Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar
Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar, SWB (senare SVB) var ett enskilt järnvägsbolag som bildades år 1871 för att förverkliga de ej uppnådda önskemål om järnväg som fanns hos allmänna och enskilda intressen i Stockholm och Västmanland, efter att Nils Ericson lagt Västra Stambanan söder om sjön Mälaren. Efter initiala ekonomiska svårigheter, kom bolaget att bli ett av de större privata järnvägsbolagen med ett vidsträckt system. Bolaget förstatligades 1944 och uppgick året efter i Statens Järnvägar.
Historik
Till byggandet var staten kallsinnig med lån, men Stockholm stad bidrog med stora summor till banans förverkligande. Höga standardkrav och inflation under den allmänna högkonjunkturen drev dock upp kostnaderna och Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägsaktiebolag kunde inte fullfölja byggandet, förrän det nyskapade bolaget Stockholm-Westerås-Bergslagens Trafikaktiebolag köpt rullande material och trafikeringsrätt av bolaget. Trafik startade 1875 på sträckan mellan Tillberga (utanför Västerås) och Köping, där linjen anslöt till Köping-Hults Järnväg. Året efter öppnades linjerna mellan Tillberga och Ängelsberg samt linjen mellan Tillberga och Tomteboda vid Norra stambanan (numera Ostkustbanan) i norra Stockholm.
Med goda intäkter kunde ekonomin saneras och 1897 slogs bolagen ihop till Stockholm Westerås Bergslagens Nya Jernvägsaktiebolag och vidare utbyggnad inleddes. En förbindelselinje mellan Kolbäck (på linjen sydväst ut mot Köping) och Ramnäs (på linjen nordväst mot Ängelsberg) invigdes 1899. Byggandet norr från Ängelsberg hade 1900 nått till Ludvika och hade 1907 kommit till Vansbro.
SWB använde länge ånglok även för persontåg. I ett sent skede gick sju B-lok i trafik. Fyra av dem hade köpts från Statens Järnvägar (SJ) under 1930-talet och tre hade nytillverkats hos Nydqvist & Holm 1943-44. Banan elektrifierades etappvis under 1940- och 1950-talen. Redan i januari 1947 kunde tågen dras av elektriska lok till Västerås. Arbetet med elektrifieringen avslutades i december 1956 då den korta sträckan sträckan Ängelsberg - Snyten också lades under spänning.
Bolaget köpte år 1906 Sala–Tillberga Järnväg, Enköping-Heby-Runhällens Järnväg 1908 och Norbergs järnväg 1922. Bolaget bedrev även trafik på Sundbybergs Norra-Ulvsundasjöns järnväg. Flera stationshus och banvaktsstugor fick en enhetlig färgsättning med fasaderna i faluröd panel med vita och gröna detaljer. Några av stationshusen hade ritats i blandning av nationalromantiken och jugendstil av arkitekt Erik Lallerstedt, exempelvis gamla Ludvika järnvägsstation (numera riven), stationshuset vid Ekolsund, i Nyhammar och i Björbo.[2]
Historiska bilder
- Stäket gamla järnvägsbron 1876.jpg
Invigning av järnvägsbron över Stäketsundet den 12 december 1876
- Ekolsunds station 1905.jpg
Ekolsunds stationshus 1905
Tillberga station ca 1900
- Järnvägsstation Sörvik.jpg
Sörvik station 1914
- Nyhammar station.jpg
Nyhammar station ca 1910
Nutid
Delar av järnvägen från Stockholm till Köping (och vidare till Örebro) finns kvar under namnet Mälarbanan, som under 1990-talet byggdes ut till dubbelspår mellan Kallhäll och Kolbäck och fick en ny genare sträckning förbi Tillberga. Sträckan Stockholm-Kallhäll var sedan 1960-talet utbyggd till dubbelspår. SWB-sträckan mellan Björbo och Vansbro ingår numera i Västerdalsbanan medan sträckan mellan Ludvika och Kolbäck är idag är Bergslagspendeln och sträckan mellan Sala och Tillberga är en del av järnvägslinjen Sala–Oxelösund. Avsnittet mellan Ludvika och Björbo lades ner på 1960- och 1980-talen och rälsen plockades bort. Där återstår enbart banvallen som nyttjas idag som lokal väg eller enbart för gående och cyklande. Sträckan Tillberga-Ramnäs revs upp 1997 efter att trafiken mot Ludvika 1991 lagts om till att gå via Kolbäck.
Nutida bilder
Ordnade från Stockholm till Björbo
- Lokstallet Sundbyberg 2013 07.jpg
- Stäket gamla järnvägsbron 2013b.jpg
Östra brofästet för Stäketbron
- Ekolsund jvstn.jpg
Stationshus i Ekolsund
- Fagersta C gatusidan.jpg
Stationshus i Fagersta
- Ludvika stationsområde 2013c.jpg
Stationshus i Ludvika
- Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Ludvika 2013b.jpg
Bro över Ludvika ström
- Lekombergs gamla banvaktarstuga.jpg
Lekombergs gamla banvaktsstuga
- Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar Gamla Prästhyttan.jpg
Banvaktsstuga vid Gamla Prästhyttan
- Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar Stensbo station 2016.jpg
Stationshus i Stensbo
- Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar, Stensbo 2014.jpg
Banvallen mellan Stensbo och Nyhammar
- Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Nyhammar 2013a.jpg
Bro söder om Nyhammar
Banvaktsstuga mellan Grangärde och Nyhammar
- Nyhammar 2008b.jpg
Stationshus i Nyhammar
- Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Nyhammar 2013c.jpg
Gamla banvallen norr om Nyhammar
- Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar Björbo 2013b.jpg
Stationshus i Björbo
Se även
- SWB-huset vid Vasagatan 24 i centrala Stockholm som innehöll kontor och bostäder för Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar.
- Lokstallet i Sundbyberg, en kultur- och industrihistorisk byggnad från SWB:s tid belägen i Solna strand, Solna kommun.
Referenser
- Järnvägsdatagruppen (2009). Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. ISBN 9185195057
- Rune Ekegren m. fl. Den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar. Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 8 (Eksjö 1971).
- Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnvägar SWB.
Vidare läsning
- Åsbrink, Gustav (1913). Från Västerhafvet till Östersjön: resehandbok öfver Bergslagernas,Stockholm-Västerås-Bergslagens och Gäfle-Dala järnvägar. Stockholm: Fritze. Libris länk
- Åsbrink, Gustav (1923). Från Västerhavet till Östersjön: resehandbok över Bergslagernas, Stockholm-Västerås-Bergslagens, Gävle-Dala och Södra Dalarnes järnvägar : på uppdrag utarbetad (Ny omarb. uppl). Göteborg: Wettergren & Kerber (i distr.). Libris länk
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar.Luafel i Modul:Åtgärdskategorier_Wikidata på rad 24: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).
