Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg
| Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Banans signatur | HSFJ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kommun/er |  Vellinge | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Län |  Skåne län | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Län gamla indelningen |  Malmöhus län | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Landskap |  Skåne | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sträcka | Vellinge-Falsterbo | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Anslutande järnvägslinjer | Malmö-Trelleborgs Järnväg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Organisation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Invigd | 5 maj 1904 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Avstängd | 23 augusti 1971 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | HSFJ/MTJ 1904-1943 / Svenska staten 1943-1971 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Banoperatör | HSFJ/MTJ 1904-1943 / Statens Järnvägar 1943-1971 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tekniska fakta | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | enkelspår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1435 mm millimeter (Normalspår) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg (ursprungligen Hvellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg, därav förkortningen HSFJ) var en 18 km lång järnvägslinje som byggdes mellan 21 oktober 1898 och 18 maj 1904 på initiativ av Hvellinge-Skanör-Falsterbo Järnvägsaktiebolag.
Högst uppe i vänstra hörnet finns en ikon som du kan klicka på. Därefter kan du se vad de olika markörerna betyder och du kan välja vad du vill se för objekt. Varje markör är klicknings bar och öppnar upp en sidomeny där de finns en länk som tar dej till objektets sida om du så önskar.
Historia
De små orterna Skanör och Falsterbo, som i äldre tider hade en nästan ofattbar betydelse och välstånd enligt historien, hade vid slutet av 1800-talet förlorat nästan allt av sin forna glans. Det enda som återstod var deras både avskilda och idylliska läge samt deras unika badstrand – en av de bästa i Sverige. Den kunde dock inte utnyttjas särskilt mycket på grund av dåliga kommunikationer.
Efter att järnvägen mellan Malmö och Trelleborg öppnades 1886 ordnades en förbindelse med omvärlden genom diligens mellan städerna och Höllvikens station två gånger i veckan. Denna förbindelse visade sig dock snart vara otillräcklig för de många resenärer från Malmö med omnejd som under varma sommardagar ville ta sig till stranden.
Trafikchef
Därför började man redan i början av 1890-talet diskutera en sidobana från Malmö-Trelleborgs Järnväg till Skanör och Falsterbo. Undersökningar gjordes med utgångspunkt både från Håslöv och Höllviken. Arbetet med den nya järnvägen tog dock lång tid, trots att den starkaste drivkraften bakom projektet var trafikchefen Claës Reinhold Carl Casimir von Essen. Först den 18 maj 1904 kunde järnvägen mellan Höllviken, Skanör och Falsterbo öppnas för trafik. Anläggningen byggdes enligt ritningar av kapten A. Nilsson och kostade 545 000 kronor.
Städerna, som var helt beroende av järnvägen, hade inte möjlighet att bidra ekonomiskt genom aktieteckning. Däremot var de villiga att upplåta mark gratis för järnvägen samt för badanläggningar och villatomter. Förhandlingarna om marken – både med städerna, staten och Vitterhetsakademien – drog ut på tiden i flera år. Järnvägsbolaget, som hade begränsade resurser, fick dessutom betala 4 000 kronor för rättigheter kopplade till marken.
Järnvägsbolaget bildande
Järnvägsbolaget bildades den 27 februari 1899 i Malmö. Styrelsen bestod av representanter från Malmö, Stockholm, Skanör, Trelleborg och Kungstorp. Enligt bolagsordningen skulle aktiekapitalet vara mellan 275 000 och 800 000 kronor. Förutom att bygga och driva järnvägen skulle bolaget även utveckla Falsterbo som badort, med badhus, hotell och villatomter.
Bolaget startade med ett aktiekapital på 303 000 kronor, varav Malmö-Trelleborgs järnvägsbolag stod för en stor del. De tog även ansvar för ett obligationslån på 400 000 kronor. Den totala kostnaden för järnvägen, inklusive tåg och utrustning, blev cirka 730 000 kronor, vilket innebar att pengar till badanläggningar saknades.
Ekonomi
Ekonomin byggde främst på sommartrafiken, men redan första året visade det sig att inkomsterna inte täckte kostnaderna. Förlusterna ökade, och behovet av att utveckla Falsterbo som bad- och turistort blev tydligt. Med hjälp från Malmö–Trelleborgs järnväg kunde man sommaren 1908 öppna ett förstklassigt badhotell med över 50 rum.
Hotellverksamheten gick runt men var svår att driva. Därför blev det en lättnad när hotellet arrenderades ut 1911 och såldes 1913 till Falsterbo Havsbad AB. Därefter byggdes anläggningen ut kraftigt, och den kom så småningom att rymma omkring 200 rum.
Konkursen 1919
Trots denna positiva utveckling och en ökande villabebyggelse längs järnvägen lyckades bolaget inte få ekonomin att gå ihop. Malmö–Trelleborgs järnväg ökade sitt stöd 1911, men det räckte inte. År 1919 gick bolaget i konkurs efter misslyckade försök att få ekonomiskt stöd från kommuner och trafikanter.
Trafiken stoppades den 1 januari 1920. Efter några månader blev behovet av järnvägen tydligt, och trafikanterna själva tog initiativ till att återuppta driften. De garanterade ekonomiskt stöd i två år, och trafiken startade igen den 22 maj 1920 med hjälp av Malmö–Trelleborgs järnväg.
Konkursförvaltningen drev järnvägen vidare fram till april 1925, då den togs över av ett nytt bolag, bildat 1924. Styrelsen bestod av bland andra landshövding greve Robert De la Gardie. Aktiekapitalet sattes till minst 100 000 kronor.
Nedläggning av Åkeshög 1925
1925 lades stationen i Åkeshög ned, och Höllviksnäs fick en station, till denna byggdes dock aldrig något stationshus i tegel och trappstegsgavlar, utan först på 1950-talet byggdes ett stationshus i trä som idag är rivet.
Konkursen 1941
Den 7 oktober 1924 startade Hvellinge-Skanör-Falsterbo nya järnvägsaktiebolag, vilket drev trafiken fram till 1 juli 1943, då företaget än en gång gick i konkurs och köptes upp av staten. Anledningen till konkursen var den alltmer ökande biltrafiken.
Räls byte
Järnvägen byggdes ursprungligen med lättare räls, men förstärktes 1925. Tyngre räls lades då längs hela sträckan, vilket gjorde att hastigheten kunde ökas från 40 till 75 km/h.
Följande text är skrivet ur ett perspektiv i mitten av 1920-talet.
Landskapet längs banan
Under de första cirka 12 kilometrarna gick järnvägen genom ett bördigt jordbrukslandskap. Därefter förändras naturen plötsligt och övergår i en vidsträckt ljunghed, delvis planterad med barrskog.
När man närmar sig Skanör blir heden mer gräsbevuxen och fortsätter så ända till Falsterbo. Efter att järnvägen byggdes och marken delades upp har områdena närmast städerna successivt börjat odlas. På sikt kan den tidigare ödsliga heden komma att ersättas av åkrar och sädesfält.
Stationer och platser längs vägen
De första stationerna efter Vellinge är Kungstorp och Fotevik. Fotevik är historiskt känd för sjöslaget som ägde rum där år 1134.
Vid hållplatsen Höllviken, som ligger vid en bukt av Öresund, lämnar man det bördiga jordbrukslandskapet och kommer ut på heden. Här finns stora planteringar av gran och tall. Tillsammans med Höllvikens fina badstrand har detta lockat till omfattande villabyggande, och området har i detta avseende utvecklats mer än Ljunghusen.
Ljunghusen är också ett stort villasamhälle, där de flesta husen ligger nära den fina badstranden vid Östersjön. Redan innan järnvägen byggdes fanns här en del villor.
Sträckan mellan Ljunghusen och Skanör var vid järnvägens uppförande fortfarande till stor del obebyggd och sträckte sig över cirka fyra kilometer. Däremot hade det byggts många villor mellan Skanör och Falsterbo.
Arkitektur och bebyggelse
En sak som ofta lägger märke till för den som reste på banan var att alla järnvägsbyggnader, från och med stationshuset i Vellinge, var byggda i så kallad trappgavelstil. Denna stil passade väl in i landskapet.
Före järnvägens tillkomst hade städerna en mycket gammaldags prägel. De bestod nästan enbart av små, låga korsvirkeshus med halm- eller torvtak. Efter en brand år 1885 gjordes en ny stadsplan för Skanör (tätort), och därefter har bebyggelsen utvecklats enligt modernare principer.
Även i Falsterbo har de gamla, karakteristiska husen efterhand ersatts.
Badliv och sevärdheter
Falsterbohus hotell räknades som ett av Sveriges mest exklusiva badhotell, och badstranden här är känd för sitt livliga och mondäna badliv. Bland nöjesmöjligheterna finns bland annat en golfbana. Idag är hotell en bostadsrättföreningen som bildades under 1970-talet.
Kyrkan i Skanör är en sevärdhet, bland annat eftersom det finns en krypta under koret som tidigare använts som begravningsplats.
Även kyrkan i Falsterbo är värd ett besök. Där har flygsanden bildat en stor sandvall intill kyrkan, vilket ger platsen ett särskilt utseende.
Trafiken
Trafiken bestod främst av persontrafik under sommaren, vilket var den viktigaste inkomstkällan och stod för ungefär två tredjedelar av intäkterna. Godstrafiken bidrar med resten. De viktigaste godsslagen har varit sockerbetor och betmassa, kol och koks, trävaror, spannmål samt sten och grus.
Klaffbron i Höllviken
Då Falsterbokanalen byggdes 1941 lades spåret vid sidan om bilvägen på klaffbron (Höllvikens klaffbro). Då spåret revs blev denna sträcka gång- och cykelväg.
Idag är klaffbron ersatt men en dubbel klaffbro, alltså det är två klaffar som öppnas. Det är Sjöfartsverket som sköter öppning nu av bron, vill man vet mera sök då på deras hemsida på Falsterbo kanal så kommer du hitta när bron öppnas.
Byggnader
Linjen hade ursprungligen stationer i Vellinge, Åkeshög, Kungstorp, Fotevik, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo. Alla stationer längs med sträckan, och dessutom badhotellet Falsterbohus, idag bostadsrätter, hade trappstegsgavlar och var byggda i tegel. Dessa ritades av domkyrkoarkitekten Hans Fredrik Theodor Wåhlin.
Stationer
Banvakter
Lokstall
I Falsterbo fanns ett parallellstall med plats för tre lok, vilket revs 1968. Även i Vellinge fanns ett parallellstall, vilket också rivits.
Loken
Kommer senare.
Nedläggning
Med tiden blev linjen allt mindre lönsam, och 23 augusti 1971 lades sträckan ned, tillsammans med MTJ-sträckan Vellinge-Södervärn (Malmö). Under 1971 och 1972 revs spåren och såldes till högstbjudande.
Nutid
Mellan Falsterbo och Skanör är banvallen nu en grusväg samt gång- och cykelbana. Sträckan mellan Skanör och Ljunghusen fungerar idag som gång- och cykelväg parallellt med länsväg 100, och mellan Höllviken och Vellinge går ungefär samma sträckning som järnvägen mellan nämnda orter gjorde.
Tillsammans med banvallen tillhör stationshusen de få kvarvarande spåren av järnvägen.
