och G 24 av land- och pontonvarianter. För flygningar på de längre linjerna användes "Värmland", en tremotorig [[Fokker F.XII]].

1938 köptes en [[Junkers Ju 86]]Z-7 som fick namnet "Svalan" och registreringen SE-BAE. Flygplanet var inköpt för att transportera post, men 1940 rekvirerades det av [[Svenska flygvapnet|Flygvapnet]] som någon månad senare köpte det från ABA. I Flygvapnet fick den beteckningen [[Tp 9]].

År 1937 blev ABA Europas andra operatör av [[Douglas DC-3]] efter [[KLM]]. Med den flygplanstypen öppnades möjligheter för nya "långlinjer" som exempelvis till [[Moskva]] 1939. Samma år infördes märkningen ''SWEDISH AIR LINES'' på flygplanen. Utöver tre DC-3 bestod flygplansflottan av fem [[Junkers Ju 52/3m]], ett [[Junkers F 13]] pontonplan, samt två Fokker F XII.

== 1940-talet ==
Under [[andra världskriget]] försökte ABA upprätthålla hela sitt linjenät, men Moskvalinjen upphörde i juni 1941 och linjen till Berlin stängdes strax före [[Tyskland]]s kapitulation. En kurirlinje till London startades i maj 1942. Två DC-3:or (betecknade [[SE-BAG]] och SE-BAF) sköts ner under 1943, men efter förhandlingar med de krigförande parterna om fri lejd, återupptogs kurirtrafiken med nattflygningar, där planen var märkta ''SWEDEN'' med stora bokstäver på flygplanskroppen samt nationalitetsflaggan målad på fenan. Trots detta blev en tredje DC-3 anfallen, men kom undan med blotta förskräckelsen. 
[[file:SE-BAK_'Fenix'_på_La_Guardiafältet_1945.jpg|thumb|Fenix ''Jim'' på La Guardiafältet 1945]]
Man upphörde då att använda DC-3, men återupptog senare kurirflygningarna med [[Boeing B-17 Flying Fortress|Boeing B-17]]. Dessa amerikanska militärplan hade nödlandat i Sverige och tagits över av ABA efter överenskommelse med [[USA]].

ABA utvidgade sitt linjenät i Europa. I takt med att den tyska ockupationen av Europa upphörde öppnades linjer till [[Paris]] och [[Oslo]] samt även till [[Prestwick]] i [[Skottland]]. 

Under hösten 1947 köpte man [[Skandinaviska Aero]] med avsikten att under början av 1948 genomföra en sammanslagning av de båda företagen men 30 juni 1948 slogs efter en statlig utredning det då helt statsägda ABA samman med [[SILA]] under namnet ABA där staten ägde 50% och SILA 50% av aktierna.<ref>{{webbref|titel=om nyemission i AB Aerotransport|url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Nyemission-i-AB-Aerotransport_GD0316/?text=true|utgivare= Regeringens proposition 1989/90:16|hämtdatum=2012-11-18}}</ref> Därmed kom ABA:s verksamhet att ingå i det år 1946 bildade samarbetsorganet [[Scandinavian Airlines|SAS]] som dittills omfattat verksamhet av de nordiska flygbolagen SILA (Sverige), DDL (Danmark) samt DNL (Norge).

== Senare tid ==
Den 1 oktober 1950 undertecknade representanter för de nämnda bolagen ett konsortieavtal där de uppdrog åt SAS att för deras gemensamma räkning bedriva trafikflyg och därmed sammanhängande verksamhet. ABA kom därefter att stå som ägarbolag för 3/7 av SAS fram till 1996. Ägarstrukturen i ABA ändrades 1993 när ABA blev ett helägt dotterbolag till SILA samtidigt som staten blev ägare till 50% av SILA med statens aktier i ABA som betalning.<ref>{{webbref|titel=SAS Annual report 1993|url=http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/1993eng.pdf|hämtdatum=2012-11-18|arkivurl=https://web.archive.org/web/20101026044438/http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/1993eng.pdf|arkivdatum=2010-10-26}}</ref> ABA upphörde som bolag 1996 när det slogs samman med SILA som namnändrades till [[SAS Sverige AB]] samma år.<ref name=sas1996>{{webbref|titel=SAS Annual report 1996 part 2|url=http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/1996eng_2.pdf|hämtdatum=2012-11-18|arkivurl=https://web.archive.org/web/20101026044456/http://www.sasgroup.net/SASGROUP_IR/CMSForeignContent/1996eng_2.pdf|arkivdatum=2010-10-26}}</ref>

På en frimärksserie från 1972 om svenskt postflyg finns på en 5-öresvalör ett Junkers F 13, på en 15-öresvalör ett Junkers Ju 52/3m och på en 75-öresvalör en DC-3.<ref>[http://service.posten.se/stamps/stamp_itx/F1972028.asp Postmuseum] {{Wayback|url=http://service.posten.se/stamps/stamp_itx/F1972028.asp |date=20160304103211 }}</ref>

==Se även==
*[[Karl Lignell]]

==Referenser==
<references/>

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Nilsson |förnamn=Lars-Axel |medförfattare=Sandberg, Leif A. |titel=Kurirflyg: en livlina under andra världskriget |år=1994 |utgivare=Gullers |utgivningsort=Örebro |isbn=91-88238-16-4 |libris=7769927 }}
*{{bokref |titel=På säkra vingar: 20 års lufttrafik 1924/1944 |år=1944 |utgivare=AB Aerotransport |utgivningsort=Stockholm |libris=1412394 }}
*{{tidskriftsref |författare=Thinesen, Johannes |rubrik=Från Junkers till Cloudmaster: ABA fyller 70! |år=1994 |tidskrift=Flyg (Vällingby) |volym=[19]95, |utgivare=Bromma : Bevingade ord, 1983-1998 |sid=7-26 : ill. |id=ISSN 0281-8760 |issn=ISSN 0281-8760 |libris=2840359 }}
*{{bokref |titel=Utredning om AB Aerotransport |år=1947 |utgivare=Statens sakrevision |utgivningsort=Stockholm |libris=8549201 }}
*{{bokref |efternamn=Walther |förnamn=Hans |titel=Flygminnen. 2, 45 år med ABA/SAS:s flygprestandatekniska verksamhet |serie=TNF bok ; 34 |år=2007 |utgivare=Trafik-nostalgiska förlaget |utgivningsort=Saltsjöbaden |isbn=9789185305445 |libris=10637019 }}
*{{bokref |efternamn=Åkerlind |förnamn=Olle |titel=Grönlandsmekanikern: berättelsen om flygpionjären Sigurd Malm och hans värld |år=2009 |utgivare=Håkan Örtlund produktion |utgivningsort=Molkom |isbn=978-91-976000-2-6 |libris=11690391 }}

== Externa länkar ==
{{commonscat|AB Aerotransport}}
*[https://web.archive.org/web/20141202104136/http://www.svtplay.se/klipp/164961/pa-svenska-vingar-1939 ''På svenska vingar'' (Kinocentralen 1939)], SVT Play

{{SAS Group}}
{{Svenska flygbolag}}

[[Kategori:Ej längre existerande svenska flygbolag]]
[[Kategori:Flygbolag bildade 1924]]
[[Kategori:Flygbolag upplösta 1996]]